Rapport

Zinkflöde till marken i svensk smågrisproduktion

I svensk grisproduktion tillsätts zink i fodret för att möta grisarnas livsnödvändiga behov av zink. Dessutom kan zink i högdos (2000 mg Zn/kg foder) användas vid avvänjningen för att förebygga avvänjningsdiarré. Då grisarna enbart tar upp en mycket liten del av den tillsatta zinken hamnar merparten av zinken i grisgödseln. Gödseln sprids i sin tur på åkermarken vilket kan höja zinkhalten i marken. Även om zink är ett livsnödvändigt ämne för växter och djur så blir zink skadligt vid för höga halter. Speciellt känsliga för zink anses vissa mikroorganismer vara.

Flödesberäkningar och markundersökning
För att avgöra hur zinkhalten i åkermarken påverkas av smågrisproduktion gjordes flödesbalansberäkningar. Beräkningarna gjordes för olika besättningstyper både då zinkoxid i högdos används och då zinkoxid i högdos inte används. Först beräknades zinkens in och utflöden till grisstallet för att få fram zinkhalten i grisgödseln. Därefter beräknades in och utflöden av zink till åkermarken där grisgödseln sprids. Detta gjordes för att kunna bestämma hur många år det tar att höja markens zinkhalt från 50 mg Zn/kg jord till den halt där avloppsslamgödsling inte är tillåten (100 mg Zn/kg jord).

För att se om zinkhalten i verkligheten har ökat till följd av spridning av grisstallgödsel gjordes markprovtagningar. De gjordes på åkermark där spridning av grisgödsel har skett under lång tid och på närliggande fält där stallgödsel inte har spridits.

Snabbare ackumulationstakt med zinkoxid i högdos
Enligt beräkningarna höjs zinkhalten i åkermarken snabbast för de besättningar som använder zinkoxid i högdos. Det tar då 68-135 år att nå 100 mg Zn/kg jord beroende på besättningstyp. När zink i högdos inte används tar motsvarande höjning 198-262 år. Beräkningarna på hur snabbt zinkhalten höjs i åkermarken skedde mot gränsen över vilken tillförsel av avloppsslam inte är tillåten (100 mg Zn/kg jord). Den verkliga zinkhalten då problem kan uppstå i marken behöver inte vara densamma. Studierna som har gjorts visar stor variation i den zinkhalt i marken som orsakar skadliga effekter på mikroorganismer och markdjur.

Otydliga resultat av markundersökningen
Markprovtagningen visade att på de fält där grisgödsel spridits var zinkhalten signifikant högre i de översta 20 cm av jorden. Men när zinkhalten justerades för att ta hänsyn till den naturliga variationen blev det inte längre några signifikanta skillnader (tabell 1). Av den anledningen är tolkningen av markanalysen osäker. För om zinkhalten i verkligheten höjts till följd av stallgödselspridning borde det även blivit en signifikant skillnad för de justerade värdena.

Besättningstyp Matjord grisgård Matjord kontroll
A Integrerad 69,5 65,4
B Integrerad 80,0 74,9
C Specialiserad 27,6 37,3
D Specialiserad 70,5 57,7
E Satellit 42,8 45,6
F Satellit 46,9 39,3
Genomsnitt 56,2 53,4

 Tabell 1. Zinkhalten (mg Zn/kg jord) i matjorden korrigerad för naturlig variation.

Slutsatser av studien
Utifrån beräkningarna är det troligt att användningen av zinkoxid i högdos inte är ett akut problem. Däremot kommer användningen på lång sikt leda till för höga zinkhalter i åkermaken vilket betyder att zinkoxid i högdos bör fasas ut i framtiden.

Markprovtagningen bekräftade inte att zinkhalten höjts i den takt som beräkningarna visade men den visade tendenser till att zinkhalten har höjts på grund av spridning av gödsel från grisstall.

Magnus Åhman
SLU