Regional tarmblödning, universell tarmblödning och tarmvred är tre olika sjukdomstillstånd som kan orsaka plötsliga dödsfall bland slaktsvin. Vid hopade dödsfall och om dödligheten stiger utan uppenbar anledning är obduktion ett bra hjälpmedel för att ställa rätt diagnos. Det är lika tråkigt varje gång att komma ut i stallet och hitta stora, fina slaktsvin som dött utan synbar orsak. Är det då alltid hjärtfel som grisarna dör av? Troligen inte. Regional tarmblödning, universell tarmblödning och tarmvred är tre olika sjukdomstillstånd som också kan orsaka plötsliga dödsfall bland slaktsvin.
Sen lawsoniainfektion kan ge blodig diarré
Regional tarmblödning är en akut form av lawsoniainfektion. Sjukdomen drabbar vanligen lite större slaktsvin och gyltor, som inte varit infekterade med bakterien tidigare. Symtom kan visa sig som blodig illaluktande diarré och i bland kan man också se svart tjärliknande avföring. Är blödningen i tarmen kraftig dör grisen hastigt utan föregående sjukdomstecken. Vid obduktion av de här grisarna hittar man koagulerat blod i sista delen av tunntarmen och blodblandat innehåll i grov- och blindtarm.
Ballonggrisar dör kort tid efter utfodring
Universell tarmblödning, eller ballonggris, är ett annat tillstånd som orsakar plötsliga dödsfall bland slaktsvin. Ballonggris är en bra beskrivning eftersom grisarna hittas döda med kraftigt uppsvälld buk och blek hud, ofta en kort tid efter utfodringen. Veterinären ställer diagnosen vid obduktion där obduktionsfynden är typiska. Tarmarna är utspända av gas och tunntarmsslemhinnan är täckt av ett lager blod som inte koagulerat. Däremot finns det inget blod i grovtarm eller blindtarm
Foder diskuteras som orsak
Orsaken till universell tarmblödning är inte helt känd, men en allergisk reaktion mot något i fodret diskuteras. Flera riskfaktorer för universell tarmblödning är kända. Om besättningen använder blötfoder och endast utfodrar en gång per dygn ökar risken. Likaså ökar risken om man använder permeat eller vassle i fodret eller vid dålig foderhygien.
Tarmvred ger svåra plågor
Vid tarmvred dör inte grisen lika snabbt som vid universell och regional tarmblödning. Symtom på tarmvred är andnöd, kräkningar, uppdragen buk och död inom någon timme. Grisar som dött av tarmvred är ofta nedsmutsade eftersom de kämpat med svåra plågor. Huden har vanligtvis en blåaktig ton. Även vid misstänkt tarmvred krävs obduktion för att ställa korrekt diagnos. Grovtarmen är mörkröd eller svart till färgen, gasfylld och har ett stinkande innehåll. Ofta finns blodblandad vätska i bukhålan och om tarmen spruckit finns även tarminnehåll fritt i buken. En omvridning av tarmen kan ibland också ses i samband med universell och regional tarmblödning. Då uppstår omvridningen efter döden till följd av gasutveckling vid nedbrytning av blodet i tarmen.
Överbeläggning kan påverka
Tarmvred hos slaktsvin anses bero på trängsel och bråk vid fodertråg och vattennipplar, som framförallt uppstår i stallar med överbeläggning. En variant av tarmvred ses hos suggor och galtar kort tid efter utfodring. Obduktion avslöjar omvridning av den fyllda magsäcken och ibland även omvridning av lever och mjälte. Symtomen är de samma som vid tarmvred.
Obduktion bra hjälpmedel
Behöver man då obducera vartenda slaktsvin som dör? Nej, men vid hopade dödsfall och om dödligheten stiger utan uppenbar anledning är obduktion ett bra hjälpmedel.
Lawsonia intracellularis är en bakterie som orsakar diarré, minskad tillväxt och ibland plötsliga dödsfall hos grisar. Oftast smittas grisarna tidigt i livet och utvecklar en kronisk form av sjukdomen. Symtom som gråaktig diarré och avmagring ses då bland tillväxtgrisar några veckor efter avvänjning. Veterinären ställer diagnosen genom obduktion eller avföringsprov. Vid obduktion ser man att sista delen av tunntarmen och första delen av grovtarmen är påverkad. Tarmslemhinnan kan bli så förtjockad och förändrad att näringen inte längre kan tas upp. |
Katarina Karlsson
Svinhälsoveterinär