Övergripande strategival för att hantera Mycoplasma bovis i dikobesättningar.
Djurägarens mål har stor betydelse i val av strategi och åtgärder i smittbekämpningen. Målen kan variera från att hantera smittan med få åtgärder, eller med minsta möjliga påverkan på djurhälsan, till att arbeta för att bli av med Mycoplasma bovis helt. Stor betydelse för strategin har även besättningsstorlek och gårdens förutsättningar med gruppering och byggnader.
Lägg upp strategi utifrån provsvar och stallplatser, andel smittade djur och i vilka djurgrupper smittan finns. Kostnader och arbetsinsats har också betydelse.
Målet är friska djur trots Mycoplasma bovis
För att hålla djur friska när Mycoplasma bovis finns i besättningen är följande punkter viktiga.
- Identifiera besättningens riskfaktorer i miljö och skötselrutiner för diarré och luftvägssjukdom samt åtgärda dessa. Viktigt är
- låg beläggningsgrad,
- små grupper,
- täta mellanväggar alternativt 2 meter mellan grupperna,
- torr och ren liggplats,
- att överväga vaccination mot diarré och luftvägsinfektion.
- Gruppering och sektionering förhindrar smittspridning och kan begränsa sjukdomsutbrott i besättningen. Undvik omgrupperingar.
- Stärk det externa smittskyddet för att undvika introduktion av luftvägsvirus som kan förvärra M. bovis-infektionen. Ett minimum är gårdsegna skyddskläder. Om införsel av djur är nödvändigt ska djuren isoleras utan kontakt med besättningens övriga djur i minst fyra veckor.
Hantering av sjuka djur
- Isolera sjuka djur i sjukbox för att minska smittrisk i gruppen och för att möjliggöra god omvårdnad.
- Behandla tidigt och utvärdera behandlingsresultatet.
- Provta vid sjukdom (PCR vid symtom, antikroppar några veckor in i sjukdomsperioden).
- Avliva djur med dålig prognos och kroniker. Obducera vid behov.
Målet är att bli fri från Mycoplasma bovis
Om besättningen på sikt ska bli fri från Mycoplasma bovis behöver arbetet börja med rekommendationerna för friska djur, som beskrivs i avsnittet ovan. Genom att hålla djuren så friska som möjligt och väl åtskilda i stabila grupper minskar risken för smittspridning.
I dikobesättningar är förutsättningarna för att bli av med Mycoplasma bovis bättre än i mjölkbesättningar. Djuren blandas inte vid mjölkning och det är oftast inte kalvning året runt. I dikobesättningar går det att gruppera djur med antikroppar och utan antikroppar. Eftersom stallbyggnader och betesperiod ger möjlighet till lägre beläggningsgrad, tomperiod och naturlig isolering ges goda förutsättningar att minska smittspridning. Att bli fri från Mycoplasma bovis kräver systematiskt arbete och upprepad provtagning över flera säsonger.
- Provta och gruppera utifrån provresultat samt djurens värde och användningsområde/nytta i besättningen. Sortera avelsdjur som du vill ha kvar utifrån antikroppsförekomst.
- Grupperna ska inte ha noskontakt med andra grupper.
- För att avgöra om aktiv smitta finns i besättningen provtas unga djur, i första hand 3 till 6 månader gamla kalvar.
- Ett annat sätt att hitta pågående smittspridning är att upprepa provtagning av djur utan antikroppar.
- Provta djur innan inköp och köp endast djur utan antikroppar. Isolera djuren i minst 4 veckor.
När djuren är friska är risken för smittspridning mellan grupper mindre. Vid sjukdomsutbrott med hosta och snuva behövs täta mellanväggar, ibland skilda stallar, för att undvika smittspridning mellan grupper.
Vad kan provtagning användas till?
- Kartlägga spridning i besättningen och välja strategi.
- Gruppera djur efter provsvar.
- Uppföljande prover efter åtgärder.
- Undersöka om djur som gått i grupp med djur med antikroppar blivit smittade.
- Vid sjukdom för att ställa diagnos (PCR vid symtom, antikroppar några veckor in i sjukdomsperioden).
- Inför inköp och försäljning.
Frågor och svar:
Jag märker inte att jag har Mycoplasma bovis på mina djur. Varför ska jag bry mig?
