I januari presenterade jag, Elsa Lilliebrunner, mitt examensarbete inom Veterinärprogrammet om skötselrutiner som påverkar lammdödlighet inom de första dygnen. Min handledare har varit Renee Båge, SLU och biträdande handledare Ulrika König, Gård & Djurhälsan. Arbetet byggde på en enkät som jag skickade ut till Sveriges fårhållare i höstas och gensvaret var fantastiskt. Tack till er som tagit er tid att svara på enkäten!
Examensarbetet i sin helhet går att läsa här på; stud.epsilon.slu.se
Får- och lammproduktion i Sverige är en näring med utrymme att växa. Sveriges egen produktion av får- och lammkött täcker endast 30 % av landets konsumtion, varav resten importeras. En ökad inhemsk produktion av får- och lammkött har flera positiva aspekter så som ökad självförsörjningsgrad i tider av kris och krig, en mer hållbar konsumtion av kött, minskad antibiotikaanvändning samt upprätthållande av naturbetesmarker och dess biologiska mångfald.
Minskad lammdödlighet viktigaste faktorn för att öka lönsamheten inom fårnäringen Enligt Svenska Fåravelsförbundet utmanas fårhållningen i Sverige av höga produktionskostnader i förhållande till förhållandevis låga inkomsterna. För att öka den svenska produktionen ställs höjda krav på lönsamhet inom fårnäringen; minskad lammdödlighet har i andra delar av världen visat sig vara den viktigaste faktorn för att öka lönsamheten inom fårnäringen. Lammdödlighet orsakar inte bara försämrad ekonomi för lammproducenter, utan leder också ofta till både stress och sorg för djurägaren såväl som en försämrad djurvälfärd.
Lammdödlighet de första 5 dygnen
Senaste åren har registreringarna över antal dödfödda och döda lamm de första 5 dagarna legat på en relativt konstant nivå i Elitlamm. 2021 och 2022 var 5 % av samtliga lamm dödfödda och ytterligare 1 % dog inom 5 dygn. 2020 var 4% dödfödda och 2% döda de 5 första dygnen.
Skötselrutiner påverkar lammöverlevnaden
Andelen döda lamm skiljer sig kraftigt åt mellan besättningar, men inom besättningen är andelen döda lamm relativt konsekvent från år till år. Detta tyder på att faktorer som är specifika för besättningen, till exempel skötselrutiner, påverkar lammdödlighet. Orsakerna till att lamm dör är vanligen desamma för besättningar och det finns alltså ett värde i att undersöka vilka dessa orsaker är.
Enkät om skötselrutiner före, under och efter lamning
Syftet med mitt examensarbete var därför att undersöka vilka faktorer som var associerade med lammöverlevnad under svenska förhållanden samt att åskådliggöra på vilket sätt svenska fårhållare förhåller sig till rekommendationer kring dräktighet, lamning och tiden efter lamning. För att besvara dessa frågor skapades en enkät, bestående av 29 frågor som berörde information om besättningen, fårhållaren och rutiner före, under och efter lamning. Enkäten skapades i det internetbaserade formulärverktyget Netigate och för att nå ut till fårhållarna begärdes Jordbruksverkets register över svenska fårhållare ut. Länken till formuläret mejlades sedan till 13 784 mejladresser med medföljande följebrev som beskrev syfte med arbetet samt en kortare presentation av författaren och handledarna till detta arbete. Enkäten var öppen i 17 dagar under september månad. Totalt fullföljde 1500 personer enkäten, varav 232 svar togs bort då respondenten missförstått frågan eller inte längre var aktiv fårhållare.
Då enkäten stängts utformades diagram och beskrivande statistik från resultaten. Utöver detta beräknades även om risken för ökad lammdödlighet var associerad till någon av de faktorer enkäten berört.
Stor bredd i enkätsvaren
Medelvärdet för fårhållarnas besättningsstorlek var 22,7 tackor/besättning Den minsta besättningen bestod av 1 tacka och den största av 700 tackor. De flesta raserna fanns representerade, vanligast var korsningstackor. Medelvärdet för antal lamm per tacka var 1,8.
