Inledning
Problemen med luftvägsinfektioner i slaktgrisproduktionen har ändrat karaktär i takt med att besättningarna ökat i storlek. Tidigare associerades de ofta till enskilda primärpatogena infektioner, men idag är sjukdomsbilden mer komplex och relateras såväl till lindriga primära infektioner, s.k. primers, som till sekundärinfektioner. Därför talas idag ofta om PRDC – Porcine Respiratory Disease Complex. Slaktanmärkningarna har under senare år ökat i Sverige, fig 1. Enskilda besättningar kan ha problem med Actinobacillus pleuropneumoniae (App) medan andra kan ha problem med Mycoplasma hyopneumoniae (Mhyo). Dessutom kan en besättning ha en hög incidens slaktanmärkningar utan att ha tydliga kliniska problem i uppfödningen. Det är framför allt den sistnämnda typen som är
svår att åtgärda då en säker orsaksdiagnos saknas.
Kostnaderna för olika luftvägsinfektioner varierar mycket (nedsatt tillväxt, ökad foderförbrukning, längre uppfödningstid eller lägre slaktvikt etc.) och utöver detta är avdraget i slakten 20 kr/gris som fälls för brösthinneärr (kod 76). För att en gris skall registreras för pleurit (kod 76) gäller ”akut pleurit samt härdformiga kroniska adherenser när det fibrösa ärret eller ärren har en utbredning på bröstväggen ≥ 3 cm” (SLV). För att en gris ska registreras för SEP (Mhyo), kod 62 skall minimiutbredningen vara måttlig pneumoni i minst 3 lunglober eller höggradig pneumoni i en lob och för att registreras för fibrinonekrotiserande pneumoni, kod 72 (App) skall förändringar och lokalisation vara typiska för App.
Projektidén bygger på att förutsättningslöst studera sjukdomsförloppet i slaktgrisuppfödningar som har problem med luftvägsinfektioner och som identifierats i form av sjukdomsregistreringar i slakten, främst lungsäcksinflammationer. Med hjälp av ny teknik, så kallad Next Generation Sequencing (NGS), kan man förutsättningslöst leta efter infektiösa mikrober under uppfödningen. NGS är en revolutionerande teknik för att sekvensera arvsmassan (DNA/RNA) hos bland annat virus och bakterier. Genom att samtidigt studera blodparametrar och obduktioner (Utökad Slakterikontroll -USK) hoppas vi kunna få svar på vilka olika agens som är inblandade i utvecklingen av brösthinneärr. I samband med USK var det möjligt att få en noggrann granskning av förändringarna inkluderande utbredning och lokalisation vilket inte är fallet vid normalslakten. USK ger också information om förändringar som uppstått så sent i uppfödningen att de inte kan avläsas i blodet. Detta är en del av ett större projekt – Betydelsen av byggnader och deras samspel med infektioner för den ökande incidensen luftvägsinfektioner inom grisuppfödningen – där även Kungl. Skogs och Lantbruksakademin (SLO-fonden) är delfinansiär.
