Orsak
Den fullt utvecklade leverflundran lever i slutvärddjurets gallgångar. Dess förstadier utvecklas i vattensamlingar och i vissa sötvattenslevande snäckor. Stora leverflundran ska inte förväxlas med lilla leverflundran som normalt inte anses påverka fårens hälsa.
Livscykel
Leverflundrans ägg kläcks i vattensamlingar och ett förstadium till leverflundran, miracidier, tränger in i mellanvärden som är en sötvattenslevande snäcka som trivs i marker som är sanka eller översvämmade. I snäckan utvecklas förstadierna vidare och tar sig sedan ut ur snäckan, simmar runt i vattensamlingen och fäster på grässtrån. Inte förrän förstadierna utvecklats under sex veckor till flera månader är de infektionsdugliga och kallas då metacerkarier. Fåren infekteras vanligtvis därför inte förrän i mitten eller slutet av sommaren. Väl uppätna av fåret tar sig metacerkarierna till levern via tarmen och bukhålan. I levern borrar sig de omogna flundrorna fram under 6‒8 veckor innan de kommer ut i gallgångarna. Inte förrän tidigast i september kan man räkna med att de mogna leverflundrorna finns i gallgångarna och därför kan man se dem vid slaktbesiktningen först då. De mogna flundrorna lägger ägg som kommer ut på betet med träcken.
Stora leverflundran kräver värme, temperaturer över +10°C, för att utvecklas och gynnas därför av den globala uppvärmningen.
Symtom
De olika sjukdomssymtom som kan uppstå hos får är framförallt beroende på hur massiv infektionen är. Djuren infekteras vanligen under senare delen av betessäsongen och insjuknar antingen när de omogna leverflundrorna banar sin väg genom levern eller senare när de mognat och parasiterar i gallgångarna. Därför är sjukdomsbilden i viss mån kopplad till årstid. Djuren kan också ha leverflundror av olika utvecklingsstadier samtidigt vilket kan ge en mer komplex sjukdomsbild. Symtomens allvarlighetsgrad och tidpunkt när de uppstår varierar mellan individerna och dålig näringsstatus eller nedsatt hälsa av annan orsak försämrar situationen markant.
Akut sjukdomsbild
Om djuret infekteras av en stor mängd metacerkarier uppstår invärtes blödningar som en följd av att de omogna flundrorna borrat sig fram genom levern. Det första tecknet på problem i besättningen kan vara plötsliga dödsfall. Vid undersökning av de andra djuren i besättningen kan det finnas djur som är kraftigt påverkade med bleka slemhinnor och buksmärtor. Drabbade djur som överlever magrar av på grund av skadorna i levern.
- Orsakas av att ett stort antal omogna flundror borrar sig genom levern
- Mindre vanlig än den kroniska sjukdomsbilden
- Inträffar 6‒10 veckor efter infektion
- Under sommaren (från juli) och hösten
- Skadorna i levern ger buksmärtor och bleka slemhinnor och kan leda till plötsliga dödsfall, viktförlust och gulsot
Subakut sjukdomsbild
Om djuren får i sig ett mindre antal metacerkarier under en längre tid påverkas sjukdomsbilden av att det finns både omogna leverflundror som borrar sig fram i levern och mogna leverflundror som parasiterar i gallgångarna. Skadorna leder till försämrad leverfunktion som förvärras om värddjuret utsätts för ny smitta.
- Orsakas både av omogna leverflundror som borrar sig genom levern och mogna leverflundror som parasiterar i gallgångarna
- Framförallt under senhösten och vintern
- Djuren får blodbrist, magrar av, blir slöa (”sömniga”) och kan dö
Kronisk sjukdomsbild
Den fullt utvecklade leverflundran parasiterar i gallgångarna där den parasiterar och orsakar blödningar och därmed blodbrist hos värddjuret. Låggradig infektion med stora leverflundran kan förekomma utan synbara tecken på sjukdom. Symtom kan förvärras om djuren samtidigt är i dålig kondition på grund av underutfodring eller annan hälsostörning. Högdräktiga och digivande tackor påverkas mest. De får sämre råmjölksproduktion och nedsatt förmåga att ta hand om sina lamm efter lamningen. Tackor som är infekterade med stora leverflundran har också sämre förmåga att bli dräktiga.
