En kalv som får dia under naturliga förhållanden diar från kons juver ca 5-11 gånger/dygn de två första veckorna, därefter diar de ca 3-5 gånger/dygn. Kalvarna diar främst under tre perioder av dygnet; tidig morgon, mitt på dagen och på sen eftermiddag. En mjölkraskalv som utfodras med fri tillgång på mjölk dricker ca 9-14 liter per dag. Om kon får styra när kalven avvänjs sker det när kalven är 7-14 månader gammal. Avvänjningen sker succesivt så att kalven tvingas äta mer och mer fast föda.
Men hur gör man då när man vill styra när, vad och hur mycket kalven dricker?
Styrd utfodring
Den första månaden i kalvens liv är den beroende av energin i mjölken för sin tillväxt. Efter en månads ålder börjar kalven kunna tillgodogöra sig energi från andra fodermedel. En kalv bör växa minst 800 g/dag under mjölkperioden. För det krävs ett energiintag på ca 18 MJ/dag den första månaden vilket motsvarar drygt 6 liter helmjölk/dag. För att inte tappa tillväxt vid avvänjningen krävs det att kalven kommit igång med att äta grovfoder och kraftfoder i god tid innan avvänjningen.
Fasutfodring
Det finns en annan utfodringsstrategi som kallas fasutfodring och den skiljer sig från den traditionella där man ger en konstant giva fram till avvänjning. För att kunna nå maximal tillväxt (~1000 g/dag) de första månaderna kan det vara värt att ge en större mängd mjölk (motsvarande 8-10 liter helmjölk/dag) under några veckor. Det gör det möjligt att avvänja kalvar som väger 100 kg redan efter 8 veckor (Tabell 1). Genom att efter en månads ålder fasa ut mjölkgivan kommer kalven igång att äta grovfoder och kraftfoder ordentligt. Detta gör att tillväxten behålls efter avvänjning och utvecklingen av förmagarna stimuleras i tid. Utfasningen gör också att det går åt en mindre mängd mjölk sista månaden vilket med andra ord kompenserar för den ökade mängden mjölk första månaden.
Vecka Konstantgiva Fasutfodring
1-4 6 liter/dag 8-10 liter/dag
5-6 6 liter/dag 5-6 liter/dag
7-8 6 liter/dag 2-3 liter/dag
Mängd helmjölk 294 liter ~301 liter
efter 8 veckor:
Vikt efter 8 v. ca 80 kg ca 100 kg
Jämförelse av tillväxt då samma mjölkgiva ges i två månader eller då fasutfodring används. Skillnad i totalmjölkmängd ca 6 liter.
Portionsstorlek
Även om kalven utfodras i amma bör varje portion mjölk inte vara mindre än 1,5-2 liter. Vid mindre givor hinner inte kalvens sugbehov tillfredsställas och risken är större att kalven börjar suga på inredning eller andra kalvar. Givans storlek är också avgörande för mättnadskänslan och vid mindre givor riskeras att kalven förblir hungrig och inte lägger sig att vila efter att den ätit. Samtidigt är det inte bra med för stora givor då mjölkenannars lätt rinner över för snabbt till tunntarmen och orsakar diarré. Risken är större med kalvnäringar jämfört med helmjölk, eftersom kalvnäringarna koagulerar sämre än helmjölk (eller inte alls). En tumregel är att aldrig ge mer än ca 3 liter mjölk per giva, lite beroende på kalvens ålder och vilken kalvnäring som används.
Kallt väder kräver mer energi
Många kalvar står utomhus under hela mjölkperioden. När temperaturen sjunker går det åt energi för att hålla värmen och det blir alltså mindre energi kvar för tillväxt och motståndskraft mot sjukdomar. För att behålla samma tillväxt och hälsostatus även när det blir kallt bör mjölkgivan ökas med ca 0,5 liter (ca1,5 MJ) för varje fem grader som det blir under tio plusgrader. För. en kalv som normalt får 6 liter mjölk per dag behöver den istället 7,5 liter när det är minus femgrader för att växa lika bra som tidigare.
Antal givor
För att en kalv under 5 veckors ålder ska kunna dricka 8-10 liter dagligen måste givan delas upp på minst tre tillfällen även med hinkutfodring. Vinsten med att ge tre gånger om dagen ökar under kalla perioder då energibehovet går upp. Att hinkutfodra mer än tre gånger om dagen är sällan befogat utom i de fall då kalven exempelvis fått diarré. Då är det lugnare för magen med små portioner. Man ska dock aldrig sluta ge mjölk när kalvar får diarré – det gör endast att kalven blir slöare och mår sämre.