Högre lammdödlighet i större besättningar
Resultatet visar att risken för ökad lammdödlighet var större i besättningar med fler än 23 tackor samt att risken för lammdödlighet inom 5 dygn var större i besättningar med fler dödfödda lamm än snittet i Elitlamm. Att lammdödligheten är lägre i mindre besättningar har visats i tidigare studier och kan troligen kopplas till en ökad kontroll av tackorna kring lamning. Sambandet mellan fler dödfödda lamm än snittet (>5%) och fler döda lamm inom 5 dygn (>2%) beror troligen på att faktorer som ökar risken för död under sen dräktighet också kan leda till död under de första dygnen i livet hos lammen. Faktorer som kan leda fram till dödfödda lamm och död inom 5 dygn inkluderar bland annat infektioner, sjuk eller svag moder, brist på selen och vitamin E eller svåra förlossningar.
Tillskott av selen och vitamin E under dräktighet
Utöver de faktorer man kunde koppla genom statistiskt fastställda samband kunde man även se andra något oväntade resultat utifrån den beskrivande statistiken. Resultaten var fram för allt oväntade eftersom de går emot gängse rekommendationer. Först å främst var det oväntat att så många som 37 % av respondenterna inte tillsätter selen och vitamin E till dräktiga tackors foderstat. Selen och vitamin E är två ämnen som motverkar skador på cellerna och behöver tillsättas till fodret, eftersom Sveriges jordar generellt sett har låga nivåer av selen. Då selen och vitamin E överförs från modern till lammet under dräktighet och under de första dagarna i livet är det viktigt att tillföra dessa ämnen i foderstaten till tackan. En brist på selen och vitamin E hos lamm kan leda till dödfödda lamm, men lammen kan även födas svaga, stela och ha svårt att dia.
Gruppering av tackor
Resultaten visade också att få av respondenterna sorterade in tackor efter hull eller antal foster, endast 10 % kontra 5 %. Att gruppera in tackorna efter hull eller antal foster gör det lättare att möta tackans energibehov under dräktigheten och minskar risken för sjukdomar kopplade till över- eller underhull. Att få av respondenterna grupperar tackorna under dräktigheten beror troligtvis på att besättningarna i Sverige är små och det kan vara svårt att göra grupper i alltför små besättningar. Behovet av gruppering för att lättare få en överblick är inte heller lika stort som för större besättningar.
Oro och utmaningar inför lamningssäsongen
Sist i enkäten fanns även en fråga som rörde deltagarnas största oro eller utmaning under lamningssäsongen 2023. Från fritextsvaren sorterades respondenternas åsikter in i kategorier av författaren, baserat på de vanligast förekommande åsikterna. Resultatet visar att den enskilt största källan till oro var felläge av lammet under lamning eller andra problem under lamning.
Trots många respondenters oro över fellägen hade få (endast 31 % av respondenterna) varit på en lamningskurs. Syftet med en lamningskurs är just att etablera en grundläggande kunskap om tackor och lamm under dräktighet och kring förlossning, att delta i en sådan kurs borde därför gagna de fårhållare som har en oro inför lamning gällande fellägen.
Den näststörsta oron var att eventuellt inte finnas på plats under lamning, vilket kan kopplas till att många fårhållare i Sverige idag har andra försörjningssätt än fårhållning som gör det svårt att ständigt närvara under lamningssäsongen.
Insamlade data kan användas till ytterligare analyser
Slutligen bör tilläggas att studien lett fram till en stor mängd rådata som i framtiden kan användas för att undersöka sambanden mellan skötselrutiner och lammdödlighet. En mer omfattande analys, som tar hänsyn till flera faktorer, skulle troligtvis kunna fastställa fler och säkrare slutsatser om hur de skötselrutiner som undersökts i denna studie påverkar lammdödlighet.
