Enstaka djur som lägger sig på gången behöver inte vara ett tecken på systemfel men ibland är det tyvärr så. Nackbommen kan sitta för långt bak eller båsen kan vara för trånga. Hur ska en dikalv som är född på djupströ och sen tillbringat hela sommaren på grönbete veta att den där mattan mellan metallrören faktiskt är en säng? Ungdjur som gått i stall med åtskild liggplats och skrapgång verkar ha lättare för att lägga sig i liggbåsen. Egentligen är jag imponerad över alla kalvar som lägger sig rätt i båsen direkt.
Ibland envisas ändå något djur med att ligga i gången. Då finns det några olika alternativ. En ko som är gångliggare är det ibland lättast att anmäla till slakt. Kon får inte vara högdräktig och hon måste vara ren innan slakt. Om det är ett ungdjur som behöver växa till sig så är det ibland inget annat att göra än att flytta djuret till en annan typ av box/uppstallning. Tjurar som inte lär sig skillnaden mellan liggplats och gångyta kan ibland flyttas till ett spaltstall.
Smutsiga djur är den vanligaste bristen vid djurskyddskontroller. Kom ihåg att en brist vid länsstyrelsens inspektion kan vara alltifrån ett djur som inte bedöms vara tillräckligt rent till att alla är smutsiga. Anmärkningar för gödselförorenade djur vid slakt är också ett problem som gör det svårare för slakteriets personal att hålla en god slakthygien och gör att slakten går långsammare.
Fundera på vad ni kan göra för att få renare djur?
Jag hade tänkt skriva något om tips för att få renare djur- men detta arbete finns ju redan gjort. Gård & Djurhälsan har en fin skrift om Rena nötkreatur som beskriver varför djur ska hållas rena med många tips att tänka på vid olika inhysningssystem.
Klicka här >> Rena nötkreatur.pdf
Det är många olika faktorer som påverkar djurens renlighet. Några av dem kan du påverka, några inte. Ibland kan det vara skönt att prata om det som du inte kan påverka. Kanske göra en lista. Vädret, luftfuktigheten, halmbrist, tidsbrist och slaktkö. Sedan lägger du listan åt sidan och funderar över vad du kan göra. Kanske tidsbrist kan hamna på listan över saker som du kan göra något åt? Det som fungerar bäst är ofta att göra de förändringar som du tror på. Jag tror nämligen att det finns många olika vägar till målet.
Det finns ändå två saker som jag vill lyfta fram: klippning av köttraskalvar och beläggningsgrad.
Klippning
De flesta nötkreatur som ska gå i isolerade stall behöver klippas på hösten efter att de har satt vinterpäls. Det sägs att ingenting är omöjligt men det är nästintill omöjligt att hålla köttraskalvar rena i spaltboxar om de inte är klippta. Ofta är det en fördel att i alla fall delvis klippa även djur i oisolerade stall. Klippta djur är lättare att hålla rena och förutom att hålla djuren rena hjälper klippningen också till med att hålla lössen borta. Själva klippningen utgör ett riskmoment både för djurskötaren och för djuret, men i en bra behandlingsbur kan du klippa djuren utan att skada dig själv.
Läs mer >> Klipp dina nötkreatur
Beläggningsgrad
I djupströstall kan det vara svårt att hålla oklippta nötkreatur rena men det går. Det är i stort en fråga om strörutiner och beläggningsgrad. Fler djur på samma yta kräver mycket större mängder strö och ströfrekvens.
