Artikel

Pandemisk influensa påvisad hos svenska grisar

Influensavirus är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner hos både grisar och människor, men också andra djur kan infekteras. Fåglar är huvudvärd för viruset men de blir sällan sjuka. Influensa hos grisar beskrevs första gången i USA i början av 1900-talet. Sannolikt orsakades svininfluensan då av en spridning av virus från människa till gris. Idag förekommer flera olika typer av influensavirus hos våra grisar. Symtomen är ofta inte så allvarliga och klingar vanligen fort av.

Allvarliga symtom på 80-talet
I början av 1980-talet diagnostiserades de första influensafallen på grisar i Sverige. I stort sett alla grisar i drabbade besättningar insjuknade med typiska symtom som hög feber, slöhet och upphörd aptit. Andningen var ansträngd och ibland hördes våldsamma hostanfall. Så gott som alla grisar i besättningen insjuknade på kort tid men dödligheten var låg. Redan efter 5-7 dagar började grisarna äta normalt igen. Numera kan influensa förekomma i besättningar utan att grisarna har tydliga symtom. Detta beror på att grisarna har en viss immunitet mot sjukdomen.

Flera olika virusstammar
De vanligast förekommande influensavirusstammarna hos gris genom åren har varit H1N1och H3N2 och symtomen i de influensadrabbade besättningarna har ofta varit relativt milda och kortvariga. En ny stam, H1N2, diagnosticerades i Västsverige 2009. Den nya virusstammen hittades i lungorna på diande grisar. Grisarna kom från en stor besättning där framför allt gyltkullarna hade problem med hosta och lunginflammation. Under sommaren och hösten har också Pandemisk influensan A, typ H1N1 (2009), påvisats hos grisar i flera besättningar i södra Sverige. I besättningar där symtom som feber, nedsatt aptit och hosta varit mer allvarliga eller långdragna har influensainfektionen ofta varit kombinerad med en infektion med mykoplasma och/eller App.

Pandemisk influensa
Den pandemiska influensan som uppstod bland människor i Mexico och USA 2009, och inledningsvis felaktigt kallades ”svininfluensa”, är främst anpassad till människor, men den innehåller delar som även är anpassade till grisar. Viruset kan därför infektera grisar, vilket också skett i många länder, men det har inte förknippats med allvarlig sjukdom hos grisar. Grisarna i drabbade svenska besättningar har haft luftvägssymtom i form av hosta som har klingat av relativt fort. Mer information om de svenska fallen kommer i kommande nummer av Djurhälsonytt.

”Blandningskar” för olika virustyper
Grisar kan infekteras med influensavirus med ursprung från inte bara grisar, utan också från både fåglar och människor. Grisen kan därför fungera som ett blandarkar för genetiskt material mellan olika virustyper, där nya och mera däggdjursanpassade virustyper kan uppstå. Detta är en unik egenskap för grisar och innebär att det är viktigt att ha kontroll över vilka influensastammar som förekommer hos våra grisar. Vid ett stort grisveterinärmöte i maj i år föreläste Kristien van Reeth, professor i virologi i Gent i Belgien, om influensa. Hon hävdade att smittspridning från människa till grisar är vanligare än tvärtom. Hon rekommenderade att alla som arbetar med grisar vaccineras mot säsongsinfluensa. På så sätt minskas risken för att grisarna ska smittas av influensadrabbad stallpersonal. Därmed förhindras uppkomsten av nya virusvarianter som kan infektera våra grisar och oss själva, och i förlängningen ge upphov till nya pandemier.

Inga djurförflyttningar vid akuta symtom
Influensasymtomen brukar vanligen avklinga inom 5-7 dagar. Om grisen drabbats av sekundära infektioner kan det dock ta längre tid att tillfriskna.Om besättningen drabbas av influensaliknande symtom i en eller flera avdelningar ska, för att förhindra smittspridning, inga förflyttningar av grisar göras under akut sjukdomsfas. Försäljning av levande grisar kan ske 10 dagar efter att symtomen avklingat i besättningen. Vaccin mot de tre vanliga influensavirusstammarna, H1N1, H3N2 och H1N2, hos gris finnas på marknaden. Den pandemiska influensan ingår inte i vaccinet och fullt skydd mot denna stam kan därför inte uppnås. Dock kan flera olika virusstammar förekomma vid ett influensautbrott varför vaccinering med dagens influensavaccin är en bra förebyggande åtgärd. En övervakning av aktuella virusstammar hos svenska grisar sker kontinuerligt. Provtagning för analys av influensa sker med svabbprov i näsan och blodprov. Om ni har grisar med feber, foderleda och symtom från luftvägarna bör ni ta kontakt med er djurhälso- eller besättningsveterinär.

Benedicta Molander
Djurhälsoveterinär, Staffanstorp

Monica Löfstedt
Chefveterinär, Skara