Symtom
Texten baseras på en artikel som publicerats i tidningen Fårskötsel nr 6 2023
De främsta symtomen är att drabbade djur andas ansträngt (framsträckt huvud, öppen mun, vidgade näsborrar, bukpress, hög andningsfrekvens) och att andningen låter mycket (från de övre luftvägarna). Andra orsaker till liknande symtom kan vara lunginflammation och skador i svalget efter doseringspistoler.
I de fall man ser symtom på sjukdomen är prognosen dålig och de flesta djur med symtom dör på grund av syrebrist. Man vet dock att det även förekommer många djur med inflammation i området utan tydliga symtom.
Orsak
Det är oklart vad som orsakar ”Texel throat” men man tror att det framför allt är kopplat till djurens anatomi och att det därmed är ärftligt. Troligen börjar sjukdomsförloppet på grund av små traumatiska skador på slemhinnan kring struphuvudet. Bakterier som normalt finns kring svalget får fäste och det blir en inflammation i struphuvudet med svullnad och andnöd som resultat.
Riskfaktorer anses vara ras, pubertet, mer bräkande i samband med betäckning och höjd andningsfrekvens ex på grund av varmt väder. Texel, Beltex och Blue texel samt korsningar med dessa raser är överrepresenterade. Smeknamnet till trots förekommer det dock även hos andra raser, bl.a. Suffolk, Shopshire och Southdown, om än i lägre frekvens. Det är ofta 1-2 år gamla baggar som drabbas av ”Texel throat” men tillståndet kan även ses hos äldre baggar, tackor och lamm.
Anatomin har jämförts mellan Texel och Bluefaced Leicester i en studie där Texlarna visades ha signifikant smalare luftstrupe och mer trattformat struphuvud vilket skulle kunna ge mer turbulent luftflöde. Det var också vanligt att stämbanden rörde vid varandra på Texlarna vilket inte förekom hos de undersökta Bluefaced Leicester. Alla dessa fynd skulle kunna öka risken för skador på struphuvudets slemhinna. En annan studie har kunnat koppla anatomin av struphuvudet till graden av förändringar som ses i området hos kliniskt friska Texelbaggar.
Bråck på mellangärdet
Bråck på mellangärdet (diafragman, muskeln mellan bröst- och bukhåla) och ibland även kraftiga blödningar pga bristningar på artärer är ett annat problem som uppmärksammats som vanligare bland Texel och Blue Texel de senaste åren. Det spekuleras därför om detta kan ha en koppling till ”Texel throat”. Antingen genom att det i grunden är en defekt i bindvävsstrukturen som orsakar båda problemen. Eller att det ökade trycket i brösthålan orsakat av ett smalt luftrör, formen på bröstkorgen och förträngningar kring struphuvud är det som orsakar bråcken.
Diagnostik
Diagnos ställs på kliniska fynd och vid obduktion. På obduktion ses svullnad/ödem, skador på slemhinnan och bölder i struphuvudet.
Det är oklart hur vanligt det är med ”Texel throat” och huruvida problemet minskar eller ökar. Fall diagnosticeras sporadiskt så väl i Sverige som i andra länder och på Irland rapporterar en majoritet av djurägarna ha haft misstänkta eller bekräftade fall. Under 2014-2019 sammanställdes obduktionsvaren för baggar vid en obduktionsanläggning i nordöstra England. Sammanlagt hade 170 baggar obducerats. Av dessa baggar hade 29st (17 %) dött pga ”Texel throat”, vilket gjorde det till den vanligaste diagnosen.
Behandling
Då prognosen är dålig trots behandling, ärftlighet för sjukdomen och att tillståndet innebär ett stort lidande för de drabbade djuren bör avlivning ses som ett förstahandsalternativ framför medicinsk behandling. För att eventuellt lyckas med medicinsk behandling (kortison och antibiotika) är det viktigt att den sätts in i ett mycket tidigt skede för att bryta den onda cirkeln av andnöd, svullnad, små sår och bakterier som annars snabbt blir värre.
Förebyggande
Förhoppningen är att i kommande studier kunna gå vidare med genetiska analyser för att hitta gener som ökar risken för att sjukdomen utvecklas. En annan möjlig väg i framtiden är att undersöka avelsdjur med ultraljud, CT eller endoskopi för att på så sätt hitta de djur som inte är lämpliga för avel. I dagsläget vet vi dock för lite för att kunna göra denna typ av urval och viktigast är därför att slå ut drabbade djur och inte avla på deras avkommor.