Det finns flera anledningar. Mycoplasma bovis kan vara produktionssänkande trots att inte kliniska symtom ses. Om Mycoplasma bovis finns i besättningen finns alltid risk för allvarliga sjukdomsutbrott med hög andel sjuka djur, svårbehandlade lunginflammationer och ökad dödlighet, särskilt tillsammans med andra smittor. I vissa besättningar har vi sett ledinfektioner både hos ungdjur och vuxna djur där avlivning har varit den enda utvägen. Om du säljer djur kan Mycoplasma bovis spridas till nya besättningar. Det kan också ge allvarligare symtom i köparens besättning än i din besättning. Speciellt efter att djuren har transporterats, utsatts för stress och andra smittor.
Kan jag köpa rekryteringsdjur eller avelstjur med antikroppar?
Det finns ingen lagstiftning eller regler som reglerar Mycoplasma bovis. Du måste själv bestämma hur viktig du tycker att sjukdomen är och vilka risker du är villig att ta.
Vilken risk är det att ha några djur med antikroppar i gruppen?
Djur med antikroppar har vid något tillfälle varit infekterade med Mycoplasma bovis. I vilken utsträckning och hur länge djuren fortsätter att bära på bakterien i luftvägar och på andra slemhinnor är inte klarlagt. Det finns rapporter om djur som burit på bakterien i över ett år efter infektionen. Det finns exempel där djur med antikroppar köpts in men där smittan inte spridits vidare i den nya besättningen. Det finns även exempel på att inköp av djur med antikroppar medfört en smittspridning inom besättningen. Det bästa svaret vi kan ge är att ju fler djur med antikroppar i besättningen – desto större är risken att något djur börjar att utsöndra smitta.
Hur ofta ska jag provta?
Hur ofta provtagning behövs beror på vad provsvaren ska användas till och vad tidigare provsvar visat. Det beror också på om du köper eller säljer djur.
Kan jag utifrån antikroppsvärde veta när djuret blev smittat och risk för att sprida bakterien vidare?
Om antikroppsvärdet är förhöjt säger det inget om när djuret träffade på smittan eller om djuret fortfarande bär på bakterien. Vid låga antikroppsvärden är det mycket liten risk att djuret bär på bakterien.
Kan man ha smittan i delar av besättningen, i vissa grupper?
Ja. Om du bara har smittan i delar av besättningen finns förutsättningar för att bli fri från Mycoplasma bovis.
Provsvaren visar att endast fem kor har antikroppar i hela besättningen. Vad gör jag?
Det beror på din målsättning och din riskvärdering. Om det inte är dina viktigaste kor går det att slakta ut och göra uppföljande provtagning. Om det är kor du vill ha kvar isoleras de från övriga besättningen, eventuellt tillsammans med något djur som inte har antikroppar. Provtagningen av djuren utan antikroppar upprepas efter några månader.
Min favoritko är det enda djuret i hela besättningen som har antikroppar. Vad kan jag göra för att ha kvar henne i besättningen?
En ko med antikroppar innebär låg risk för smittspridning. Arbeta för att förebygga sjukdom. Om gruppen har gått ihop länge kanske du inte behöver göra någonting. För att minska risken för smittspridning kan kon isoleras i en liten djurgrupp med så lite direktkontakt med övriga djur som möjligt, exempelvis i egen ligghall. Provtagningen av djuren utan antikroppar i isoleringen upprepas efter några månader.
Måste jag slakta ut alla kor med antikroppar?
Nej, det kan gå bra ändå. Om många djur har antikroppar är det antagligen bättre att arbeta med förebyggande djurhälsovård och sjukdomsövervakning med isolering av sjuka djur. När du får en större grupp med fria djur kan du börja arbeta med att slakta ut djur med antikroppar.
Kunskapssupporten för Mycoplasma bovis
Annika Melin | 0702–477174 | annika.melin@gardochdjurhalsan.se
Cecilia Danielsson | 041–519 531 | cecilia.danielsson@skanesemin.se
Hanna Lomander | 010–122 92 30 | hanna.lomander@distriktsveterinarerna.se
Jennifer Sahlin | 070–295 02 09 | jennifer.sahlin@gardochdjurhalsan.se
Julia Österberg | 076–139 26 98 | julia.osterberg@vxa.se
Katinca Fungbrant | 076–784 49 10 | katinca.fungbrant@gardochdjurhalsan.se
Lena Stengärde | 070–333 91 09 | lena.stengarde@vxa.se
Maya Hoffman | 076–536 51 57 | maya.hoffman@vxa.se
Ronny Larsson | 076–119 75 16 | ronny.larsson@vxa.se
