När kalven föds är det många som gärna ger en spruta med extra selen. Det man skall tänka på är att denna spruta inte varar särskilt länge, utan att mineraler bör följa med ko och kalv ut även på betet. Mineralstenar är inte tillräckligt, utan man behöver ge mineraler i pulverform som erbjuds i mineralägg eller på annat skyddat vis.
Selen är ett essentiellt spårämne och har ett för mineraler ovanligt smalt intervall mellan bristfälliga, nödvändiga och toxiska halter. Sverige har generellt selenfattiga jordar och sedan 1980-talet har djurfoder berikats med grundämnet för att undvika selenbristbetingade sjukdomar hos våra husdjur. Selen ingår som en komponent i åtminstone 25 olika proteiner med specifika funktioner i kroppen.
En klassisk följd av selenbrist hos nötkreatur är akut muskeldegeneration (nutritionell myopati), vilket ses företrädesvis hos unga individer. Djuren blir ovilliga att röra sig och svullen ömmande muskulatur kan ses, liksom andningssvårigheter om andningsmuskulaturen drabbas. Akuta dödsfall kan vara de enda symptomen då hjärtmuskulaturen drabbas.
Som vid många sjukdomar hos produktionsdjur är bakgrunden ofta multifaktoriell och andra faktorer i foder och miljö är också viktiga. Ett vanligt scenario är att det är de största och mest välvuxna individerna som drabbas en relativt kort tid efter betessläpp. Bidragande orsaker till det är de höga halterna av fleromättade fettsyror i det späda gräset i kombination med en ökad muskulär aktivitet i samband med betessläpp, vilket triggar utvecklandet av sjukdom.
-
- Bild 1: Förtunnad vägg i vänster hjärtkammare och tydliga vita stråk under innerhinnan (blåa pilar) och inne i hjärtats muskulatur (svarta pilar). Foto: Kerstin Ortman, G&D
-
- Bild 2. Diffust avgränsade vita områden centralt i frambensmuskulaturen.. Foto: Kerstin Ortman, G&D
