Utred dödsfallen
Om du hittar döda får på betet är det viktigt att fundera på varför djuret dött. Öka tillsynen av djuren om du haft dödsfall i gruppen för att om möjligt hitta djur med symptom. Om mer än ett djur dött är det bra att jämföra dödsfallen och leta efter likheter mellan djuren, till exempel ålder, hur de ser ut, eller var de ligger. Det kan finnas mer än en orsak till dödsfall samtidigt. Om många djur dött kan mer än ett djur behöva skickas till obduktion för att se om de dött av samma orsak.
Obducera för att säkra rätt diagnos
Vid plötsliga dödsfall utan föregående symptom eller med diffusa symptom är det extra viktigt att obducera för att kunna ställa rätt diagnos. Om det är en smittsam orsak till dödsfallen gäller det att snabbt sätta in rätt behandling och förebyggande åtgärder för att hindra att fler djur dör.
Glöm inte att en veterinär måste skriva remiss till obduktion. För Gård & Djurhälsans kunder är obduktionen kostnadsfri.
Gasbrand
Gasbrand orsakas av klostridiebakterier som bildar gifter. Sjukdomen smittar inte mellan djuren utan beror på att djuren ätit foder som gynnar tillväxten av klostridiebakterierna i magtarmkanalen. Dödsfall utan föregående symptom ses i samband med betessläppning, betesbyte till kraftiga beten eller tillgång till höga givor kraftfoder och drabbar i första hand lamm. Ofta drabbas stora, enfödda lamm som äter mycket. Ibland ses symptom som salivering, kramper, liggande lamm, eventuellt med hög feber innan döden inträder. Sjukdomen går inte att behandla men kan förebyggas genom vaccination av tackor som via råmjölken överför skydd till lammen eller vaccination av lammen samt försiktiga foderbyten.
Förgiftning
Dödsfall med eller utan föregående symptom för att fåren ätit giftiga växter eller svampar på betet ses särskilt i samband med betesbrist. Vissa av de giftiga växterna smakar sämre och fåren undviker ofta att äta dem om det finns gott om mat. Det finns många giftiga växter, för att nämna några: smörblomma, liljekonvalj, bolmört, örnbräken, rhododendron, idegran och ek. En del giftiga växter framkallar ett beroende som gör att fåren äter maniskt när de väl har börjat. Detta gäller till exempel ekollon och smörblommor. Många förgiftningar har ett snabbt förlopp utan föregående symptom. När symptom ses är det ofta ökad salivering, kräkningar, magsmärtor och muskeldarrningar eller kramper. Idegran leder snabbt till döden utan föregående symptom. Vid förgiftningsmisstanke ställs diagnos genom obduktion där man letar efter växtdelar i förmagarna.
Lunginflammation
Flera virus och bakterier kan orsaka luftvägsinfektioner hos får. Mannheimiabakterien kan ge akuta lunginflammationer med plötsliga dödsfall, i första hand hos lamm. Bakterien ingår bland de bakterier som ofta hittas i luftvägarna hos får. I samband med stress kan bakterierna ta över och orsaka sjukdom. Vårfödda lamm under första betesmånaden kan drabbas av dödsfall men även äldre lamm vid avvänjning eller på hösten och vuxna får kan drabbas. Ofta ses samverkande faktorer som dåligt väder och stress, betesbyte eller omgruppering. Snabb behandling med antibiotika och extra tillsyn för att hitta fler sjuka lamm i tid för behandling är viktiga faktorer för att hindra att fler lamm dör. Ibland är sjukdomsförloppet så snabbt att man inte hinner sätta in behandling innan djuren dör. Det finns ett vaccin som kan användas i besättningar med stora problem om smittämnet är konstaterat.
Anaplasmos
Anaplasmos är en bakterieinfektion som sprids via fästingar på betet. Sjukdomen är känd under flera namn, bland annat betesfeber och förekommer i vissa delar av Sverige, exempelvis Gotland och Öland men även på fastlandet. Infektionen drabbar främst lamm och kan ge en rad symptom, allt från hög feber, påverkat allmäntillstånd, nedsatt aptit och plötsliga dödsfall till nedsatt tillväxt under lång tid. Sjukdomen gör att lammen blir känsligare för andra infektioner och ibland ses även lunginflammation och ledinfektioner. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Anaplasmos förebyggs genom att använda medel mot fästingar under våren fram till midsommar och på hösten samt genom val av betesmarker där smittan inte förekommer.
Samt några blandade orsaker
Framförallt på våren kan knott finnas i sådana mängder att får på bete kan dö som en följd av knottbetten. Ofta ses blödningar på hårlösa partier, till exempel i flanker och på buksidan. Stångningslekar mellan framförallt bagglamm leda till bruten nacke och plötsliga dödsfall. Den knäckta nacken kan hittas vid obduktion.
En ovanligare orsak till plötsliga dödsfall är att får träffas av blixten och dör. I vissa områden förekommer rovdjursangrepp som dödsorsakdödsfall hos får. Ibland hittas inte dessa djur inte utan saknas bara i flocken.
Lena Stengärde
Djurhälsoveterinär Kalmar
