Du kan välja mellan att se hur suggans kondition vid avvänjning påverkat resultatet i nästkommande kull, eller hur konditionen vid grisning påverkat resultatet för den senaste kullen. Använder du späckmätning finns ytterligare ett alternativ – hur förändringen i späckmåttet som är registrerat vid föregående grisning – avvänjning påverkat den efterföljande kullen.
Analyslayouterna finns att hämta i xml-filerna nedan under Dokument & Länkar. Välj de två översta om du registrerar hull och de två nedersta om du registrerar späck. I mitten finns layouten för förändring i späckmått vid föregående grisning-avvänjning.
Hämta den rekommenderade layouten så här – klicka på plustecknet
Gör så här:
1. Högerklicka på den önskade layouten (xml-filen) längre ner under Dokument & Länkar.
2. Välj ”Spara länk som” och spara filen någonstans på din dator
3. Importera filen sedan till ditt WinPig-program via menyvalet Generellt – Administration – Layouter – ikonen Importera (röd-gråa pilar).
Efter importen finns layouterna under menyvalet Analyser suggor – Effektanalyser.
Hull föregående avvänjning
När du vill ta fram analysen väljer du period och klickar sedan på Beräkna.
Analysen räknar med djur som är betäckta inom perioden. Expandera (klicka på plustecknet) för att se vilka suggor som ligger bakom siffrorna. Suggorna grupperas efter hullet vid avvänjning i kullen före, i detta exempel fick de 133 djuren med hull Mager vid föregående avvänjning i snitt 16,2 levande födda och 13,6 avvanda i efterföljande kull.
Vill du kika på fler mått i analysen kan du lägga till kolumner med hjälp av gröna fyrkanten, knappen för layoutinställningar. Välj ”Ändra global” och bocka för de mått du önskar lägga till.
Observera att om en sugga använts som amsugga och avvant två kullar är det hullet på den första avvänjningen som räknas. Se exempel på suggkortet nedan, hon är med i analysen eftersom hon är betäckt 09-12-21 (inom perioden). Men hon visas i gruppen för hull=Mycket tunn eftersom programmet går efter hullet på den första av hennes två avvänjningar på föregående kull. Detta går inte att ändra med någon inställning.
Hull vid grisning
När du vill ta fram analysen väljer du period och klickar sedan på Beräkna.
Analysen räknar med alla djur som har grisat inom perioden. Expandera (klicka på plustecknet) i två steg för att se vilka suggor som ligger bakom siffrorna i varje kullnummer.
Här grupperas suggorna efter hullet som är registrerat ihop med grisningen. I exemplet på bilden nedan fick suggor med hull Mager vid grisning i genomsnitt 16,9 levande födda och 13,5 avvanda/kull. Siffran för avvanda/avvänjning är också 13,5 eftersom den här besättningen inte använder amsuggor.
Späck föregående avvänjning
När du vill ta fram analysen väljer du period och klickar sedan på Beräkna.
Analysen räknar med djur som är betäckta inom perioden. Expandera (klicka på plustecknet) för att se vilka suggor som ligger bakom siffrorna.
Här grupperas suggorna efter späckmåttet som är registrerat ihop med föregående avvänjning. I exemplet på bilden nedan fick suggor med späck 11-12 mm vid fg avvänjning i genomsnitt 16,6 levande födda och 12,4 avvanda/avvänjning. Avvanda/kull ligger på 14,5 och är högre på grund av att besättningen använder amsuggor. Siffran för avvanda/kull blir högre då amsuggorna avvänjer två omgångar smågrisar inom samma kullnummer.
Observera att om en sugga använts som amsugga och avvant två kullar är det hullet på den första avvänjningen som räknas. Om späckmått saknas vid första avvänjningen hamnar suggan på den nedersta raden (den utan späckmått) eftersom programmet tittar på den första av de två avvänjningarna. Se exempel på suggkortet nedan, hon är med i analysen eftersom hon är betäckt 20-02-22 (inom perioden). Men hon visas i gruppen på sista raden eftersom hon saknar späckmått på den första av hennes två avvänjningar i föregående kull.
Späck vid grisning
När du vill ta fram analysen väljer du period och klickar sedan på Beräkna.
Analysen räknar med alla djur som har grisat inom perioden. Expandera (klicka på plustecknet) i två steg för att se vilka suggor som ligger bakom siffrorna i varje kullnummer.
Här grupperas suggorna efter späckmåttet som är registrerat ihop med grisningen. I exemplet på bilden nedan kan man t ex se att suggor med späck 16 mm grisning i genomsnitt 16,4 levande födda och 12,6 avvanda/avvänjning.
Förändring i späck under föregående grisning till avvänjning
Här grupperas suggorna efter förändringen i späckmåttet som är registrerat ihop med föregående grisning-avvänjning. Till höger visas resultat för den senaste avvänjningen.
Vilka djur räknas med?
Djur som både betäckts och avvants i perioden, alltså djur som betäckts fram till ca 5 månader innan perioden tar slut, i detta fall runt 28 februari 2022.
Hur ska jag tolka analysen?
I exemplet nedan är det är 36 individer som under föregående grisning–avvänjning förlorade mellan 0 till -4 mm i späck. Vid den senaste grisningen hade de i genomsnitt 17,8 levande födda och 12,6 avvanda/avvänjning. Avvanda/kull ligger på 14,4 och är högre på grund av att besättningen använder amsuggor. Siffran för avvanda/kull blir högre då amsuggorna avvänjer två omgångar smågrisar inom samma kullnummer.
En sugga har tappat -10 mm eller mer mellan föregående grisning–avvänjning och en sugga har ökat mellan 1-5 mm i späck mellan föregående grisning–avvänjning.
