Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 2 2023
Avmaskningsmedel för får
Två grupper av avmaskningsmedel har sedan lång tid funnits registrerade för avmaskning av får i Sverige. Den ena gruppen kallas makrocykliska laktoner, ML, dit preparat som Ivomec® och Noromectin® hör, den andra kallas bensimidazoler, BZ, dit Valbazen® och Axilur® hör.
Avmaskningsmedel är av avgörande betydelse för parasitbekämpning i alla typer av fårbesättningar, och om de inte längre är verksamma äventyras hållbar och god djurhälsa.
Att påvisa förekomst av resistens hos fårens parasiter
Ofta väcks misstankar om resistensproblem när man tar ett uppföljande träckprov 7–14 dagar efter avmaskning och om man då ser att djuren fortfarande utskiljer parasitägg. I första hand undersöks andra möjliga förklaringar till att avmaskningen misslyckades, såsom underdosering och felaktigt lagrat preparat. Kan sådana felkällor avfärdas rekommenderas att man gör en resistensundersökning med hjälp av Faecal Egg Count Reduction Test, FECRT. Vid FECRT analyseras femton individprov som tas i samband med avmaskningen, och de tio med högst äggutskiljning även sju till tio dagar senare. Resistens anses föreligga om antalet ägg efter avmaskning endast har reducerats till 95 % av ursprungsvärdet (dvs. då 5 % eller mer av ursprungsvärdet kvarstår) med viss statistisk säkerhet i beräkningen (nedre konfidensintervall under 90 %).
FECRT är en trubbig och omständlig metodik och många har försökt ta fram snabbare och säkrare molekylära tester som också kan användas på enstaka djur, men hittills har man inte lyckats med någon större framgång.
Undersökning 2006–2007
Redan 1993 rapporterade Olle Nilsson med flera att motståndskraft (resistens) förekom hos stora magmasken, Haemonchus contortus, i enstaka fårbesättningar. Tretton år senare fick författarna till denna artikel möjlighet att göra en större undersökning av hur utbrett problemet med resistenta fårparasiter var. Vi kontrollerade 90 lammgrupper i 45 olika besättningar enligt FECRT-metoden, en grupp i varje besättning avmaskades med BZ och en grupp med ML. Resistens konstaterades i två (4 %) av de 45 lammgrupper som behandlats med BZ. I dessa två grupper var det så många som 14 av 15 respektive 5 av 8 lamm som fortsatte att sprida parasitägg trots avmaskning. Än mer oroväckande var att vi med molekylära tester såg att ytterligare tre besättningar som behandlades med BZ hade mutationer som är associerade med denna resistens. Avmaskning med ML fungerade däremot väl i samtliga av de 45 lammgrupper som fick sådant preparat. Vår studie visade att resistensläget på svenska fårgårdar var mycket gynnsamt jämfört med vad som rapporterats från ett flertal större lammproducerande länder såsom Storbritannien, Australien och Nya Zeeland.
Ökande problem
Redan 2010 dök det upp resistensmisstankar även avseende ML i Sverige. På den aktuella gården på Gotland förelåg diffusa hälsoproblem och en del tackor visade äggutskiljning trots att de avmaskats med Noromectin®. Utredningar kunde dock inte påvisa några resistenta parasiter. Problemen förvärrades under 2013. Såväl nedsatt produktion som ökad dödlighet sågs särskilt bland lammen. Vid förnyade undersökningar påvisades nu tydliga tecken på resistens mot såväl ML (Noromectin®), (63 % reduktion), som mot bensimidazol (Valbazen®), (92 % reduktion). Sedan dess har ytterligare cirka 30 besättningar i olika delar av landet visat resistens mot ML och cirka 10 mot BZ. De nedslående fynden har lett till att en del menat att allt förebyggande arbete bör upphöra eftersom mer eller mindre alla verkar ha problemet. Ännu fler har efterfrågat uppdaterad information om landets resistensläge avseende parasiter hos får.
Kontroll i samma besättningar betessäsongen 2022
Mycket ska fungera vid undersökningar som görs parallellt med gårdens ”normala drift”. Att hitta lämpliga besättningar med behov av avmaskning av lamm och som är redo att samla ihop lammen vid två tillfällen under aktuella försöksperioden är en utmaning. I den första undersökningen 2006 var målet att samla data från 60 besättningar, men vi landade på 45. I den andra och nyligen genomförda studien kontaktades samtliga av dessa 45 besättningar på nytt; 23 fanns kvar (i två fall på annan ort och med ny ägare utanför familjen). Glädjande nog var alla positivt inställda till att delta även denna gång. Provresultat från 19 besättningar kunde sammanställas, vilket också var nära maxgränsen för vår tidsram och inte minst vår begränsade budget.
Fem av nitton gårdar visade resistensproblem
På en av de nitton besökta gårdarna påvisades resistens mot BZ. Besättningen hade inte upplevt några kliniska symtom eller nedsatt produktion. De flesta maskar verkade också mottagliga för avmaskningsmedlet eftersom äggreduktionen var så hög som 94 % (se Gård O, tabell 1).
I fyra andra besättningar påvisades resistens mot ML. Här minskade äggutskiljningen med mellan 38 och 92 % (tabell 1), och inte heller i någon av dessa hade djurägararna noterat någon misstanke rörande resistensproblem på gården. I ett fall hade dock två olika köparbesättningar meddelat att kontrollen efter avmaskning i karantän haft dålig effekt.
Stora magmasken, Haemonchus, påvisades i alla de fem besättningar där resistens förelåg. Tidigare undersökning 2006–07 visade att resistensen framför allt fanns hos Haemonchus, det var alltså mest av denna mask kvar i proverna efter avmaskning. Under 2022 var det ett mer blandat resultat, i två fall ökade andelen Haemonchus, men i tre fall var det lägre andel Haemonchus-ägg kvar efter avmaskning (tabell 1).
