Smittsamma diarréer ses oftare hos unga kalvar medan diarré hos äldre djur sällan har smittsam bakgrund. Undantaget är parasitsmitta på betet. Smittsamma orsaker kan misstänkas när många kalvar drabbas av diarré under en kort tid eller när kalvar i en besättning alltid drabbas av diarré, exempelvis i samband med installning i vissa boxar eller vid betessläpp.
Det är alltid viktigt med god hygien i stallet och på betet. Särskilt viktigt är det i samband med kalvningen. Om många kor kalvar inom en kort tidsperiod kan smittor som gör kalvarna sjuka byggas upp. En återkommande rengöring av stallet håller smittrycket nere.
Diarré kan vara lindrig och visa sig som lösare avföring eller vara av allvarligare karaktär med vattentunn avföring. Ibland blir den lösa avföringen blodtillblandad eller slemmig. Diarré är en del i kroppens försvar. Det är ett symptom på en störning av tarmens funktion där fodret inte processas som det ska. Fodret passerar fortare än normalt genom mag-tarmkanalen och mer vätska blir kvar i tarminnehållet för att kroppen försöker skölja ut det som uppfattas som skadligt.
I samband med diarré kan tarmslemhinnan skadas. Skadorna minskar tarmens upptagningsförmåga och det tar tid för sådana skador att läka. Det gör att djur som haft diarré kan växa sämre under en period efter sjukdomen. I vissa fall kan tarmskadorna bli så allvarliga att tarmen aldrig återfår sin normala funktion. Det leder till en konstant försämrad tillväxt hos det drabbade djuret. Djur som har eller har haft diarré är också mer mottagliga för andra sjukdomar, till exempel lunginflammation.
Eftersom mer vatten och mineraler följer med träcken ut från kroppen är den viktigaste behandlingen vätska med tillsatta elektrolyter. Vätskeförlusten kan bli så allvarlig att kalvar med diarré kan dö av vätskebrist. Små kalvar behöver även näring och ska fortsätta att dricka mjölk. Svaga kalvar kan behöva hjälp för att kunna dia på sin mamma eller så kan de få mjölk i flaska eller via sond. En tumregel är att om kalven klarar av att dricka själv så går det att vätska upp den via munnen. Om kalven inte kan stå eller är apatisk och ligger på sidan utan att kunna komma upp med hjälp krävs intensivare insatser där veterinär ger vätska direkt i blodet.
Ge inte mjölk och vätska samtidigt utan vänta några timmar mellan mjölkgiva och vätskegiva. Bäst behandlingseffekt får du om du börjar behandlingen tidigt och ger kalven vätska och mjölk med några timmars mellanrum tills kalven har blivit piggare igen. Om kalven får vätska och näring ofta kan den tillfriskna snabbt.
Vätska i form av köpt eller hemmagjord elektrolytlösning kan kalven dricka själv eller så ges den i nappflaska eller via sond. Köp färdig elektrolytlösning eller blanda egen, se recept nedan. Servera elektrolytlösningen kroppstempererad.
Kalvar med diarré kan vara allmänpåverkade och ha feber. Då kan behandling med antibiotika och eventuellt antiinflammatoriska preparat behövas. Det är viktigt att veta orsaken till diarrén för att kunna välja rätt sorts antibiotika. Vanligt penicillin är verkningslöst mot diarréer.
Komplettera den medicinska behandlingen med allmän omvårdnad. Sjuka kalvar kan behöva täcke eller värmelampa för att hålla värmen. Fundera också på om det går att ändra något i närmiljö eller foderstat för att minska risken för diarré hos andra djur.
Colibakterier, salmonellabakterier, rotavirus, coronavirus, cryptosporidier eller coccidier är exempel på smittor som orsakar diarréer hos kalvar. Vissa sjukdomsalstrande organismer, som salmonellabakterier och cryptosporidier kan orsaka sjukdom hos både människor och nötkreatur.
Eftersom vissa smittor kan överföras från djur till människa eller tvärtom är det alltid viktigt att hålla god handhygien i samband med besättningsarbetet.
Kalvens ålder är vägledande när vi letar efter smittsamma orsaker till diarré. Colibakterier orsakar till exempel sjukdom under kalvens första levnadsvecka medan coccidiediarréer tidigast syns när kalven blivit några veckor gammal.
För besättningar anslutna till Svenska Djurhälsovårdens/Gård & Djurhälsans kalvpaket finns det möjlighet att analysera för smittsamma orsaker till diarré. Även obduktion av döda djur kan vara ett viktigt hjälpmedel.
Lena Stengärde
Tips för att förebygga diarré
- Ge råmjölk av hög kvalitet inom 4 timmar efter kalvningen.
- God hygien – särskilt under kalvningsperioden.
- Tillräcklig yta vid kalvning minskar smittrycket.
- God foderhygien.
- God vattenkvalitet på stall och bete.
- Mjölkersättning av hög kvalitet.
- Rätt kvalitet på kraftfoder.
Hemmagjord elektrolytlösning
Blanda:
1 liter vatten
1 matsked honung eller druvsocker
0,5 tesked salt
1 kryddmått bikarbonat
Blandningen serveras kroppstempererad.
