Undersökningshandskar är vanligen gjorda av latex, nitril eller vinyl (PVC). Latex är ett naturmaterial och kan innehålla ämnen som kan orsaka allergi. Nitril, eller syntetiskt gummi, innehåller i sig inte ämnen som ger allergi. I vissa handskar kan det dock finnas restkemikalier som kan ge kontaktallergi. Handskar av vinyl innehåller inga allergiframkallande finnas restkemikalier, men ger ett dåligt skydd mot exempelvis kemikalier och läkemedel.
Olika ”genombrottstider”
Handskar skyddar olika lång tid mot olika typer av läkemedel och kemikalier. Tiden varierar beroende på vilka egenskaper läkemedlet har, samt materialet i handsken, dess tjocklek och kvalitet. De som tillverkar handskar kan uppge genombrottstider för olika kemikalier och läkemedel. Genombrottstid är den ungefärliga tid det tar för en kemikalie eller ett läkemedel att tränga igenom handsken.
Använd nitrilhandskar
I första hand bör handskar av nitril, det vill säga syntetiskt gummi, användas. De är elastiska, har stor draghållfasthet och goda barriäregenskaper mot biologiska ämnen och kemikalier. Anledningen till att man inte bör använda handskar av vinyl är att dessa står emot kemikalier och läkemedel mycket sämre än nitrilhandskar. Uppgifter om genombrottstider saknas vanligen för vinylhandskar. Det är därför man inom humansjukvården anser vinylhandskar vara olämpliga vid hantering av läkemedel och kemikalier. Vissa vinylhandskar innehåller dessutom mjukgörande ftalater som kan påverka människor och djurs förmåga att fortplanta sig. En tredje orsak till att inte använda vinylhandskar är att de vid både tillverkning och avfallshantering har en negativ påverkan på miljön.
Skydd mot smittor och allergier
När ska handskar användas? När vi arbetar med grisar handlar det framför allt om att skydda oss själva. En anledning är att skydda oss från smittor. Använd därför handskar när djur hanteras som sjuka eller har en infektion i huden. Det kan vara ett sår, svartskorv eller en klövinfektion.
Vid hantering av kemikalier och läkemedel ska också handskar användas. Använd alltid handskar när antibiotika injiceras. Som djurskötare utsätter man sig dagligen för droppar och spill av antibiotika. Detta ökar risken för överkänslighetsreaktioner och allergier.
Det finns också anledning att använda handskar när det finns risk för stick- och skärskador. Handsken skyddar i sig inte mot själva stick- eller skärskadan, men mängden smittämnen som når huden minskar.
Sverige har ett unikt gott läge när det gäller MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) hos gris till skillnad mot en stor del av övriga Europa. Detta läge kan ändras och med MRSA i besättningen blir det än viktigare att använda handskar, eftersom bakterien finns i huden på grisar och kan smitta till oss människor.
En handske kan även skydda grisarna mot smitta från andra grisar via skötaren. Handskar blir dock förorenade och sprider då smitta på samma sätt som en obehandskad hand. Tänk därför på att inte omväxlande beröra ”smutsigt” och ”rent”, även om handskar används. När en gris med en infektion, exempelvis ett sår eller infekterad klöv, har hanterats ska alltid handskarna tas av och kastas.
Desinfektera inte handskar
När handskarna blir förorenade ska de alltid kastas. Desinfektera aldrig handskar eftersom desinfektionsmedel förstör handskarnas skyddande funktion. Desinfektera gärna händerna när handskarna tagits av, men låt händerna torka innan ett nytt par sätts på. Utsätt inte heller händerna för handskar längre än nödvändigt. Huden luckras upp och risken för hudbesvär och kontakteksem ökar.
Välj också en tillräckligt stor storlek på handsken. Detta minskar risken för att den går sönder vid påtagning. Om handsken går sönder när du sätter på den har du förmodligen valt en för liten handske.
Rena händer och handskar minskar smittspridningen
Att använda handskar på rätt sätt vid rätt situationer är en självklar del i vårdhygienen, både när det gäller humansjukvård och vården av våra grisar. Rena händer och rena handskar minskar risken för att smittspridning mellan djur i besättningen. Inom sjukvården är händer den största smittspridaren och det är ingen överdrift att säga att det som händer det händer med händer!
Gunnar Johansson
Djurhälsoveterinär Linköping
