Många utmaningar för att bibehålla ett gott hälsoläge. Ökade besättningsstorlekar samt specialisering av produktionsformer (långväga transporter av kalv, stora gruppstorlekar, inköp av unga kalvar, ett stort besättningsunderlag m.m.) har gjort att det ibland krävs rejäla insatser när det gäller smittskydd och logistik med skötsel och utfodring för att bibehålla djurhälsan i besättningen. Ibland räcker inte åtgärderna till, utmaningarna blir för stora och djuren blir sjuka. Vanligaste sjukdomarna hos kalvar och ungdjur är diarré och lunginflammation.
Sjuka djur och även ökad dödlighet innebär oftast merarbete, ökad antibiotikaförbrukning samt en ekonomisk förlust för besättningen.
Ibland räcker inte bara en god skötsel. Viktigt för en god djurhälsa är alltid att säkerställa att kalvarna får råmjölk av god kvalitet i tid och tillräcklig mängd, vilket ger kalven en god start i livet. Givetvis krävs också att kalven har torr och ren yta att ligga på och fortsättningsvis får fullgod utfodring. Dock kan många gånger smittor som virus och bakterier orsaka att kalven blir sjuk trots att kalven fått råmjölk och god omvårdnad.
En hjälp kan vara att ta hjälp av vaccination som en förebyggande åtgärd. Vaccin fungerar genom att djuret via vaccinet får träffa på smittämnet och djurets immunförsvar bildar då antikroppar mot det aktuella smittämnet.
Vaccin mot kalvdiarré. Diarré på småkalvar orsakas till exempel av E coli, rota- eller coronavirus. Tarmslemhinnan skadas av viruset och det gör att vätska läcker ut, gödseln blir tunn och rinnande, kalven blir uttorkad, svag, matt och kan dö av vätskebrist. Smittrycket kan snabbt bli högt och ackumuleras i stallarna under lång tid vilket gör det svårt att sanera bort smittämnena vid hög beläggning.
För att förhindra dessa diarréutbrott hos kalvarna kan man vaccinera sinkorna med en injektion vaccin, 3 -12 veckor före förväntad kalvning. Kon bildar då antikroppar mot smittämnena som orsakar diarré hos kalven och kalven tillgodogör sig dessa antikroppar via råmjölken. Praktiskt används vaccin mot virusorsakad kalvdiarré både i mjölk och dikobesättningar med gott resultat.
Vaccin mot hosta och luftvägslidande. Sjukdom uppstår när balansen rubbas mellan djurets motståndskraft och olika patogener (smittämnen som framkallar sjukdom). Balansen påverkas av miljön djuret vistas i. Exempelvis ger ett stall som är fuktigt och dragit större risk för lunglidande hos kalvarna. Lunginflammation kan orsakas av till exempel RS-virus (bovint respiratoriskt syncytialt) eller parainfluensavirus, men även bakterier som Pasteurella multocida, Mannheimia haemolytica och Mycoplasma bovis orsakar lunginflammation med feber, nedsatt allmäntillstånd, dålig aptit, andningssvårigheter, hosta och ibland plötsliga dödsfall.
För att förhindra att djuren blir sjuka är skötselfaktorer samt bra kalvmiljö viktiga. Det är också lika viktigt att köpa in djur från så få besättningar som möjligt, ha strikt omgångsuppfödning med små gruppstorlekar och optimala rutiner för isolering och behandling av sjuka djur. Förutom bra skötsel, utfodring och smittskyddsrutiner kan vaccinering mot lunginflammation vara ett verktyg till att förbättra immuniteten och minska smittrycket i besättningen. När en tillräckligt stor andel djur är vaccinerade i besättningen får smittämnet inte fäste och möjlighet att sprida sig och/eller att orsaka sjukdom.
Möjlighet att påbörja vaccination mot lunginflammation tidigt. Vaccin mot lunginflammation ges till kalven. Vaccinet kan ges som injektion två gånger från cirka två veckors ålder. Vaccination nummer två ges 3 – 4 veckor efter första vaccinationen. I vissa fall kan vaccination nummer ett även ges till kalven som en nässpray vid tidig ålder. Då bildas ett lokalt immunförsvar i nässlemhinnan. Vaccination nummer två ges sedan med injektion 3 – 4 veckor senare. Detta möjliggör att mjölkdrickande kalvar som förmedlas efter två veckors ålder kan få första vaccinationsdosen i den säljande besättningen och således ha möjlighet till ett bättre skydd för att klara flytt och ny miljö. Vaccinationsprogrammen är ofta unika för varje besättning beroende på både förmedlingsmodell och insättningsrutiner samt kalvarnas ålder vid insättning. Därför är det viktigt att planera vaccinationsprogrammet noga efter en diagnostisk provtagning med sin djurhälsoveterinär för att få bäst nytta och förväntad effekt av vaccinationen.
Inköp och insättning av köttraskalvar. Besättningar som sätter in många köttraskalvar på hösten kan ha nytta av att vaccinera alla djur mot lunginflammation vid insättning och på så sätt få ner det totala smittrycket i besättningen. Lägre sjuklighet är en god förutsättning för bra tillväxt hos djuren!
Ringorm, en hudsjukdom orsakad av svamp. Ringorm är en smittsam hudinfektion, vanligen orsakad av svampen Trichophyton verrucosum, som kan även smitta människor. Mot ringorm har det sedan många år används vaccin till nötkreatur för att minska infektionsmängd och grad. Kalvarna vaccineras två gånger med 10 – 14 dagars mellanrum. Men även äldre djur kan vaccineras, exempelvis i besättningar som inte haft sjukdomen på många år och vill få bukt på ringormen fort vid nysmitta.
Vaccin kan således vara ett verktyg till att öka motståndskraften mot olika smittämnen, inte minst i välskötta besättningar med goda rutiner där man vill säkra upp ännu bättre smittskydd. Ta gärna en diskussion med din nöthälsoveterinär om det är ett verktyg för dig!
