Innehåll
- Kategori
- Vikt, form och fett
- Besiktning före och efter slakt
- Kod 11/12 Dynt
- Kod 19 Allmänt utbredd sjukdom
- Kod 23 Otillåtenhalt av bakteriehämmande läkemedel
- Kod 25/26 Tumör
- Kod 29/30 Böld
- Kod 31/32 Ledskada
- Kod 33/34 Avvikande utseende
- Kod 38 Leverförfettning
- Kod 39/40 Mekanisk skada, djurägaransvar
- Kod 41/42 Mekanisk skada, slakteriansvar
- Kod 43/44 Utebliven eller bristande avblodning
- Kod 45/46 Onormal lukt
- Kod 47/48 Utmärgling
- Kod 51/52 Övrig orsak
- Kod 56 Njurförändringar
- Kod 59/60 Bukhinneinflammation
- Kod 64 Lunginflammation (övrig)
- Kod 74 Lungmask
- Kod 76 Lung-/hjärtsäcksinflammation
- Kod 78 Inflammation i lungsäck och hinnor som omger levern
- Kod 80 Stora leverflundran
- Kod 82 Lilla leverflundran
- Kod 84 Parasitärleverskada
- Kod 88 Övrig leverskada
- Kod 90 Juverinflammation
- Kod 91/92 Hjärtklaffsinflammation
- Kod 93 Kemiska rest- och otillåtna substanser
- Kod 98 Fullgånget foster
- Kod 99 Lamm yngre än 7 dagar
…
Kategori
Får som slaktas i Sverige kan enligt Jordbruksverkets definitioner antingen kategoriseras som Får eller som Lamm. För att kategoriseras som Lamm ska det vara en slaktkropp från ungt djur som inte har lammat, ledytorna i frambenen ska ha blåaktig färg och bäckenbenfogens främre del ska ha en cirkelrund form. Om ledytorna inte uppfyller kraven men helhetsintrycket stämmer för Lamm kan kroppen ändå kategoriseras som Lamm.
Enligt EU-lagstiftningen (EG 999/2001) så ska ryggmärg och huvud (inklusive ögon och hjärna) klassas som riskmaterial om det kommer från får äldre än 12 månader (kan inte kontrolleras på slakteriet) och/eller om en permanent framtand har brutit igenom tandköttet (sker runt 12 månaders ålder). Orsaken är att man inte vill riskera att prionsjukdomar (Scrapie och Nor98) sprids via livsmedel. I praktiken betyder det att alla djur som tappat en mjölktand ska klyvas längsmed ryggraden. Därmed kategoriseras dessa djur som Får även om Jordbruksverkets definition för Lamm är uppfyllt.
Ett 11-månader gammalt lamm som har kvar alla sina mjölktänder. Foto: Emelie Larsdotter
…
Vikt, form och fett
Vikten på slaktkroppen, dess form/muskelfyllnad och mängden fett på kroppen har en stor inverkan på kvalitén på köttet, kostnader per producerat kilo kött, säljbarhet och klimatavtryck. Enligt Meat Standard Sweden lamm (MSS lamm) bör lammens slaktvikt vara 16-24 kg, kroppen klassas i minst O+ samt ha fettklass mellan 2 och 3+. Av de lamm som slaktades i Sverige under 2023 uppfyllde 68 % kraven för vikt, form och fett inom MSS lamm (källa: FarmStat 2023).
…
Slaktvikt
Slaktvikten är den vikt som djuret har efter slakt och putsning då alla organ samt huvud, överflödigt fett och hud har tagits bort, benen kapats samt kroppen kylts ner (eller 98 % av vikten innan nedkylning). Slaktutbytet varierar mellan 35 % och drygt 50 % av djurets levandevikt, i regel under 40 % på beteslamm. Hur stort slaktutbytet blir skiljer sig mellan olika individer, raser, kön, tillväxt, ålder, foder, väder mm. Generellt har tacklamm något högre slaktutbyte än bagglamm och yngre djur med hög tillväxt högre slaktutbyte än äldre långsamtväxande djur. Blöt ull vid vägning kan ge falskt hög levandevikt.
