Ökad förekomst av lungsäcksinflammationer
Luftvägsinfektioner hos växande grisar kan orsaka stora produktionsförluster. Tidigare utgjorde mykoplasmainfektioner ett stort problem, men tack vare sektionerad uppfödning och effektiva vacciner ser vi idag sällan större kliniska problem. I takt med att besättningarna har blivit större under senare år har istället problem med infektioner orsakade av Actinobacillus pleuropneumoniae (App) ökat och vi vet att de App-bakterier som gäckar oss idag är identiska med de som orsakade problem på 90-talet.
Den allvarligaste formen av App kallas elakartad lungsjuka och kan ha ett mycket hastigt förlopp. Grisarna slutar att äta, får hög feber och svårt att andas. Toxiner (gifter) som bildas av bakterien gör att grisarna kan dö innan sjukdomssymptom kan iakttas. Trots att förekomsten av elakartad lungsjuka registrerad vid slakt är mindre än 1 % kan enskilda besättningar drabbas hårt under uppfödningsperioden.
Kronisk App (lungsäcksinflammation) kan förekomma utan att man ser klinisk sjukdom, men orsakar produktionsförluster genom sämre foderomvandling, nedsatt tillväxt och ökad dödlighet under uppfödningen. Under 2013 registrerades i genomsnitt lungsäcksinflammation hos ca 12 % av grisarna vid slakt. Motsvarande siffra för år 2000 var 5 %.
App serotyp 2 vanligast
App delas in i olika serotyper och i Sverige orsakas problem med App nästan uteslutande av serotyp 2 (App2). Sedan 2013 finns det ett nytt vaccin (licenspreparat) på marknaden som är avsett att skydda grisen mot infektion av just denna serotyp. I ett nyligen avslutat fältförsök har vi på Svenska Djurhälsovården i samarbete med SVA studerat vaccinets effekt i en uppfödningsenhet där både akuta lunginflammationer och lungsäcksinflammationer hade relaterats till App2.
Vaccinförsök i stor besättning med mellangårdsavtal
Försöket genomfördes i en smågrisbesättning (900 SIP) som hade mellangårdsavtal med en slaktgrisbesättning. Varje vecka grisade 43 suggor omgångsvis i ett system med fullständig sektionering. I slaktgrisbesättningen fanns en historik med anmärkningar på förekomst av lungsäcksinflammationer på 30-40 % av de slaktade grisarna sedan flera år, och även en del akuta lunginflammationer under de första veckorna efter insättningen i stallarna.
Blodprovstagning innan försöket påbörjades visade att grisarna hade förekomst av antikroppar mot App2 redan vid förmedlingen. Detta betyder att de redan då utsatts för bakterien och utvecklat ett immunologiskt minne mot den. Även antikroppar mot andra bakterier kunde påvisas, men undersökningen visade att App2 utgjorde huvudproblemet. Hälften av smågrisarna i två produktionsomgångar vaccinerades med Hyobac App2 (Salfarm, Kolding, Danmark). Första vaccinationen gjordes vid 6-7 veckors ålder och den andra vid vid 10 veckors ålder, cirka en vecka innan de flyttades till slaktgrisstallet. De ovaccinerade grisarna utgjorde kontrollgrupp. I samband med den första vaccineringen identitetsmärktes 14 försöksgrisar och 6 kontrollgrisar i syfte att ta blodprover var tredje vecka under hela uppfödningen.
Antikroppar tidigare hos de vaccinerade grisarna
Resultaten visade att inga grisar hade mätbara antikroppar mot App2 när de vaccinerades, vilket betydde att smittrycket var lägre i den smågrisproducerande besättningen när försöket genomfördes än när den inledande undersökningen gjordes. Däremot kunde antikroppar mot App2 påvisas hos samtliga grisar efter förmedlingen. De vaccinerade grisarna bildade mätbara nivåer av antikroppar efter den andra vaccineringen, vilket var 3-6 veckor tidigare än de ovaccinerade grisarna i kontrollgruppen. I den första försöksomgången började de ovaccinerade grisarna i kontrollgruppen att bilda antikroppar vid 18 veckors ålder. I den andra omgången, där smittrycket var högre, skedde detta vid 15 veckors ålder.
Resultaten varierade mellan försöksomgångarna
I den första försöksomgången sågs inga skillnader i vare sig foderomvandlingsförmåga eller sjukdomsregistreringar vid slakt mellan grisar i försöksgruppen och i den ovaccinerade kontrollgruppen. I den andra försöksomgången var förekomsten av lungsäcksinflammationer 13,6 % lägre hos de vaccinerade grisarna men förekomsten var ändå relativt hög (22 %). Även daglig tillväxt och energiförbrukning visas i tabellen. Då de två omgångarna slogs samman var den dagliga tillväxten 843±71 gram per dag för kontrollgrisarna och 844±44 gram per dag för de vaccinerade grisarna. Energiförbrukningen per kg tillväxt var 35,1±3,7 MJ för kontrollen och 34,2±2,4 MJ för de vaccinerade djuren.
Lägre förekomst av lungsäcksinflammationer hos vaccinerade i omgång 2
Under försöksperioden var förekomsten av akuta lunginflammationer mycket låg vilket innebar att vaccinets effekt mot akuta lunginflammationer orsakade av App2 inte gick att utvärdera. Vaccinet gav upphov till ett immunologiskt minne hos grisarnai form av antikroppsbildning. De vaccinerade grisarna bildade antikroppar mot App2 tre veckor efter den andra vaccinationen, vilket var 3-6 veckor tidigare än de ovaccinerade grisarna i kontrollgruppen. Betydelsen av detta var dock svår att bedöma då produktionsresultat och sjukdomsregistreringar för lungsäcksinflammation under den första försöksomgången var likvärdigamellan de båda grupperna.
I den andra försöksomgången indikerade såväl en tidigare produktion av antikroppar och koncentrationen av dessa som en högre andel registreringar för lungsäcksinflammationer vid slakt hos kontrollgruppen att smittrycket med App2 var högre. Trots detta sjönk andelen registrerade lungsäcksinflammationer hos de vaccinerade djuren något, även om det fortfarande var en relativt hög frekvens (22 %). Vid ett avdrag på 20 kr per registrerad lungsäcksinflammation motsvarade detta 4,40 kr per gris i den vaccinerade gruppen och 7,12 kronor per gris i den ovaccinerade gruppen. I den andra försöksomgången växte de vaccinerade grisarna något bättre men eftersom tillväxten var identisk för de båda grupperna när man slog samman de två försöksomgångarna gick det inte att bedöma vaccinets effekt på tillväxten. Därför hade det varit intressant att följa besättningen i ytterligare några omgångar.
Sammanfattningsvis antydde resultaten en möjlig, men inte fullständig effekt av vaccinet. Skillnaden mellan de båda försöksomgångarna antydde att effekten kan vara lättare att urskilja vid ett högre smittryck. Om det föreligger en ackumulerad effekt av vaccination över tid bör denna rimligen även vara beroende av andra faktorer än enbart vaccinet. Det är därför viktigt med fortsatta studier för att utreda orsakssambanden mellan infektioner, miljöfaktorer och lungsäcksinflammation.
* Studien har delvis finansierats med stöd av Stiftelsen Svensk Grisforskning
Carl-Johan Ehlorsson Per Wallgren
djurhälsoveterinär, Ängelholm professor, SVA Uppsala
