Artikeln är publicerad i Fårskötsel
Riskperioder i lammets liv
Lammdödligheten för alla raser och produktionsformer i Elitlamm har legat i stort sett på samma medelvärden under 2009-2015:
- Dödfödda: 3%
- Döda inom fem dagar: 3%
- Döda 6-60 dagar: 1%
- Döda från 61 dagar till slutändamål: 3%
- Lammöverlevnad totalt: 90%
Utifrån dessa data kan lammets liv delas in i två riskperioder när lammet löper störst risk att dö. Den första riskperioden är den första tiden, dag 0-5. Den andra riskperioden är lammets sista tid, dag 61-slutändamål. Nedan har vi sammanställt tips för hur man kan klara sig förbi dessa flaskhalsar för en bra lammöverlevnad i besättningen.
Lammets första tid (dag 0-5)
Varför dör då lammen? Under 2011- 2013 obducerades 140 lamm i åldern 0-1 vecka inom ramen för Obduktionsverksamheten inom Svenska Djurhälsovården. Den vanligaste dödsorsaken var att lammen inte hade fått i sig tillräckligt med mjölk (26 %). Hos 14 % var magsäcken helt tom, och 11 % av de obducerade lammen var mycket magra eller till och med utmärglade.
TIPS 1: Hullbedöm tackorna
Redan långt innan lammen föds läggs grunden för en god lammöverlevnad genom att vänja av föregående års lamm i god tid före betäckning. Tackorna ges då goda möjligheter att återhämta hull efter digivningen. Inför betäckning ska tackorna ha hullpoäng 3-3,5. Målet är att hålla tackorna i ett medelgott hull från betäckning och genom hela dräktigheten.
Det du gör för tackan gör tackan för lammen!
Hullbedöm alla tackorna under strategiska tidpunkter under året men ha som vana att alltid känna på hullet när tillfälle ges. Gruppera tackorna efter hull och om tackorna är dräktighetsscannade även efter antal lamm. Ungtackorna ska både försörja de lamm de bär på och fortfarande växa själva för att uppnå vuxenstorlek. Låt dem därför gå i egen grupp eller i samma grupp som de magra tackorna. Kontrollera hullet regelbundet och korrigera gruppindelning och foderstat vid behov.
Under dräktigheten måste tackan utfodras utifrån sitt behov för optimal tillväxt av både moderkakan och foster. Underutfodring av tackan under lågdräktigheten leder till dålig tillväxt av moderkakan med små och svaga lamm som följd. Även tackans möjlighet att producera råmjölk av god kvalitet och tillräcklig mängd minskar. Underutfodring under högdräktighet ger låga lammvikter och dessutom risk för lamm som föds med mycket små energireserver. Samtidigt är det viktigt att undvika överutfodring av tackorna, särskilt under högdräktigheten och hos tackor som bara bär på ett lamm. Feta tackor får svårare att lamma och dessutom finns risk att enfödda lamm får onödigt hög födselvikt. Vid lamningskomplikationer finns risk för syrebrist och svaghet hos de nyfödda lammet och tackans modersegenskaper kan påverkas negativt.
TIPS 2: Daglig dos mineraler
Tackans mineralförsörjning är extra viktig under dräktigheten. Brist på vissa mineraler hos tackan är direkt kopplade till svaghet hos det nyfödda lammet, tex kobolt, koppar och selen. I de flesta besättningar är behoven tillgodosedda med daglig dos fårmineral samt extra selen under högdräktigheten. Det kan även bli för mycket av vissa mineraler, exempelvis koppar. Tänk därför på att bara ge mineralfoder och kraftfoder som är anpassade till får. Till vissa raser, exempelvis Texel, ska man vara extra försiktig med att ge för mycket koppar.
TIPS 3: Kontrollera tackans juver
Undersök juvret på tackan så snart hon lammat. Dra ut några strålar ur varje spene för att kontrollera att mjölken ser bra ut och för att få bort de vaxproppar som skyddar juvret under dräktigheten. Dessa kan i vissa fall sitta så hårt att lammet har svårt att suga bort dem. Ett tips är att passa på att ge lammen en första slurk råmjölk i samband med denna kontroll, tex genom att mjölka några strålar direkt i en nappflaska som man sedan ger lammet. Nyfödda lamm har en mycket stark sugreflex, så det är snabbt gjort och man är sedan säker på att lammet har fått en första slurk samt att juvret fungerar som det ska.
TIPS 4: Råmjölk till alla risklamm
I kullar med många lamm är det sällan råmjölken räcker till alla. Ofta får det svagaste och minsta lammet för lite. Dessa sk ”Risklamm” som troligen inte själva får i sig tillräcklig mängd råmjölk bör ges ett första mål råmjölk i flaska eller sond inom 30 minuter efter födseln(50 ml till lamm<3 kg, 100 ml för ett medelstort lamm á 4 kg och 150 ml till lamm>5 kg). Lamm som kan betraktas som risklamm är lamm med låg/mycket hög födelsevikt, lamm i stora kullar (≥3), svaga lamm, lamm från magra tackor, äldre tackor eller sjuka tackor. Lamm som inte har fått i sig tillräcklig mängd råmjölk inom sina första levnadstimmar löper större risk att utsättas för nedkylning och sjukdomar och har sämre möjligheter att överleva.
Ge råmjölk till alla risklamm!
Lammets sista tid (dag 61 till slutändamål)
Under 2011- 2013 obducerades 578 st lamm i åldern 2-12 månader. Det var ungefär lika vanligt med lunginflammation som tarminflammation, vilket sågs hos drygt 15 % av djuren. Stora magmasken hade orsakat djurens död i 14 % av fallen och gasbrand i 8 %. Även här sågs en rätt stor andel magra och utmärglade djur, 11 %.
TIPS 5: Ta träckprov
Genom att ta träckprov vid strategiska tidpunkter kan parasitproblem i besättningen undvikas. Träckprov bör alltid tas vid inköp av djur, på tackorna innan betessläpp och innan avvänjning av lamm på bete. Beroende på produktionssystem och besättningshistorik kan träckprov behöva tas regelbundet på lammen under hela sommaren.
Ta träckprov på dina djur!
TIPS 6: Gasbrandsvaccinera
Lammen får i sig antikroppar mot gasbrand via råmjölken om tackorna vaccineras innan lamning. Vaccinationen ger ett skydd som varar under ca 3 månader och vaccinet skyddar även mot andra klostridiesjukdomar (ex stelkramp). Vid behov kan kombinationsvaccin som skyddar både mot klostridioser och pasteurellos (lunginflammation) användas.