…
Form- och fettklass
Slaktkroppens kött- och fettinnehåll bedöms visuellt på slakteriet av personal som blivit godkänd av Jordbruksverket. Systemet som används för klassningen kallas för EUROP-systemet. Formen på slaktkroppen (mängd kött) bedöms med 15 olika klasser varav fem huvudklasser: E, U, R, O och P där E är bäst och P sämst. Varje huvudklass kan sedan delas upp i tre underklasser, tex: R+, R och R-. Även fettansättningen bedöms med 15 olika klasser där de fem huvudklasserna är 1, 2, 3, 4 och 5 där 1 motsvarar minst fett och 5 mest. Även för fettklass delas varje huvudklass upp i tre underklasser, tex. 2-, 2 och 2+.
| Fettansättning | Form | ||
| 5+ | E+ | ||
| 5 | Mycket riklig | E | Extremt svällande och välutvecklad |
| 5- | E- | ||
| 4+ | U+ | ||
| 4 | Riklig | U | Mycket svällande och välutvecklad |
| 4- | U- | ||
| 3+ | R+ | ||
| 3 | Ordinär | R | Svällande och välutvecklad |
| 3- | R- | ||
| 2+ | O+ | ||
| 2 | Liten | O | Välutvecklad |
| 2- | O- | ||
| 1+ | P+ | ||
| 1 | Mycket liten | P | Något tunn och insjunken |
| 1- | P- | ||
…
Besiktning före och efter slakt
Innan slakt ska alla djur besiktigas av veterinär för att kunna godkännas för slakt. Därutöver utförs även djurskyddsbedömningar, exempelvis avseende hälta, sår och svullnader vilka är svåra att bedöma efter slakt. Är du osäker på om djuren som du ska skicka till slakt lever upp till de djurskyddskrav som ställs finns en branschvägledning för stöd: Vägledning för bedömning av djurskydd inför transport till slakt.
Efter slakt undersöks varje djurkropp med tillhörande organ av Livsmedelsverkets personal och eventuella avvikande fynd registreras med en kod. Det kan tex röra sig om tecken på tidigare sjukdom eller sjukdom utan symtom som därför inte noterats innan slakt alternativt andra fynd som påverkar huruvida köttet är lämpligt som livsmedel eller djurskyddet. Om hela eller delar av kroppen/organ inte anses uppfylla kraven för human konsumtion talar man om ”Totalt otjänligförklarande” (mycket ovanligt) respektive ”Lokalt otjänligförklarande”.
Vid registreringen av ett fynd anges en jämn kodsiffra för den aktuella förändringen. Vid t.ex. förekomst av en böld i slaktkroppen registreras denna med kod 30. Observera att koden inte säger något om omfattningen av fyndet som gjorts. Om flera fynd gjorts på samma djur registreras de i nummerordning och inte i den ordning de var relevanta för ett eventuellt otjänligförklarande.
Om påvisade förändringar vid köttbedömningen leder till att både kropp och organ otjänligförklaras totalt anges en ojämn siffra för aktuell förändring. En djurkropp som t.ex. otjänligförklaras på grund av bölder registreras därför med koden 29. Vid flera förändringar på ett och samma djur, som var och en är skäl för totalt otjänligförklarande, registreras den förändring som har störst betydelse ur livsmedelssäkerhetssynpunkt med ojämn kod. Övriga fynd registreras med jämna koder.
Då mer än 10 kg kött eller hela djuret blir icke godkänt för konsumtion skriver veterinären ut ett ”Beslut om otjänligförklarande av kött” till slakteriet där orsaken till beslutet anges (standardtext), vilket djur det gäller, övriga fynd etc. Att endast standardtext anges innebär att veterinären numera inte behöver ange den exakta anledningen till kassationsbeslutet. Nedtill på blanketten finns angivet hur beslutet kan överklagas. Sedan 2013 menar Livsmedelsverket att det är slakteriet som är deras kontrollobjekt, därmed är det bara slakteriet som kan överklaga ett beslut. Livsmedelsverket hänvisar till att man som djurägare får be slakteriet om att skriva under en överklagan, i de fall ett beslut anses vara felaktigt. Det är numera även slakteriets uppgift att meddela beslutet till djurägaren.
Observera att inte alla slakterier (ffa mindre) rapporterar alla uppgifter via avräkningen. Saknar du uppgifter om sjukdomsfynd på avräkningen kan du kontakta Livsmedelsverket som enligt lagstiftningen (EG 627/2019 artikel 39) är skyldiga att lämna uppgifterna vidare alternativt kontakta slakteriet.
