Nyhet

Hybridkorsningar - funkar det?

Enkelrätt eller dubbelfel?

Hej alla Herdar och Herdinnor!

Det är ljust nu på Lammproduktionshimmeln. Höga priser och en aldrig sinande efterfrågan på lammkött. Det är nu man villa ha många lamm att sälja. På livdjursmarknaden är det brist och det är svårt att få tag på moderdjur. I hybridbesättningar så funderar man på att rekrytera tacklamm från årets slaktlamm och betäcka dem med en korsningsbagge.

– Det borde ju bli bra, säger man. Jag har framgång med dessa gener idag och i nästa generation så kommer dessa gener tillbaka för det är ju samma gener och borde ge samma resultat.

Men är det verkligen så här?

Genetik och avel är komplicerat. Många olika gener styr de egenskaper som vi mäter och vill prioritera i aveln. Grundläggande är att hälften av anlagen kommer från tackan och hälften från baggen. Anlagen kan antingen vara dominanta eller recessiva. Dominant anlag vinner över recessivt. Skall ett recessivt anlag bli aktivt (Synligt) måste det vara i kombination med motsvarande recessiva anlag från tackan eller baggen.

Hybridtackornas framgång och deras avkommas framgång beror till stor del på korsningseffekten eller Heterosiseffekten som det egentligen heter. Samt att två väldigt obesläktade individer korsas, dvs olika raser.

När vi skapar vår hybridtacka som skall producera slaktlamm så korsar vi ex vis Finull med Dorset. Avkomman är en förstagångskorsning och har full heterosis. Resultatet blir ett starkt och sunt djur, bättre än sina föräldrar. När sedan slaktlammet skall produceras så korsar vi in ytterligare en ras ex vis Texel eller Suffolk. Återigen får vi 100 % heterosis och samma effekt av att djuren är långt ifrån besläktade med varandra.  Vi får djur i båda fallen med tydliga dominanta anlag och ger ett hyfsat förutsägbart resultat.

Men vad händer om jag nu korsar mina hybrider med varandra?

Det första som sker är att heterosiseffekten uteblir helt. Nästa effekt är att det inte längre är djur som står långt ifrån varandra genetiskt och därmed kommer fler recessiva gener att ge sig till känna. Förutsägbarheten i min avel har minskat radikalt och jag kommer få individer som dels är mer Finull i typen eller mer Dorset i typen. Se klassiskt korsningsschema nedan.

 

Nu styrs ju hälsa, tillväxt, modersegenskaper mm av mängder med olika gener så förutsägbarheten är låg, men den blir ännu lägre när vi börjar med att återkorsa hybrider med varandra. En sak är dock säker, man kan inte räkna med ett lika bra djur som är resultatet av förstagångskorsningen.

Kanske kan detta vara en tillfällig lösning för att få fler tackor som producerar lamm till slakt. Men utgå från att dessa avkommor är sämre individer än de ni har idag och att det är viktigt att man fortsätter med sin långsiktiga avel vid sidan av detta ”tillfälliga projekt” och prioriterar bort dessa individer för fortsatt avel i framtiden.