Erika Geijer, nöthälsoveterinär på Gård & Djurhälsan, har varit ansvarig för studien. Hon kan konstatera att resultaten från studien visar på en stor spridning mellan svenska gårdar. Det innebär att det behövs ett större faktaunderlag från ett större antal besättningar för att kunna dra mer generella slutsatser om antibiotikaförbrukningen i svenska nötköttsbesättningar. Men hon tillägger:
– En tidigare italiensk studie har visat en antibiotikaanvändning på 0,33 DCDVet per djur och år för köttbesättningar i Umbriaregionen i Italien. Vår studie som är baserad på svenska nötköttsbesättningar visar, som förväntat, en lägre nivå på 0,081 DCDVet per djur och år.
Erika Geijer, Gård & Djurhälsan
Ta del av slutrapporten
> Defined daily dose (DDDvet) – ett nytt koncept för att beräkna antibiotikaanvändningen inom svensk nötköttsproduktion (PDF)
Sammanfattning av rapporten
> Sammanfattning – Defined daily dose (DDDvet) – ett nytt koncept för att beräkna antibiotikaanvändningen inom svensk nötköttsproduktion
Pressmeddelande Svenska Köttföretagen
> Ny beräkningsmodell för antibiotikaförbrukning i nötköttsbesättningar
Fallgropar och fördelar med DDDvet
Gård & Djurhälsan samlar årligen in data om sina kunders antibiotikaförbrukning, en datainsamling som är unik i Sverige. Detta då man följer antibiotikaförbrukningen på besättningsnivå och produktionsinriktningsnivå. Denna data kan dock inte användas i jämförelse med andra länder. I en helt ny studie har Gård & Djurhälsan utvärderat beräkningsmodellerna DDDvet (defined daily dose animal) och DCDvet (defined course dose animal) för svensk nötköttsproduktion. Rapporten från studien finns nu publicerad.
I Sverige tillämpar vi den nya djurhälsoförordningen inom EU (AHL) sedan 21 april 2021. Med den kom ett nytt mer detaljerat inrapporteringssystem för antibiotikaförbrukning till lantbruksdjur. Denna rapportering, till skillnad från tidigare, särskiljer de olika djurslagen. Samtidigt införde europeiska läkemedelsverket (EMA) standardiserade enheter för antibiotikaförbrukning inom lantbruket. Beräkningsmodellerna DDDvet och DCDvet introducerades. Syftet med dessa är att öka förståelsen för utvecklingen och förekomsten av antibiotikaresistens. Dessa båda standarder för beräkning av antibiotikaförbrukning tar hänsyn till flera faktorer såsom preparatval, behandlingslängd och besättningsstorlek. Studier krävs för att anpassa beräkningsmodellerna till svenska förhållanden. Detta har tidigare gjorts för mjölk- och grisproduktion
DCDvet är att föredra i nötköttsbesättningar
Femton besättningar ingår i studien och vid jämförelse av olika produktionsinriktningar kan man generellt dra slutsatsen, att dikobesättningar behandlas med antibiotika i mindre utsträckning än ungnötbesättningar. Mjölkdrickande kalvar visar sig i studien ha den högsta antibiotokaförbrukningen. Detta kan förklaras med att just denna djurgrupp är mer infektionskänslig med ett mindre utvecklat eget immunförsvar. Denna typ av jämförelse ska hanteras med viss försiktighet, då besättningsvikten är lägre i ungnötsbesättningar, vilket enligt beräkningsmodellerna DDDvet och DCDvet ger ett högre värde. Mer likvärdigt är att jämföra mjölkbesättningar och dikobesättningar och här visar studien på ett lägre DCDvet för svenska dikobesättningar i jämförelse en tidigare studie för svenska mjölkbesättningar.
Förhoppningen var att studien skulle ge verktyg som gör det möjligt att jämföra svenska resultat med internationella ner på gårdsnivå.
– I dagsläget är det inte möjligt med internationella jämförelser på gårdsnivå. Det beror på att studier tar olika utgångspunkt i vilka antibiotikapreparat som ingår, hur djurantalet tas fram och även hur man beräkningar vikten på besättningen. Det finns också avvikande doseringsföreskrifter som påverkar värdet i DDDvet och DCDvet, säger Erika Geijer, nöthälsoveterinär Gård & Djurhälsan
Under studiens gång har projektgruppen kommit fram till att för svenska förhållanden är DCDvet ett mer relevant värde att följa då detta approximerar antalet behandlingar och är ett lättare koncept att använda. Att följa både DDDvet och DCDvet är relevant sett över tid.
Projektgruppen pekar på ytterligare en faktor som är värd att ha med sig framåt. Utifrån målsättningen att minska resistens genom antibiotikaanvändning bör man vikta antibiotikapreparat med smalare spektrum lägre än de som har ett bredare spektrum. Andra beräkningsmodeller, till exempel det danska systemet ADD, beaktar just detta.
Låg antibiotikaförbrukning är ett viktigt mervärde
Nackdelarna till trots är ändå slutsatsen att en ny gemensam beräkningsmodell för antibiotikaförbrukning öppnar upp för riktade förbättringsåtgärder och målsättningar. Beräkningar av DDDvet och DCDvet ger mer tydlighet i hur svenska nötköttsbesättningar ytterligare kan optimera och sänka den totala användningen av antibiotika. Det ger dels en förbättrad lönsamhet, dels stärker den ytterligare förtroendet gentemot konsumenterna, som tydligt värderar svenskt kött utifrån en låg antibiotikaanvändning.
Branschutvecklingspengen finansierade projektet
Studien har möjliggjorts genom finansiering från Branschutvecklingspengen.
– Under våren öppnar vi den årliga utlysningen från Branschutvecklingspengen. Med dessa utvecklingsmedel kan riktade insatser göras för svensk lamm-, nöt-, och grisproduktion. Den är öppen för rådgivare, forskare, veterinärer, producenter och entreprenörer som har idéer om hur vi ser till att hålla svensk köttproduktion i framkant.
Ulrika Åkesson, Svenska Köttföretagen.