Nedan är fyndkoder som kan vara relevanta för får och lamm presenterade, för information kring vilka jämna och ojämna koder som är vanligast hos får och lamm finns mer information i FarmStat.
…
Kod 11/12 Dynt
Dynt i form av vätskefyllda blåsor/knutor kan förekomma i muskulaturen hos får. Det är bandmaskens utvecklingsstadium hos mellanvärden som kallas för dynt. Dynt hos får utvecklar sig till bandmask hos hundar (huvudvärd) om hunden äter dyntsmittat fårkött otillräckligt upphettat. Vid riklig förekomst av dynt otjänligförklaras köttet.
…
Kod 19 Allmänt utbredd sjukdom
Allmänt utbredd sjukdom kan innebära en spridning av t ex bakterier i blodet och därmed kroppen. Dessa bakterier ger ofta upphov till synliga och allmänt utbredda förändringar i organ och på slaktkropp. Olika tecken på en allmänt spridd sjukdom kan vara påverkat allmäntillstånd, feber, förstorade lymfknutor, svullen mjälte, pålagringar på hjärtklaffar (endokardit), små bölder i lungan (embolisk pneumoni), spridda bölder i kroppen, ledinfektioner, sk infarkter i njurarna och små spridda blödningar. Akuta förändringar leder till totalt otjänligförklarande av kropp och organ.
Hos lamm och får är en allmänt utbredd sjukdom i samband med slakt mycket ovanligt, men skulle kunna vara orsakad av tex en juverinflammation, lunginflammation eller ett sår. Har du fått flera djur som otjänligförklarats pga allmänt utbredd sjukdom bör du snarast kontakta veterinär.
…
Kod 23 Otillåten halt av bakteriehämmande läkemedel
Bakteriehämmande ämnen, vanligtvis antibiotika, påvisas till och från i organ och i sällsynta fall även i djurkroppar vid slakt. Provtagning sker när misstanke finns om att djuret slaktats inom karenstiden för ett läkemedel och genom stickprovskontroller. Påvisas bakteriehämmande läkemedel otjänligförklaras hela kroppen och alla organ. Den besättning som skickat djuret till slakt blir föremål för utredning av länsstyrelsen.
…
Kod 25/26 Tumör
Elakartade tumörer leder till totalt otjänligförklarande. Med elakartade tumörer menas att de är snabbväxande och visar stor tendens till spridning i kroppen. Vid enstaka godartade tumörer kan kropp och organ som regel godkännas efter lokal rensning. I tveksamma fall tas prov ut för mikroskopisk vävnadsundersökning för att klarlägga om tumören är elakartad.
…
Kod 29/30 Böld
Vid akut spridning med bölder, som inte är inkapslade, blir det ett totalt otjänligförklarande av kropp och organ. Äldre inkapslade bölder kan som regel rensas bort, om det inte rör sig om ett flertal spridda förändringar.
…
Kod 31/32 Ledskada
Under denna kod registreras ledinflammationer orsakade av bakterier (t.ex. streptokocker, rödsjukebakterier) och sådana inflammationer som uppkommit genom t.ex. ledbroskförändringar (osteochondros).
…
Kod 33/34 Avvikande utseende
Gulsot (ikterus) är ett exempel på avvikande utseende som kan registreras vid slakt. Gulsot förekommer hos alla djurslag i form av gul missfärgning av kropp och organ. Orsaken är oftast en ökad förekomst av gallfärgämnen i vävnaderna på grund av sönderfall av röda blodkroppar eller leverskada. Vid gulsot är även aortans (det största kärlet ut från hjärtat) insida och ögonvitan gulfärgad. Dessutom förekommer normalt andra sjukdomstecken. Gulsot är ofta ett symtom på allvarlig sjukdom och normalt så otjänligförklaras både kropp och organ. Om man som djurägare får beslut om att djur har otjänligförklarats pga gulsot, bör man utreda orsaken om inte denna framgår i beslutet från Livsmedelsverket. Kontakta omgående din besättningsveterinär för rådgivning. Det är viktigt att det i beslutet framgår om övriga patologiska förändringar har observerats, tex lever, njurskada eller blödningar.
