Rapport

Outnyttjade spenar påverkar inte kommande digivningar

Påverkas spenens mjölkproduktion om den inte användes under den förra diperioden? Det är en av frågeställningarna i ett försök utfört av Marie Lybye, agronom i Danmark.

Antalet födda smågrisar per sugga är stigande vilket leder till att det är viktigare än någonsin att alla suggor har minst 14 fungerande spenar. Vid Marie Lybyes försök undersöktes dels vad som händer med mjölkproduktionen i spenar som inte hade diats under föregående diperiod och dels hur valet av spene påverkar tillväxten hos den enskilda grisen. 73 suggor följdes under två diperioder. Under den första diperioden tejpades två spenpar (det andra och fjärde paret) hos 44 försökssuggor. 29 suggor ingick i kontrollgruppen och tejpades således inte. Ett spenpar tejpades innan grisningen och det andra tejpades två dagar efter grisningen. I båda fallen ledde tejpningen till att spenarna sinlades så att mjölkproduktionen upphörde.

Nästa diperiod opåverkad
Eftersom försöket genomfördes i en relativt nystartad besättning var alla suggorna första- eller andragrisare när de tejpades. Under den andra diperioden vägdes alla smågrisar på dag 10 och 17 efter grisning. Grisarnas tillväxt mellan dag 10 och 17 användes som ett mått på hur mycket di grisen fått. Vägningen visade att de grisar som diade spenar som varit sinlagda under förra diperioden växte lika mycket som de grisar som diade spenar som hade producerat mjölk under förra diperioden. Ingen skillnad sågs om spenarna blivit tejpade innan grisningen eller två dagar efter. Slutsatsen var att det inte spelar någon roll om en mjölkkörtel varit använd eller inte under den föregående diperioden eftersom detta vare sig påverkar körtelns storlek eller funktionalitet under nästa diperiod.

Rangordning vid juvret
Smågrisar har oftast en mycket bestämd plats vid suggans juver och redan ett par timmar efter grisningen har smågrisen utsett sin favoritspene. I en kull på 10-11 smågrisar brukar rangordningen vid juvret vara stabil. I detta försök sågs att stora kullar (13-16 smågrisar) hade en mer ostabil rangordning än små kullar (9-12 smågrisar). Det visade sig också att grisarna i de stora kullarna hade 13% sämre daglig tillväxt än grisarna i de små kullarna. Detta beror förmodligen på att fler smågrisar hos suggan i och för sig ökar den totala mjölkproduktionen men att produktionen i den enskilda körteln faller. Till sist visade försöket även vad andra visat tidigare, nämligen att de smågrisar som har lyckan att dia på det första spenparet är de som för det mesta växer snabbast. Logiskt nog är smågrisarna vid det första spenparet även de grisar som är minst benägna att byta bort sin favoritspene.

Försöket – slutsatser:
• En spene ger lika mycket di oavsett om den varit sinlagd eller inte under föregående diperiod.
• Rangordningen vid juvret är ostabilare i stora kullar.
• I stora kullar är tillväxten sämre.

Maria Olsson
Djurhälsoveterinär