Flera positiva välfärdsindikatorer har diskuterats som förslag. Exempelvis har lek hos kalvar, borstar och hudskötsel diskuterats. Än så länge har man inte hittat ett bra sätt att inkludera positiva välfärdsindikatorer dagens djurskyddskontroller. På sikt hoppas ändå en grupp forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala att dagens djurskyddskontroller av nötkreatur kan kompletteras med några positiva indikatorer. Jag fick möjlighet att prata med Daiana de Oliviera, Doktor i Etologi och Djurvälfärd, som är en del av forskargruppen. Daiana har tidigare jobbat med utfodring och produktion och deltar idag i cirka fem olika projekt som handlar om nötkreaturs välfärd. Flera av dem med fokus på djurs positiva upplevelser.
Vad är god djurvälfärd och hur mäts det?
– Vi vet mycket om att identifiera dålig djurvälfärd men saknar användbara vetenskapliga metoder för att utvärdera och visa att korna mår bra och har en god djurvälfärd, säger Daiana.
– Det är svårt att säga vad som är en god djurvälfärd. God djurvälfärd är mer än bara korrekt utfodring och bra stallmiljö. God djurvälfärd kräver också att djuren kan utföra naturliga beteenden och har positiva upplevelser. Förenklat brukar jag tänka att djuret har positiva och negativa upplevelser. Vi kan inte förvänta oss att djur enbart ska ha positiva upplevelser. Människor har också många stressiga, jobbiga dagar men det ska vara en balans, gärna med övervikt av positiva upplevelser, förklarar Daiana.
Vad menas med att ett djur har positiva upplevelser eller känslor?
Ingen vet, eller kan veta, om djurs känslor motsvaras av mänskliga känslor. Hur skulle någon kunna det? Det är tillräckligt svårt bara att förstå vad en annan människa känner. Vi vet att djur är kännande varelser och kan uppleva både positiva och negativa känslor. Forskare försöker förstå djurens känslotillstånd och hur känslorna kan mätas. Intresset för att utveckla vetenskapliga metoder för att utvärdera om djur har positiva upplevelser ökar. Djurens kroppsspråk kan kanske säga något om deras känslor.
Det finns en publicerad studie om att mäta kornas kroppsspråk. Nu arbetas med en fortsättning på det projektet och att vidare utvärdera och testa på svenska gårdar. Målet är att i framtiden kunna ta fram djurbaserade indikatorer för djurvälfärd som också visar på att djuren har det bra.
Studien fokuserar mycket på beteende och kroppsspråk såsom öronens och svanens position och rörelser. Efter analyser hoppas de finna en eller flera indikatorer som inte kräver avancerad utrusning för att använda som positivs djurvälfärdsindikatior på gård.
– Vi hoppas att djurens kroppsspråk kan vara ett sätt att ge lantbrukarna positiv feedback, så att lantbrukarna vet att djuren visar tecken på att uppleva positiva känslor. Kroppsspråkets tecken på positiva känslor kan kanske komplettera kontroll av miljö och kropps kondition i djurvälfärdsbedömningar, säger Daiana.
Tanken är att lantbrukaren får komma in i en positiv spiral, där denne får veta hur bra djuren har det och får motivationen att fortsätta med förbättringar.
Positiva erfarenheter tidigt i livet
Ett annat av Daianas forskningsintressen är hur djurens tidiga positiva upplevelser kan förbereda dem för vad som händer senare i livet. I Daianas PhD tittade hon på vilka effekter beröring och fysisk kontakt tidigt i livet kan ge när djuren är vuxna. Inspiration till forskningen om tidiga livserfarenheter har till exempel varit undersökningar från 60-talet där det sågs att råttor som flyttades av människor mellan burarna var mindre stressade och växte bättre än råttor som aldrig hanterades. Senare upptäcktes att även för tidigt födda bebisar som fick ligga i kuvös hade positiva effekter av kroppskontakt.
Kalvar lär sig mycket i början av livet, de är nyfikna och undersöker omgivningen och lär sig det sociala samspelet.
– När vi skapar stimulerande miljöer för kalvarna växer de bättre, blir friskare och mer socialt kompetenta. En stimulerande miljö gör dem på sätt och vis smartare och de kan då möta utmaningar senare i livet på ett bättre sätt.
Daiana undersöker hur kalvar som ryktas påverkas för att se vad som händer senare i livet. Sedan jämförs kalvar som ryktats av skötaren, både med kalvar som gått med kon och kalvar som inte fått någon fysisk beröring.
– Även om kalvarna sköts om, sköts de inte alltid om med samma fokus som korna. I ögonblicket kostar kalvarna tid och pengar. Men det kan finnas fördelar med att ge kalvarna lite extra uppmärksamhet, menar Daiana.
Nästa steg är att se hur mekaniska ryktborstar kan användas på gård och om vilka positiva känslor borsten för med sig för kalvarna.
Optimistisk personlighet
En pågående studie handlar om att titta på hur personalitet utvecklas över tid och samband mellan personlighet och hälsa, välfärd och produktion. Olika personligheter kan till exempel vara om kalvarna är optimistiska eller pessimistiska. Ofta utgås ifrån att personligheten är stabil och inte förändras. Daiana är intresserad av att undersöka hur kalvarnas personlighet påverkas och utvecklas i olika miljöer. Generellt sett är korna mer deprimerade än kalvarna.
– Jag funderar mycket på hur vi kan ge djuren fler positiva upplevelser genom hela livet, säger Daiana. I förlängningen skulle jag vilja veta om det går att förutsäga vilka djur som utvecklar olika personligheter om de olika personligheterna till exempel har olika risk för sjukdomar eller kanske är mer motståndskraftigta och hanterar stressfaktorer bättre. Idag sker produktionen efter ett genomsnittsdjur som inte existerar. I en grupp finns det många olika individer. Jag skulle vilja knyta ihop individen med miljön.
Daianas viktigaste råd är att se på djuren som individer och inte bara som nummer. Varje djur har positiva och negativa upplevelser.
– Det är vårt ansvar som djurägare att så långt som möjligt förebygga de negativa upplevelserna. Det är viktigt att kalvarna får fler positiva upplevelser och en social och stimulerande miljö som små.
Optimistisk forskning om toaträning
Gödsel på fel ställen i stallet är en utmaning på många sätt i stall med nötkreatur. Tänk om kalvarna kunde tränas att gödsla på rätt ställe.
– Ingen har ännu lyckats. Men vi söker medel för att undersöka om det går att träna kalvar att gödsla i ett en separat del av boxen, berättar Daiana. Då kan liggytan hållas ren med mindre mängd strö.
Till sist vill Daiana skicka med en hälsning till alla lantbrukare.
– Jag tycker att alla svenska lantbrukare ska vara stolta över sitt arbete. Ni är så viktiga för att hela samhället ska fungera. Vi borde bli bättre på att uppskatta ert arbete och inte bara peka på fel!
Ett stort tack till Daiana för att du ställe upp och berättade om de spännande forskningsprojekten!