Vissa fårraser, ffa gutefår och korsningar med gutefår har ett ärftligt anlag som ger gult fett. Det händer att detta misstas för att vara gulsot, vilket är fel. Gulsot utesluts lätt genom att man inspekterar aortans insida som inte ska vara gul om orsaken är en ärftlig normalvariation. Gulfärgningen av dessa kroppar beror på en oförmåga att bryta ner karotenoider från växtriket och det finns därför ingen anledning till att inte äta köttet.
Ibland kan äldre djur vara lite ”guldassiga” i färgen, utan att gulsot föreligger.
Slaktkroppen i mitten är gulfärgad. Djuret i fråga är ett Gutefår och vid närmare undersökning kan gulsot uteslutas då orsaken istället var ärftliga anlag som ger gultfett och är vanligt bland Gutefår. Kroppen kan i detta fall kodas med 34 men inte 33. Foto: Ulrika Rockström
…
Kod 38 Leverförfettning
Leverförfettning innebär att stora mängder fett finns lagrade i levern. Leverns konsistens är lös och färgen onormalt ljus. Orsaken till en förfettning är i regel en rubbning i ämnesomsättningen som t.ex. dräktighetstoxikos men kan förekomma utan någon påverkan på djuret.
…
Kod 39/40 Mekanisk skada, djurägaransvar
Här registreras äldre skador i muskulatur och skelett, t.ex. sår, blödningar och frakturer som bedöms ha uppkommit i besättningen.
…
Kod 41/42 Mekanisk skada, slakteriansvar
Här registreras färska skador i muskulatur och skelett, t.ex. sår, blödningar och frakturer som kan ha uppstått vid transport eller på slakteriet.
…
Kod 43/44, Utebliven eller bristande avblodning
Om avblodningen inte utförs korrekt är det en risk för både djurskyddet och den hygieniska kvalitén på köttet, vid eventuell kassation eller vidare utredning gäller slakteriansvar.
…
Kod 45/46 Onormal lukt
Under denna kod registreras avvikande lukt t.ex. aceton, lukt från foder, var, urin och gödsel. Oftast otjänligförklaras kroppar med avvikande lukt, men om det tex är acetonlukt utan en sjuklig orsak, försvinner denna ofta efter ett antal dagars vädring, eftersom aceton är flyktigt. Därefter kan kroppen godkännas. Onormal lukt är dock ovanligt hos får.
Det är alltid viktigt att försöka förstå vad som var orsaken till lukten, för att du som djurägare ska kunna undvika att det händer igen. Framgår det inget om övriga fynd i beslutet, kan det vara bra att kontakta beslutande veterinär, för att se om ytterligare viktig information finns.
…
Kod 47/48 Utmärgling/avmagring
Måttlig avmagring registreras som kod 48 och vid utmärgling eller höggradig avmagring används kod 47, vilket innebär att kroppen kasseras (totalt otjänligförklaras). För att kroppen skall bedömas som utmärglad krävs att fettvävnaden blivit geléartad (serös atrofi). Höggradig avmagring föreligger vid kraftigt tillbakabildad muskulatur (atrofi) och knapp förekomst av fettdepåer. Både utmärgling och kraftig avmagring kan vara orsakat av underutfodring och/eller allvarlig sjukdom. Både vid kod 47 och 48 kan information ske till länsstyrelsen, särskilt om det rör sig flera djur från samma besättning. Mer detaljerad information avseende bedömning av avmagrade djur finns i Jordbruksverkets vägledning djurskyddskontroll på slakteri. För dig som djurägare är det viktigt att vara uppmärksam på om det i beslutet finns en sjukdomsförklaring som kan misstänkas vara orsak till avmagringen, tex förekomst av stora leverflundran.
…
Kod 51/52 Övrig orsak
Under denna kod registreras sjukliga förändringar och andra avvikelser som inte kan föras till någon annan kod.
…
Kod 56, Njurförändringar
Ny kod sedan januari 2024, tidigare har dessa registrerats med kod 52. Här registreras alla synliga förändringar, även sådana som inte har haft någon betydelse för djuret, tex små blödningar på njurarna eller omfattande cystor.
…
Kod 59/60, Bukhinneinflammation
Inflammation på insidan av buken registreras här. Även de hinnor som omger organen i buken kan vara påverkade. Lindrig bukhinneinflammation kan vara orsakad av vandrande parasiter. En mer påtaglig inflammation kan vara orsakad av en allmänt spridd sjukdom eller trauma, tex att något vasst föremål har skadat buken från utsidan. Även om det är ovanligt hos får, så kan även vassa främmande föremål ha kommit ner i magarna och den vägen orsakat att lite maginnehåll kommit ut i bukhålan och orsakat en bukhinneinflammation.
