Att göra en sammanvägd generell beräkning av den totala förtjänsten av strategisk halmning på gårdsnivå är svårt eftersom det hänger mycket på vilken produktionsnivå och hälsostatus man utgår ifrån i sin besättning. Här har vi därför valt att titta på några olika parametrar var för sig och beräknat utgifter och inkomster per årssugga (se tabell 1). För att försöka uppskatta arbetstidsåtgången har en tidsstudie genomförts i en grisningsomgång med 54 suggor. Tidtagning skedde under en testperiod på totalt 11 dagar runt grisning (från tisdag före t.o.m. fredag veckan efter grisningshelg).
Kostnader för ökad halmåtgång
På utgiftssidan finns kostnader för ökad halmåtgång. Även om man ger 15-20 kg halm inför grisning så är det inte detsamma som 15-20 kg extra halm per box jämfört med traditionell tilldelning. Efter denna strategiska giva följer ju flera dagar då inte någon halm tillförs boxen. Den ökade halmmängden beräknas därför inte uppgå till mer än maximalt 10 kg per box vilket ger en ökad kostnad på 22 kr per årssugga vid ett halmpris på 1 kr/kg.
Arbetskostnad för halmhantering
Nästa utgiftspost är arbetskostnaden för ökad tidsåtgång vid inhalmning och eventuell manuell utgödsling. Vid tidsstudien så gjordes inhalmningen så effektiv som möjligt genom att en halmbal (300 kg) ställdes in på golvet direkt i BB. En gjutjärnspalt täckte halva golvytan i boxen. Halmens strålängd var också väl anpassad till spaltgolvet varför relativt lite tid gick åt till manuell utgödsling av kvarvarande bäddar. Under testperiod skiljde sig därför arbetstiden endast totalt 1,7 minuter för daglig skötsel inklusive halmning, skrapning och manuell utgödsling mellan kontroll- och försöksboxar på denna gård (8,2 min/kontrollbox jämfört med 9,9 min/försöksbox). Detta motsvarar en ökad arbetskostnad på 6 kr per grisning (1,7 min x 225 kr/h). Tidsstudier som denna är gårdsspecifika så det går inte säga att denna tidsåtgång gäller generellt. Är det lång väg att gå till halmförrådet, blir tidsåtgången givetvis högre. Väljer man att ha en längre strålängd för att inte halmen skall passera ut genom spalten, går det åt mer tid för manuell utgödsling.
Fler levande födda smågrisar
På intäktssidan finns fler levandefödda smågrisar, högre avvänjningsvikt samt minskat antal behandlingar av halta grisar. Den största förtjänsten beräknas göras i och med att den strategiska halmningen innebär att suggan bygger bo i större utsträckning och därmed får fler levandefödda kultingar. Andelen dödfödda kultingar minskade med 27 % när det halmades strategiskt inför grisning. Baserat på medeltalen i PigWin för 2013 skulle detta i normalfallet motsvara +0,3 levandefödda grisar (1,22 x 0,27). Under förutsättning att dessa överlever fram till avvänjning motsvarar det en ökad intäkt per årssugga med 300 kr (se tabell 1).
Högre avvänjningsvikt ger högre slaktvikt
En högre avvänjningsvikt innebär i regel att smågrisen klarar avvänjningen bättre och därmed får en fortsatt högre tillväxt och i slutänden en högre slaktvikt. Uträkningarna av marginalintäkten för en högre slaktvikt i tabell 1 bygger på ett antagande eftersom smågrisarna i försöket inte följdes fram till slakt. Avvänjningsvikten ökade med 0,33 kg vilket mycket väl skulle kunna ge 1 kg högre slaktvikt vilket i så fall ger en ökad marginalintäkt på 172 kr per årssugga. Alternativt kan man räkna på bättre foderutnyttjande och lägre stallhyra i och med kortare uppfödningstid. Men vinsten av en kortare uppfödningstid är svårare att ”räkna hem”, eftersom omgångstiderna ofta är låsta till gruppintervallen i smågrisledet.
Bättre klövhälsa ger minskade förluster i många led
Genom att förbättra klövhälsan minskar behovet och därmed kostnaderna för att behandla halta smågrisar. I tidsstudien gick det åt 4,2 minuter per gris som behandlades för hälta (5 dagars individuell behandling), vilket motsvarar en arbetskostnad på 16 kr (4,2 minuter x 225 kr/h). Till detta kommer kostnader för medicin, spruta och kanyler. Medicinkostnaden varierar beroende smågrisens vikt vid behandlingstillfället och preparatval men hamnar som lägst på cirka 1,70 kr per gris (5 dagars behandling med penicillinpreparat inköpt i storpack). Att behandla en halt gris i BB under fem dagar kostar därmed minst cirka 18 kr (16 + 1,70). Slipper man behandla en gris i kullen, så kompenserar det alltså mer än väl mertiden för halmhanteringen och då har man dessutom sparat in preparatkostnaden. Uträkningen för minskade behandlingskostnader per årssugga i tabell 1 är beräknad för en besättning som har stora problem med halta smågrisar. I denna beräkning har vi dock inte tagit hänsyn till att en gris som behandlats inte alltid blir bra. Ombehandlingar av klövbölder är inte ovanligt. Man vet också att tillväxten hos behandlade grisar är avsevärt lägre och dödligheten högre. Förtjänsten av att slippa behandla en halt gris har alltså ett mycket större ekonomiskt värde sett ur ett gårdsperspektiv än enbart kostnaden för arbetstid och preparatkostnad vilket är det vi räknat på här. Den sammanvägda förtjänsten av att ha friska grisar i BB är därför långt högre än vad som redovisas i tabell 1. I en rapport från SVA (Wallgren m.fl, 2013) där man gjort sammanvägda beräkningar för kostnader av olika sjukdomar beräknas behandlingarna för hälta under de tre första levnadsveckorna ske till en kostnad av cirka 1 000 kr per sugga och år i svenska besättningar (10 % av grisarna behandlade för hälta). Då har man inkluderat kostnader för sämre tillväxt under smågrisperioden. Därutöver tillkommer förluster under slaktgrisperioden motsvarande 300 kr per sugga och år.
Nöjda suggor = glad personal = fler nöjda grisar
Ytterligare en faktor som är svår att sätta pengar på men som kan ha stor betydelse på gårdsnivå är trivseln hos personalen. Många djurskötare vittnar om att strategisk halmning ger lugnare suggor vid grisning vilket skapar ett bättre arbetsklimat. Att behandlingsrundan går mycket fortare då det är färre grisar att behandla upplever man också som ett stort plus. Med andra ord, strategisk halmning är till nytta för både djur, plånbok och personal. Våga prova du också!
Rebecca Westin
djurhälsoveterinär Skara
Ingvar Eriksson
husdjursagronom och leancoach Vreta Kloster
