På EU-nivå finns enbart ett övergripande direktiv för alla djurslag: Direktivet för skydd av animalieproducerande djur. Det finns ingen EU-gemensam lagstiftning för får, och ländernas egna regelverk spretar avsevärt.
Bedövning vid slakt
I flera andra EU-länder finns möjlighet till dispens från kravet på bedövning före slakt när det rör sig om religiös slakt. Denna dispensmöjlighet utnyttjas rutinmässigt av många slakterier och det bedöms att mängden kött som härrör från djur som inte bedövats före avblodningen vida överstiger efterfrågan bland de religiösa konsumenterna. Därför säljs sådant kött också som ”konventionellt” kött. Det finns ingen särskild märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning, så detta kött går inte att skilja från kött från djur som bedövats före slakt.
Slakt utan föregående bedövning innebär ett stort lidande och mycket stress för djuret. Före avblodningen fixeras djuret med hjälp av olika anordningar, och ibland vänds det fixerade djuret även upp och ner. Själva avblodningen leder till sist – efter minst ca 20 – 85 sekunder – till förlorat medvetande, men i olika studier har man visat att djur kan vara vid medvetande i upp till åtta minuter efter snittet. Dock har sådana studier främst genomförts på nötkreatur och för får är motsvarande uppgifter svåra att hitta.
EU-kommissionen begärde under 2010 in information från medlemsstaterna om omfattningen av djur som slaktas utan föregående bedövning, men sådana uppgifter var i många länder svåra att få fram. Irland har dock rapporterat att 34 % av lammen slaktas utan bedövning. I Frankrike är motsvarande siffra 54 % enligt en studie från 2006/2007.
Läs mer i Europaparlamentets briefingar och studier:
- I en studie från 2007 redovisas i vilken omfattning slakt utan föregående bedövning förekommer i bland annat Tyskland, Italien och Spanien.
I Sverige är det förbjudet att slakta utan bedövning, och dispenser ges ej. Eftersom muslimska företrädare accepterar vissa bedövningsmetoder förekommer halalslakt i Sverige. Djuren bedövas precis som vanligt och som alltid i Sverige. Det enda som skiljer är att vid avblodningen läggs själva snittet på ett annat sätt, och i närvaro av en person med muslimsk status, som också uttalar en vers.
Bedövning vid operativa ingrepp
Rutinmässiga operativa ingrepp såsom kastration och svanskupering sker inte i svensk fårhållning. Syftet med kastration är bland annat att förhindra tjuvbetäckningar när lammen blivit könsmogna. I Sverige löser man detta genom att istället skilja på tacklamm och bagglamm. Syftet med svanskupering är att förhindra att avföring samlas i pälsen under svansen I Sverige hanteras detta istället bland annat genom förebyggande åtgärder för att motverka diarré hos fåren. I de flesta andra länder, såsom Nya Zealand och Irland, sker kastration och svanskupering rutinmässigt. Dessa ingrepp genomförs utan bedövning eller smärtlindring, vilket är förbjudet i Sverige.
Kortare slakttransporter
Svenska regelverk tillåter max åtta timmars transporttid för slaktdjur. Enligt EU:s förordning om skydd för djur under transport får får transporteras i 14 timmar, därefter en timmes vila för att vattnas, därefter ytterligare 14 timmar.
En utvärdering av förordningen, som gjordes 2009/2010, visade att ca hälften av alla får- och gettransporter var långa, dvs längre än åtta timmar, och ca 3-6 % av transporterna var 29 timmar eller längre.
Förbud mot spaltgolv
Spaltgolv, eller gödseldränerande golv, innebär en kostnadsbesparing på grund av att rengöringen går lättare och det går åt mindre strö. För djurens del erbjuder spaltgolv en kallare, kargare och ibland dragigare miljö än djupströbädd (som är den typ av golvunderlag som är vanligast i svenska fårstallar). I länder där spaltgolv är vanligt ses ökad förekomst av bakterieinfektioner hos de späda lammen. Det är också vanligare att lammen äter ull och andra ”främmande” saker när de hålls på spaltgolv, vilket misstänks bero på att de är understimulerade.
Svenska regler som togs i bruk 2007, med en övergångsperiod på 10 år, ställer krav på att djurens liggytor inte ska utgöras av spaltgolv. I övriga EU-länder finns inget sådant förbud mot spaltgolv.