Extrakontroller av ytterligare preparat och tidpunkt för provtagning
I två av de nitton besättningarna tog vi tillfället i akt att även kontrollera behandlingsresultatet efter användning av substansen levamisol (preparatnamnet i skrivande stund heter Chanaverm Plus). Det är inte registrerat i för användning i Sverige, men efter licensansökan är det godkänt att använda i besättningar där man påvisat resistens mot BZ och ML. Levamisol är ett äldre preparat, men har inte använts rutinmässigt i Sverige under många decennier. Det är viktigt att fortlöpande bevaka även detta preparats effekt då det är förstahandsalternativ i de besättningar där de registrerade avmaskningsmedlen inte fungerar. I dessa två besättningar gjordes det uppföljande provet dessutom både 7 och 14 dagar efter avmaskning för att se om provsvaren påverkades av hur lång tid efter avmaskningen provet togs. Samtliga lamm som avmaskats med levamisol visade 0 ägg per gram både 7 och 14 dagar efter avmaskning. Vad gäller övriga preparat sågs inte heller någon skillnad på resultaten efter 7 respektive 14 dagar.
Jämförelse mellan nuläget och femton år gamla resultat
Den mindre prevalensstudien av 38 djurgrupper i 19 besättningar som genomfördes under 2022 indikerade alltså ett försämrat, men fortsatt relativt gott resistensläge i svenska besättningar. Prevalensen av BZ-resistens överensstämde med den större undersökningen från 2006–2007; 5 % (1 av 19 besättningar) att jämföra med 4 % i den äldre studien (2 av 45 besättningar). Detta trots att molekylära tester i den äldre studien visade att fler besättningar hade markörer för BZ-resistens.
I den nya studien påvisades däremot parasiter resistenta även mot den andra substansgruppen ML i fyra besättningar, dvs. i 21 %, i motsats till fynden 2006–2007 då ingen sådan resistens förelåg i de 45 undersökta besättningarna (figur 1). Detta är ett delvis väntat resultat då vi under senaste decenniet påvisat ML-resistens i ca 30 besättningar i landet. Trenden att alltfler drabbas av ML-resistens är oroande, men internationellt sett har Sverige ändå ett relativt gott resistensläge vilket motiverar fortsatt arbete med att förebygga uppkomst och spridning av problemet.
Förmedling av livdjur
Att drabbas av resistenta parasiter är ett mycket hårt slag framför allt för avelsbesättningar eftersom ett av de viktigaste råden när sådan situation föreligger blir att upphöra med försäljning av djur som varit ute på bete.
För att ändå kunna sprida värdefullt avelsmaterial via livdjursförflyttning mellan besättningar så säkert som möjligt har två alternativ tagits fram i samarbetsgruppen Sampar (Gård & Djurhälsan, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Växa Sverige). I dokumentet ”Livdjursförmedling vid misstänkt eller konstaterad förekomst av resistenta parasiter” (finns bland annat att tillgå på G&D:s hemsida) ger vi råd om hur man kan sälja livlamm uppfödda på stall och sälja eller låna ut bagge för betäckning på stall. I båda fallen är det är viktigt att alltid informera köparen om att resistenta parasiter påvisats i säljarbesättningen.
Övrig hälsa
Man får inte bortse från övrig hälsostatus i besättningen. Inget avmaskningsmedel i världen kan kompensera för nedsatt kondition som i grunden beror på bristfällig utfodring eller annan, icke parasitorsakad, hälsostörning. Det är i alla sammanhang och även vid resistensproblem viktigt att åtgärda eventuella bakomliggande orsaker till att djuren blivit parasitbemängda. Det blir också än viktigare att tillämpa andra strategier än avmaskning för att hålla nere parasittrycket – rena välkomstbeten, användning av återväxt som bete, växelbete med andra djurslag etc.
Fortsatta strategier
Självfallet vore det önskvärt att slutsatser om landets resistensläge baserades på så stor mängd data som möjligt, och 19 besättningar får ses som ett mindre antal i ett sådant sammanhang. Den mindre, men dagsaktuella, prevalensstudien indikerar dock fortsatt relativt gott resistensläge i svenska besättningar jämfört med de flesta andra länder, men också ett försämrat läge vad gäller resistens mot ML-gruppens preparat. Sammantaget är resultatet oroande, och motiverar fortsatt arbete med att söka förhindra uppkomst av resistens och en mer utbredd parasitproblematik i vårt land.
Viktigaste parametern för att motverka uppkomst av resistensproblem anses vara återhållsam och korrekt användning av avmaskningsmedel. Det faktum att alltfler träckprov analyseras ses därför som glädjande, och är ytterst en förutsättning för framgång i detta arbete. Att följa karantänsråden inklusive kontroll av behandlingseffekten är vidare en mycket viktig åtgärd för att inte ”köpa in” resistensproblem vid införsel av livdjur.
Tabell 1. Resistens påvisad i fem besättningar (C, D, L, O, P) under 2022.
BZ = bensimidazoler, ML = makroscykliska laktoner
Före Medel = medelvärde av antal ägg per gram träck före avmaskning
Efter Medel = medelvärde av antal ägg per gram träck efter avmaskning
Hc = stora magmasken, Haemonchus contortus
Red = reduktion av äggutskiljning
NKI = nedre konfidensintervall
Figur 1. Besättningar utan resistens (OK) och med förekomst av resistens (ML och BZ) 2006–07 i svarta staplar och 2022 i grå staplar.
