RS-virus är en mycket smittsam infektion som orsakar allvarliga lunginflammationer på många svenska kalvar varje år. Sjukdomen härjar framförallt vintertid och smittspridningen kan ske snabbt.
RS-virus är vanligt när man för samman kalvar från olika besättningar i mottagningsstallet. Viruset sprids mellan besättningar via direktkontakt mellan djur men även indirekt via besökare och redskap. När RS-virus väl kommit in i besättningen sker en snabb spridning till alla mottagliga djur. Utbrott kan ses på djur i alla åldrar.
Viruset angriper luftvägarna och lunginflammationer orsakade av bakterier är vanliga som följd. Kalvar kan få en skyddande immunitet via råmjölken mot sjukdomen, men det skyddet avtar successivt vid två till sex månaders ålder. I en besättning med många känsliga djur kan utbrotten bli dramatiska med många insjuknade individer och även dödsfall. Inom några dagar kan en hel djurgrupp insjukna med
andningssvårigheter, hög feber, nedsatt/eller upphörd aptit, nosflöde och hosta. Ett utbrott går i regel över på en till två veckor men vissa djur får kroniska besvär med lungorna och sämre tillväxt.
I områden där RS-infektioner är relativt vanliga, som i södra Sverige, ses sjukdomen framförallt på kalvar och yngre kor. Även här kan individer drabbas hårt av smittan även om inte hela besättningen insjuknar på grund av immunitet hos de äldre djuren.
För att säkerställa diagnosen RSvirusinfektion, tas svabbprover från näshålan på de sjuka djuren. Viruset kan sedan påvisas med PCR-teknik på ett laboratorium. Det går även att mäta antikroppar i blodet med hjälp av blodprov och i mjölken på djur som redan har tillfrisknat. Alltså tre till fyra veckor efter tillfrisknandet. Nackdelen är naturligtvis att diagnosen först ställs när sjukdomsutbrottet redan har klingat av.
Det är viktigt att ställa diagnos vid så många RS-utbrott som möjligt. Både för att säkerställa relevanta strategier för behandling och för att få ytterligare kunskaper om sjukdomen genom forskning.
Vid utbrott med många insjuknade djur ska sjukdomsövervakningen intensifieras. Temperaturen ska mätas på djur som misstänks vara sjuka. Feber över 40 grader tyder på att det handlar om RS. Tidigt insatt behandling mot sekundära bakterieinfektioner är livräddande. Antiinflammatoriska preparat minskar andningssvårigheterna och sänker febern, vilket kan vara skillnaden mellan liv och död,
åtminstone för de yngre kalvarna. Vid dödsfall bör djuren obduceras. Det är även viktigt att kontrollera optimalt val av antibiotika. Det görs genom en resistensbestämning med hjälp av odlingar från luftvägarna. Proverna kan antingen tas på obduktion eller på levande kalvar i besättningen.
I färska forskningsresultat från ett RS-projekt på SLU har man kunnat konstatera att ett gott smittskydd är den viktigaste faktorn för att skydda sig från RS-virusinfektion. Användandet av gårdsegna rockar och stövlar eller stövelskydd av engångstyp vid besök har visat sig ha stor betydelse för att förhindra smittöverföring från gård till gård.
I samma studie kunde man även påvisa sambandet mellan infektionsrisken och besättningsstorleken: ju större besättning desto större risk för RS-smitta. De större besättningarna har oftast flera externa kontakter.
Ett annat samband i studien var geografin då det visade sig att de norra delarna av Sverige har betydligt färre infekterade gårdar än de södra delarna. Det kan förklaras genom att djurtätheten per område, besättningsstorleken och antalet externa kontakter i besättningarna varierar i de olika geografiska områdena.
RS-viruset behöver antingen en direkt kontakt, nos mot nos eller indirekt kontakt, till exempel via stövlar, för smittöverföring. Smittspridning med vind eller regndroppar är enligt den gjorda forskningen orealistiskt. Smittovägar är ett intressant område för vidare forskning i den här mångfasetterade sjukdomen som orsakar så mycket lidande för djuren och stora ekonomiska konsekvenser för djurägaren.
Fotnot:
I dagsläget finns flera vaccin på marknaden mot RS-virus och som kan vara ytterligare en del i det förebyggande arbetet. Kontakta gärna din nöthälsoveterinär vid G&D för diskussion och uppdaterad information.