- Orsakas av mogna leverflundror som patrasiterar i gallgångarna
- Är den vanligaste formen av sjukdomen
- Hela året men framförallt under senvintern och tidig vår
- Innebär nedsatt produktivitet
- Symtomen är blodbrist, försämrad aptit, avmagring och i typiska fall käftgropsödem (kan också orsakas av stora magmasken)
- Stora leverflundran kan bana väg för andra sjukdomar som lamningsförlamning och olika infektioner
Diagnos
Det enklaste sättet att få vetskap om besättningen är smittad är via systemet med sjukdomsregistrering vid slakt. Via avräkningen kan djurägaren få information om vilka förändringar som påvisats. Stora leverflundran, kod 80, kan främst upptäckas i levrar från utslagstackor, men även från lamm som slaktas under hösten eller senare. Kod 84, parasitära leverskador, kan bland annat orsakas av leverflundrans omogna stadier och är därför ett observandum. För att försöka få en klar bild av smittläget i besättningen måste man i regel använda flera olika undersökningsmetoder. Obduktion av djur som dött är ett viktigt hjälpmedel som bör användas så ofta som möjligt. Träckprov för påvisande av ägg kan tas ca 3 månader efter att djuren infekterats när det finns vuxna flundror som lägger ägg i levern, OBS särskild frågeställning krävs på remissen. Blodprov för bestämning antikroppar mot parasiten (tidigast 3 veckor efter infektion) och/eller bedömning av leverskador kan ge kompletterande information. Om rätt behandling sätts in när stora leverflundran påvisats kan man i stor utsträckning förhindra att produktionsstörningar och sjukdom hos smittade djur uppstå.
Behandling
Behandling mot stora leverflundran måste vara strategisk för ett bra resultat och görs i första hand för att förhindra sjukdom hos smittade djur. En annan viktig anledning är att förhindra att betena smittas av oavmaskade får på våren. Behandlingsstrategin bestäms av hur sjukdomsbilden ser ut hos drabbade djur och hur stort smittrycket bedöms vara i besättningen. Gårdens betes- och installningsrutiner samt uppfödningsmodell har betydelse för bedömning av lämplig strategi. Väderförhållandena spelar också roll.
| Innan behandling sätts in: slå fast att stora leverflundran förekommer i besättningen med hjälp av sjukdomsregistrering vid slakt, obduktioner, träckprov och/ eller blodprov.
Tidpunkt för behandling och val av avmaskningsmedel bestäms av sjukdomsbild, grad av smitta i besättningen och gårdens övriga förutsättningar. Rådgör med din veterinär! Följ upp avmaskningsresultatet med träckprov före betessläppet. Släpp inte ut djur med stora leverflundran! |
De avmaskningsmedel som används mot stora leverflundran har olika effekt på parasitens olika utvecklingsstadier. Därför har behandlingstidpunkten betydelse för val av preparat. Till exempel är albendazol 7,5 mg/kg kroppsvikt endast verksamt mot mogna leverflundror, vilket gör det lämpligt att använda tidigast ca 3 månader efter installningen/flytten från det smittade betet. Det bör inte användas under den första dräktighetsmånaden. Om behov finns för en avmaskning tidigare under betessäsongen eller hösten bör ett preparat som även tar omogna stadier väljas, till exempel triclabendazol, 10 mg/kg kroppsvikt. Det kan användas när som helst under dräktigheten. Samtliga avmaskningsmedel är receptbelagda.
I många länder där stora leverflundran är ett stort problem har omfattande användning av avmaskningsmedel lett till resistens hos parasiten. För att undvika en liknande utveckling i vårt land är det viktigt att behandlingarna inte sker slentrianmässigt utan anpassas till behovet på den enskilda gården.
Förebyggande
Kontroll i smittade besättningar
I fårbesättningar med stora leverflundran bör smittrycket hållas lågt på betesmarkerna så att de kan användas långsiktigt. Eftersom mellanvärden är snäckor som enbart lever i eller i närheten av sötvatten kan man förhindra att fåren smittas genom att undvika sanka beten, översvämmad mark etc. Om fuktiga marker trots allt måste betas kan man förhindra att djuren blir infekterade genom att flytta dem i slutet av sommaren.
• Undvik eller stängsla av miljöer där sötvattenslevande snäckor trivs, t.ex. strandkanter, översvämmad mark, sank mark och åbrinkar
• Flytta fåren från beten som är smittade innan metacerkarierna blir infektionsdugliga på sensommaren. Låt hellre nötkreatur beta riskbeten under senare delen av betesperioden
• Minska betestrycket
• Tidigarelägg installningen
• Kontrollera smittläget i besättningen varje år med hjälp av sjukdomsregistrering vid slakt samt träckprov före betessläpp
• Rådgör med din veterinär för att lägga upp en gårdsanpassad strategi
Rekommendationer vid inköp
Vid inköp av djur; fråga alltid om säljarens besättning har stora leverflundran. Finns det risk att djuren bär på smitta är det viktigt att de behandlas innan de släpps ut på dina beten. Beroende på vilken tidpunkt på året djuren köps in finns olika alternativ vid val av avmaskningsmedel. Rådgör med din veterinär!
Bete med nötkreatur
Växelbete eller sambete med nötkreatur har många fördelar men det kan också öka risken för stora leverflundran. Detta då stora leverflundran är vanligare bland nötkreatur och en mycket större mängd flundror krävs innan nötkreatur visar några symtom av infektionen. Om både får och nötkreatur ska beta beten där stora leverflundran kan trivas är det därför väldigt viktigt att även kontrollera huruvida nötkreaturen har stora leverflundran eller ej.
