Akuta lunginflammationer orsakade av bakterien Actinobacillus pleuropneumoniae (A pp)upplevs idag av djurägare och veterinärer som ett av de största kliniska problemen hos slaktsvin. Utbrotten uppträder ibland nyckfullt och kan därför vara svåra att skilja från andra luftvägssjukdomar.
Symtom och konsekvenser
Det mest påtagliga symtomet är att ett varierande antal grisar har upphörd eller nedsatt aptit. Den styrda utfodringen sätts ur spel. Kräkningar och forcerad andning kan ibland också ses. Grisarna har i början hög feber, men allmäntillståndet är oftast förvånansvärt lindrigt påverkat. Grisar kan dock dö plötsligt till följd av utbredd akut lunginflammation.
Utbrott kan ske kort tid efter installning men inträffar vanligen i slutet av uppfödningen. Förutom att många grisar far illa så orsakar problemet ökad förekomst av underviktiga grisar, lägre slaktvikter, svårigheter att hålla omgångstider i mellangårdsavtal, ökad dödlighet och helkassation vid slakt samt frustration hos djurägare och veterinärer. Behandling med antibiotika kan vara svår att utföra med hänsyn till aktuella preparats karenstider i kombination med de fastlagda omgångstiderna.
Dessa lunginflammationer läker av fort, ibland inom 2-3 veckor, och lämnar vanligtvis en kronisk brösthinneinflammation efter sig. I genomsnitt ses numera elakartade lunginflammationer hos 0,6 % av slaktade grisar. Variationen mellan besättningar och omgångar inom besättningar är stor, (0-60 %). Om lunginflammationer uppstår kort tid innan slakt kan dessa medföra totalkassation av slaktkroppar. Under år 2006 totalkasserades 1559 slaktade grisar av denna orsak
Kunskap saknas
Mikrobiologi och immunologi kring sjukdomen är tämligen väl kartlagda. Detta har dock inte hittills varit till hjälp i det sjukdomsförebyggande arbetet. Återkommande frågeställningar har inte fått relevanta svar. Exempelvis saknas idag helt kunskap om hur stallklimat samt utfodringsintensitet kan påverka förekomsten av akuta lunginflammationer. Svenska Djurhälsovården har därför i detta projekt samlat expertis inom dessa ämnesområden för att om möjligt identifiera riskfaktorer för elakartade lunginflammationer.
Stallklimat
En fall- kontrollstudie genomfördes i 25 slaktsvinsstallar med (A pp stallar) och i lika många slaktsvinstallar utan (Kontrollstallar) förhöjda frekvenser av elakartad lunginflammation vid slakt. A pp- och kontrollstallarna matchades mot varandra avseende slakteri, grisarnas ålder vid undersökningstillfällena (10-12 v efter installning), undersökningstidpunkt (samma vecka) och i möjligaste mån besättningsstorlek.
Stallklimat
På ett standardiserat sätt registrerades, förutom rena grunddata om besättningarna; Från- och tilluftskapacitet, undertryck i stallar och lufthastigheter på liggplatser vid olika ventilationsgrader (0-100%), balansering frånluft – tilluft, värmebalans, sektionering, boxhygien och funktionskontroll. Luftföroreningsgrader beräknades med hjälp av direkt- och långtidsmätning, över flera timmar, av koldioxid och ammoniak i stalluften.
Utfodring
Från samma stallar, som undersöktes miljö- och klimatmässigt, inhämtades under samma period uppgifter om respektive besättningars foderråvaror, recept, beräknat näringsinnehåll (analyser) och fodernormer. Antal alternativa fodermedel registrerades per besättning. Som sådana betraktades biprodukter utom vassle. Dessa var; Bröd, deg, kex, chips, gränsmjölk, permeat, stärk, drank/mäsk och öljäst. Mängden spannmål i procent av fodertorrsubstans samt kväveutsläpp per gris vid 34 respektive 36 MJ per kg tillväxt beräknades. Vidare beräknades utifrån respektive besättningars fodernormer energitilldelning och kvävebelastning dag 7-63 samt dag 64-96 i uppfödningen.
Data från A pp- och kontrollstallarna bearbetades först med enkla statistiska analyser, därefter tillsammans för att minska effekter av systematiska fel (samspelseffekter).
Resultat av undersökningarna
- Problembesättningarna hade totalt flera slaktsvinsplatser jämfört med kontrollbesättningarna, dock var antalet platser i de undersökta stallavdelningarna inte flera.
- I A pp stallarna var, jämfört med i kontrollstallarna, uppmätta frånlufts- och tilluftsmängder sämre tillgodosedda i förhållande till behoven. A pp stallarna hade sämre fungerande styrning av frånluften och kraftigare undertryck vid olika ventilationsflöden än kontrollstallarna. Skillnaderna var dock inte signifikanta utan enbart numeriska.
- I A pp stallar användes, jämfört med i kontrollstallar, i större utsträckning alternativa fodermedel. A pp stallar hade en högre fodernorm och en högre proteinbelastning på grisarna under de nio första veckorna av slaktsvinsperioden.
- En högre fodernorm och bruk av fler alternativa fodermedel hade negativ inverkan på boxhygienen. Hög stalltemperatur bidrog till försämrad boxhygien.
- Försämrad boxhygien påverkade inte direkt förekomsten av elakartad lunginflammation. Dålig boxhygien åstadkom försämrad luftkvalitet mätt i form av ökad mängd ammoniak. Den försämrade luftkvaliteten var förenad med en ökad förekomst av elakartad lunginflammation. Ovan nämnda riskfaktorer visas i Fig 1.
Slutord
Dessa riskfaktorer för elakartad lunginflammation kan förklaras med hjälp av andra studier som berör luftvägsinflammationer. Iakttagelsen att alternativa fodermedel och/eller fodernorm inverkar på förekomsten av elakartad lunginflammation är däremot ny och kan ej på ett enkelt sätt förklaras med nuvarande kunskaper. Denna epidemiologiska analys av riskfaktorer i flera olika besättningar bör därför som alltid kompletteras med studier inom enskilda besättningar.
Vi som jobbat med detta projektet är; Johan Ehlorsson SvDHV, Gösta Gustavsson JBT, SLU, Leif Göransson SLU, Lantmännen, Sivert Johansson Stallmiljö rådgivning, Nils Lundeheim SLU samt undertecknad, Nils Holmgren.
Bidragsgivare har varit Agria Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning
Nils Holmgren
Svinhälsoveterinär
