Ja varför dör djur på bete, där de logiskt sett borde må som bäst. Här nedan listas en del tänkbara orsaker, från det vanligaste till det mer unika. Tänk bara på att det är klokt att slå en signal till din djurhälsoveterinär om du hittar ett dött djur, ibland kan en obduktion eller annan undersökning vara värdefullt och då är det snabba beslut som gäller när det är varmt ute.
- Djur som dör de första veckorna efter betessläpp kan faktiskt ha varit sjuka när de släpptes ut. Det vanligaste är att unga kalvar har tarm- eller lunginflammation redan på stall. När de har nära till mat och vatten och lugn och ro händer inget men när de släpps ut, börjar springa, tappar bort sin ko och inte hittar maten, då blir den underliggande sjukdomen övermäktig och de får en akutisering av sjukdomen.
- Köttraskalvar födda på vintern, med mycket muskler och hög ämnesomsättning behöver vitaminer och mineraler i stor mängd. Selenbrist ger akut sönderfall av muskulaturen och skador på hjärtat när djuren börjar springa. Brist på magnesium kan ge kramper som kan leda till döden. Ett foder med högt kaliuminnehåll under vintern utarmar djuren på magnesium och det tar tid att bygga upp förrådet i kroppen igen. Akuta dödsfall kan bli följden.
- Magsår är inte ovanligt på kalvar någon vecka efter betessläpp. Troligen är det foderbytet som de har svårt att klara. Inte sällan är det ganska stora, fina kalvar som ligger döda utan tidigare symtom.
- Slagsmål kan ge brutna nackar, eller andra dödliga skador. Rovdjur och hundar kan döda djuren. Även blixtnedslag kan döda djur som stått på fel ställe. Är djuren försäkrade kan det krävas obduktion.
- Insekter är irriterande men knott kan vara dödligt farliga i stora mängder. Beten vid bäckar, åar och sjöar kan vara rena dödsfällorna på vår och försommar. Typiskt är att det syns blod runt juver och pung och under magen på döda djur. Andra farliga djur är fästingar som kan sprida flera sjukdomar exempelvis sommarsjuka/babesia.
- Det späda betet har lågt innehåll av fibrer. I energi och proteininnehåll liknar det mer ett kraftfoder. Våm- och tarmbakterierna behöver anpassa sig annars blir det lätt andra, icke önskade bakterier, som tar överhand. Det är inte alltid det hinner bli en synlig diarré innan djuret dör av bakteriegifterna som sprids från tarmen ut i kroppen.
- Längre fram på sommaren kan det vara betesbrist som orsakar problem. Giftiga växter ratas nästan alltid av djuren, men när betet tryter kan de ge sig på även sådant som de borde låtit bli. Djuren kan ha gått i samma hage hela tiden men först när godsakerna är uppätna börjar de knapra på de giftiga växterna. Vi skiljer på de akut giftiga som sprängört och idegran där även mycket små mängder dräper direkt, medan smörblomma och örnbräken krävs ätande av stora mängder och upprepad förtäring för att orsaka skada. Ett specialfall är ekollon där det kan gå bra att ha djuren i ekhagarna i många år men där det plötsligt, ett år, efter en hård storm på hösten, kan ligga flera djur döda i hagen. Ekollon är giftigt och när djuren äter mycket på en gång slår det ut njurarna och djuren dör.
- n tillgång till en naturlig vattenkälla kan algblomning orsaka problem. En del alger bildar gifter som då finns lösta i vattnet. Misstänker att djur har dött av alggift kan en obduktion behövas. Självklart får nytt vatten ordnas snabbt till resten av gruppen.
- Naturbetesmarker kan innehålla många oönskade föremål. Gamla bil- och traktorbatterier har ofta ställts i gårdens ”skräphåla”. Ingen då kunde ana att den lilla skogsdungen skulle ingå i en beteshage 30 år senare. Bly är giftigt men nötkreatur tycker att det är mycket gott. Bly smakar salt och har djuren inte tillräcklig tillgång till salt och mineraler kan de till och med gräva upp gamla batterier för att äta. Döden kommer snabbt om de får i sig bly. Skräp i form av annan metall kan ätas av kor och orsaka vasst, som de flesta känner till. Dock är akuta dödsfall ganska ovanligt. Det farligaste är spik, skruv och ståltrådsbitar från stängsel.
- Frasbrand är en smittsam sjukdom som ger dödsfall på bete. Bakterierna finns i marken och djuren infekteras via munnen. Sjukdomen ses ibland som hälta och att djuren får gas under huden som frasar vid beröring. Det är hög dödlighet men det finns ett bra vaccin. Misstänker du frasbrand är det viktigt med snabb diagnos, snabb installning av kvarvarande djur och snabb behandling, ring direkt.
- Till de tack och lov mer ovanliga dödsorsakerna hör mjältbrand. Bakterien finns i jorden och djuren kan infekteras om det har gjorts grävarbeten eller marken torkat sönder. Ring genast till veterinär om du misstänker mjältbrand, sjukdomen regleras i lagen och döda djur får inte hanteras eller flyttas utan tillstånd av Jordbruksverket.
Detta var bara ett litet smakprov på sommarens faror. Trots allt är ju nästan alla djur friska och mår toppen ute i sina hagar. Men är olyckan framme tveka inte att ringa din djurhälsoveterinär för råd.