För ammor är en av fördelarna just att kalven kan dricka oftare och därmed mer per dygn. I ammor med fri tilldelning är behovet istället att begränsa mängden mjölk som kalven dricker. Framförallt blir detta viktigt när kalven närmar sig avvänjning och därför behöver komma igång med att äta grovfoder och kraftfoder. Ett lågt pH och en temperatur på 20-24 grader begränsar kalvens konsumtion. Ett annat knep är att använda en längre slang inför avvänjning för att på så sätt få ett högre motstånd när kalven suger på nappen.
Kalvnäring
När man ska välja kalvnäring är det av största vikt att jämföra vilka råvaror kalvnäringen består av. Vid val av produkt måste man även ta hänsyn till hur gamla kalvarna är och hur mycket kalven kommer kunna dricka på ett dygn – är det amma med fri tillgång eller hinkutfodring? För såväl kalvens skull som avpraktiska skäl är det bra att använda samma kalvnäring under hela kalvens uppfödningstid.
Kalvnäringarna är antingen baserade på skummjölk och/ eller vassle. Skummjölkspulver (mjölk minus fett) innehåller proteinet kasein som gör det möjligt för mjölken att koagulera i löpmagen. För att mjölken ska kunna koagulera krävs det att kalvnäringen innehåller minst 15 % skummjölk. Koaglet gör att det blir en långsam nedbrytning av mjölken och att endast små portioner mjölk kommer ut i tunntarmen vilket minskar risken för diarré och ökar näringsupptaget. Skummjölkspulvret har också en hög smaklighet. Mättnadskänslan som blir tack vare koaglet ger bra välbefinnande för kalven. Begränsa mjölkgivan inför avvänjning för att vara säker på att kalvarna inte är för mätta på mjölk för att komma igång med att konsumera kraftfoder i tid.
De flesta kalvnäringarna på marknaden är baserade på vassle (mjölk minus fett och kasein) och koagulerar alltså inte i löpmagen. Protein från både skummjölk och vassle har mycket hög näringsmässig kvalitet och smältbarhet för kalven. Många kalvnäringar innehåller även hydrolyserat vetegluten som en kompletterande proteinkälla. Även sojaprotein är vanligt men kan vara svårt för den riktigt unga kalven att tillgodogöra sig och håller sämre kvalitet än hydrolyserat vetegluten.
Det är viktigt med en låg askhalt och en hög löslighet i vatten för att minska risken för diarré. Sojaprotein är generellt sett ganska svårlösligt men lösligheten påverkas också i stor grad av tillverkningsprocessen. Bäst är om produkten spraytorkats. Det är också en fördel om kalvnäringen blandats med blöta råvaror istället för med redan torkade produkter.
Vissa vasslepulver är syrade för att minska risken för diarré. Det går även att själv syra mjölken. Viktigt är att pH i den färdigblandade kalvnäringen aldrig blir lägre än 4,2. Ytterligare skillnader mellan olika mjölknäringar är t.ex. innehåll av vitaminer och mineraler.
Helmjölk innehåller ca 2,9 MJ/liter, och det är denna energi som är grunden till kalvens tillväxt. Hur många MJ det är per liter kalvnäring varierar kraftigt mellan olika sorters kalvnäring och på hur den blandas. Tyvärr kan det vara svårt att jämföra antalet MJ i de olika kalvnäringarna då det inte alltid mäts på samma sätt och beror på kalvens ålder samt produktens smältbarhet. Satsa därför i första hand på en kalvnäring med en hög råvarukvalitet. Se därefter på antalet MJ som en fingervisning för hur mycket kalvnäring som ska ges för önskad tillväxt.
Beredning
Det är viktigt att läsa noga på förpackningen hur kalvnäringen ska blandas för att det inte ska bildas klumpar. Hur mycket pulver som ska blandas med vatten varierar från kalvnäring till kalvnäring och det är viktigt att det blir rätt för att kalvnäringen inte ska bli för stark eller svag. Helmjölk och skummjölkspulver ska alltid utfodras varm (38°C) då kall mjölk inte kan koagulera trots att den innehåller kasein. Även vasslebaserade kalvnäringar ska helst utfodras kroppsvarm då det minskar risken för att mjölken hamnar i våmmen. Om mjölken hamnar i våmmen istället för i löpmagen kan det orsaka dåligt näringsupptag, diarré och trumsjuka.
Sist men inte minst; glöm inte att hålla en god hygien i ammor, hinkar och nappar.
Sammanfattning:
• Den unga kalven är helt beroende av energin i mjölken för sin tillväxt. Satsa på en hög mjölkgiva vecka 1-4.
• För maximal tillväxt krävs att kalven utfodras minst 3 gånger/dag första månaden.
• För att kalven ska komma igång med grovfoder och kraftfoder är det bra att fasa ut mjölkgivan.
• Tänk på att energibehovet går upp när temperaturen sjunker.
• Välj inte kalvnäring baserat på pris utan köp kalvnäring med bra råvarukvalitet anpassad för dina kalvar, ditt utfodringssystem och dina tillväxtmål.
Malin Bengtsson
Djurhälsoveterinär Linköping