…
Kod 64 Lunginflammation (övrig)
Här registreras alla typer av lunginflammationer hos får och lamm, förutom de som är orsakade av parasiter. Ofta rör det sig om lunginflammation orsakad av Mycoplasma ovipneumoniae och/eller andra bakterier, men även virus kan vara en orsak. Exempel på andra inflammationer som registreras här är lunginflammation på grund av varspridning från annan plats i kroppen till lungorna (embolisk pneumoni). Observera att fynd av lunginflammationsförändringar inte behöver betyda att djuret hade en aktiv lunginflammation vid slakt, skadorna på lungorna efter en utläkt lunginflammation kan ses under lång tid efter att djuret tillfrisknat.
Exempelvis mykoplasmaorsakad lunginflammation kan förekomma hos stor andel av lammen trotts att endast få och lindriga symtom har noterats i besättningen. I vilken grad dessa infektioner med mykoplasma sätter ner tillväxten på lamm är oklart. Mykoplasmainfektioner kan dock bana väg för andra alvarligare lunginflammationer vilka tex kan orsaka plötsliga dödsfall. Vid en hög andel kod 64 på djuren bör veterinär kontaktas för att diskutera vilka åtgärden som kan vidtas för att minska andelen lunginflammationer.
Om besättningen inte är ansluten till MaediVisna-programmet och har förekomst av kod 64 bland äldre djur kan infektion med MaediVisna vara en orsak.
Kod 64 orsakad av mykoplasmainfektion hos ett lamm, de främre delarna av lungan är mörka i färgen och fasta i konsistensen. Foto: Malin Bernhard
…
Kod 74 Lungmask
Lungmaskar förekommer oftast hos slaktdjuren under sensommar och höst. Endast djur som varit på bete drabbas. Både lilla och mellanstora lungmaskarter ger skador som syns på utsidan av lungan vilket gör att förekomsten lätt kan upptäckas. Små och mellanstora lungmaskar ger dock sällan symtom hos får, men kan leda till allvarlig sjukdom hos get. Vid misstanke om besättningsproblem kopplat till lungmask kan man ta reda på vilken lungmask som setts vid slakt via träckprov från djuren i ens besättning.
Det förekommer ibland att lungor med lungmask felaktigt registreras under kod 64, särskilt då utbredningen är höggradig.
Fynd av mellanstora lungmasken vilka oftast ses som avgränsade förändringar ytligt på lungan i ffa de bakre men ibland även de främre delarna av lungan. Foto: Ulrika Rockström
Lilla lungmasken kan ses på utsidan av lungan som små punktformade mörka prickar. Foto: Ulrika Rockström.
…
Kod 76 Lung-/hjärtsäcksinflammation
Här registreras lungsäcksinflammationer och även förekommande fall av hjärtsäcksinflammationer. Lungsäcksinflammation uppträder huvudsakligen i en kronisk form med sammanväxningar mellan lunga och bröstvägg. Vid lungsäcksinflammation görs en revning vilket innebär att den sammanväxta brösthinnan avlägsnas från bröstväggen. Om förändringarna är mer djupgående tas revben med revbensmuskulatur bort, så kallad bröstning.
…
Kod 78 Inflammation i lungsäck och hinnor som omger levern
Här registreras lungsäcksinflammation i kombination med samtidig inflammation på leverns utsida (perihepatit).
…
Kod 80 Stora leverflundran
Stora leverflundran (Fasciola hepatica) är en parasit som lever i gallgångarna i levern hos bla får och nötkreatur. Den vuxna flundran blir upp till 3 cm lång och 1,5 cm bred. Ofta ses förtjockade gallgångar och en påtagligt förstörd levervävnad. Hos får är stora leverflundran en allvarlig parasit och kan ge blodbrist, avmagring och ödem (vätskeansamling) i käftgropen. En infekterad lever otjänligförklaras. Kontakta alltid din besättningsveterinär vid registrering av stora leverflundran, det finns många olika åtgärder att vidta för att förhindra sjukdom och vidare smittspridning. Observera att skador från denna parasit även kan registreras på kod 84 eller 88 om själva parasiten inte påvisas, vilket kan vara fallet vid en låg infektionsgrad, avsaknad av vuxna flundror eller om djuret har blivit avmaskat efter betesperioden.
