Artikel

Gårdsobduktion inte tillräcklig för rätt diarrédiagnos

Lawsonia och Circovirus är två vanliga orsaker till slaktsvinsdiarré i Sverige och Danmark. Det går inte att ställa korrekt diagnos efter enbart gårdsobduktion eftersom förändringarna i tarmen är snarlika.

Den danska veterinären Birgitta Svensmark berättade för veterinärer på kurs i Falkenberg hur hon tolkar sjukliga förändringar vid obduktion. Birgitta är en mycket erfaren obducent och arbetar på Danske Slagteriers laboratorium i Kjellerup. På laboratoriet obduceras årligen 4 000 grisar och insända organ från 2 000 grisar.

Birgitta började sitt föredrag med Lawsonia, som är en bakterie vilken ofta orsakar diarré hos tillväxtgrisar och slaktsvin. De sjukliga förändringarna förekommer i sista delen av tunntarmen (ileum) och i den första tredjedelen av grovtarmen. Där ses förtjockad tarmslemhinna, fibrinavlagringar*, vävnadsdöd och förstorade tarmlymfknutor. Hos unga djur kan förändringarna vara begränsade enbart till grovtarmen.

Obduktionsfynden till förväxling lika
Lawsoniainfektion kan lätt förväxlas med cirkovirusinfektion. Circovirus orsakar PMWS och kan, utöver en lång rad symtom på andra ställen i kroppen, också angripa ileum och grovtarm. Förändringarna som kan ses är förtjockad slemhinna, rodnad, fibrinavlagringar och vävnadsdöd, alltså i princip samma förändringar som förekommer vid Lawsoniainfektion.

Vid cirkovirusinfektion går det dessutom att ibland se vätskeansamlingar (ödem) omkring grovtarmen och kraftigt förstorade tarmlymfknutor. En annan infektion, som kan förväxlas med både Lawsonia och Circovirus, är den som orsakas av E. colibakterien. Den orsakar inflammation i tunntarmen och förekommer i en ren tarmform samt i den speciella form som ger ödemsjuka.

Diarré hos slaktsvin kan också orsakas av dysenteribakterien, Brachyspira hyodysenterie. Den är inte lika vanligt förekommande som Lawsonia- eller Circovirusinfektion. Dysenteribakterien ger också upphov till förtjockad slemhinna, rodnad och fibrin-avlagringar. Men förändringarna lokaliseras framförallt till grovtarmen. Det finns även andra typer av brachyspira-bakterier som ger mildare förändringar i grovtarmen.

Rätt diagnos ger rätt behandling
Birgittas genomgång och bilder visade tydligt att diagnosen kan vara svår att ställa enbart med hjälp av obduktionsfynd. Hon uppmanade alla veterinärer att sända in material från döda eller avlivade grisar för undersökning på laboratorium. Även om det finns vissa förändringarna som anses typiska för de olika infektionerna kan de mycket lätt förväxlas, också av en professionell patolog. Därför är identifiering av infektionen på ett laboratorium avgörande för att ställa den rätta diagnosen och därmed för att kunna sätta in den korrekta behandlingen.

* Fibrin=trådformigt koagulationsämne i blod

Katarina Karlsson Frisch
Grishälsoveterinär