Levern till höger (blått) är normal men på levern till vänster i bild (rött) ses kraftiga skador orsakade av stora leverflundran. Levern kommer kodas antingen med kod 84 eller 80 beroende på om själva parasiten ses efter att man skurit i levern eller ej. Foto: Ulrika Rockström
För att se stora leverflundrans flundror behöver man skära i levern vilket görs rutinmässigt vid besiktningen av levern. Vid fynd av parasiten ges kod 80. Foto: Obduktionsanslaget
…
Kod 82 Lilla leverflundran
Lilla leverflundran är en parasit som lever i gallgångarna i levern hos bla får, det är den vanligaste anmärkningen hos både får (ca 30 %) och lamm (ca 8 %) – Källa FarmStat 2023. Själva flundran blir ca 10-12 mm lång och 3-5 mm bred och är transparent så att man kan se de inre delarna med blotta ögat. Den orsakar förtjockning av gallgångsväggarna, men mycket sällan sjukdom hos djuret. En infekterad lever otjänligförklaras.
…
Kod 84 Parasitär leverskada
Parasitär leverskada hos får kan ha många olika förklaringar och innebär i praktiken oftast att man ser ärrvävnad från olika parasiters vandring genom levern, tex stora leverflundrans unga stadier. Det händer även att cystor från olika sorters bandmasksinfektioner registreras här. Enligt Livsmedelsverkets instruktioner ska även skador från stora leverflundran registreras här om inga parasiter påvisas i gallgångarna. Därför är det viktigt att kontakta din besättningsveterinär om du får information om att flera av dina slaktade djur har registrerats med denna kod.
…
Kod 88 Övrig leverskada
Alla övriga förändringar på/i levern. Koden används även vid fynd av gallgångsförändringar typiska för skador orsakade av stora leverflundran, men då själva parasiten inte kan påvisas. Det är därför viktigt att kontakta din besättningsveterinär om fler av dina slaktade djur har registrerats med denna kod.
…
Kod 90 Juverinflammation
Kronisk juverinflammation är en vanlig utslagningsorsak som medför tackor. Akuta juverinflammationer kan i vissa fall orsaka en allmäninfektion med risk för totalt otjänligförklarande av såväl kropp som organ. Observera att det i första hand är en visuell undersökning av juvret som genomförs.
…
Kod 91/92 Hjärtklaffsinflammation
Inflammationer i hjärtats klaffar kan uppkomma på grund av bakteriella infektioner. På grund av infektionens lokalisation finns hög risk för spridning av bakterier till övriga kroppen. Vid pågående akut eller kroniskt aktiv hjärtklaffsinflammation blir det totalt otjänligförklarande av kropp och organ, även om tecken på spridning inte har påvisats. Hjärtklaffsinflammtion är mycket ovanligt hos får.
…
Kod 93, Kemiska rest- och otillåtna substanser
Koden används i de fall en slaktkropp (och organ) otjänligförklaras på grund av otillåten halt av kemiska restsubstanser (exempelvis läkemedel som inte räknas som bakteriehämmande) eller andra otillåtna substanser. Provtagning sker när misstanke finns om att djuret slaktats inom karenstiden för ett läkemedel och genom stickprovskontroller. Vid påvisande blir det ett totalt otjänligförklaras av kropp och organ. Den besättning som skickat djuret till slakt blir föremål för utredning av länsstyrelsen.
…
Kod 98 Fullgånget foster
Man får enligt djurskyddslagen inte transportera får de sista två veckorna av dräktigheten eller första veckan efter förlossning. Sedan januari 2024 sätts koden 98 på tackan som anses ha varit högdräktig pga att foster bedömts som fullgångna. Huruvida lammet är fullgånget bedöms utifrån storlek och behåring. Läs mer i Jordbruksverkets vägledning för djurskyddskontroller vid slakt.
För att kontrollera om fostret är fullgånget eller ej mäts lammet från pannan, med nosen pekande nedåt, och bak till rumpan/svansroten (crown to rump). Även på graden av behåring bedöms. Foto: Emma Ternman (bild ej från slakteri)
…
Kod 99 Lamm yngre än 7 dagar
Djur yngre än 7 dagar får inte användas som livsmedel, om så sker så används denna kod (används ej för fullgångna foster).
