Olika orsaker till diarré hos späda grisar
Diarré under första levnadsveckan är vanligen en renodlad infektionssjukdomsom kan orsakas av Escherichiacoli (E.coli), så kallad spädgrisdiarré. En annan bakterie som kan ge allvarlig diarré under de första levnadsdagarna är Clostridium perfringens typ C. Den orsakar tarmbrand,vilken ofta leder till hög dödlighet.
Under senare år har många besättningar drabbats av en ny typ av diarré på späda grisar som går under namnet NNPD (New Neonatal Porcine Diarrhoea). Symtombilden i Sverige har varit lite varierande. En gulaktig och tunnflytande diarré som ses omedelbart efter födseln eller senast på 3:etill 5:e levnadsdagen. Djurägarna tycker ofta att grisarna nästan föds med diarré.
I vissa besättningar drabbas huvudsakligen gyltkullar, medan i andra besättningar drabbas så gott som alla kullar. Förloppet kan också variera, där den ena besättningen kan ha god effekt av antibiotika medan i andra är effekten betydligt sämre. Där behandlingen fungerar kan dödligheten hållas på normal nivå. Men behandlingarna är arbetskrävande och inte minst innebär de en förhöjd antibiotikaförbrukning.
Ny colibakterie
På en internationell grisveterinärkongress i somras i Korea presenterades några nya forskningsresultat rörande diarréer hos spädgrisar som är värda att nämnas. Bland annat presenterade veterinärer från SVA och SvDHV en gemensam poster där de redovisade fynd av colibakterier som har ett nytt sätt att fästa på grisens tarmslemhinna genom adhesionsfaktorn AIDA.
Dessa colibakterier producerar ett toxin som kallas STb. Detta toxin består av en molekyl som är så liten att den inte utlöser en immunologiskreaktion och därmed fås inget antikroppsvar. Av den anledningen ingår inte STb i våra kommersiella colivacciner. Inte heller AIDA finns i vaccinerna och detta innebär att dagens E. colivacciner inte hjälper mot denna typ av E. coli infektion.
I en koreansk undersökning var detta toxin, STb, det som oftast hittades i samband med diarré. De påvisade toxinet i 63 % av undersökta prover. Även i kinesiska undersökningar var toxinet vanligt. De hittade även adhesionsfaktorn AIDA i 33 % av undersökta diarréprover, men mest i samband med avvänjningsdiarré.
Dansk NNPD-studie
I en dansk undersökning rörande den nya diarréen NNPD hittade man endast enstaka colistammmar med kända sjukdomsframkallande faktorer hos de 51 spädgrisar med diarré som provtogs i studien. I majoriteten av proven påvisades inga fynd av kända sjukdomsframkallande smittämnen. Man såg inte heller någon skillnad i dödlighet i samband med diarrén jämfört med de grisar som inte hade diarré. Dock blev både tillväxt och överlevnad sämre senare under diperioden hos de grisar som hade haft diarré. Danskarna jobbar nu vidare med sina prover för att se om de kan hitta andra bakterier eller virus som kan förklara diarréen.
Svensk forskning om NNPD
Professor Per Wallgren på SVA i Uppsala presenterade två föredrag på kongressen som berörde ämnet. Per Wallgren och hans medarbetare arbetar utifrån en teori som innebär att ett virus kan vara orsak till NNPD. I likhet med danskarna fann de att dödligheten inte påverkades av diarréen men väl tillväxten.
En svensk doktorand, Jenny Larsson på SLU i Uppsala, arbetar också med den nya spädgrisdiarréen. Hennes projekt påbörjades i mars 2011 och är finansierat av SLF. I försöket medverkar 10 besättningar från Södermanland, Västmanland, Uppland och Östergötland och totalt har 70 spädgrisar obducerats. Vid obduktionerna har prov insamlats för mikroskopi, och för bakteriologiska, virologiska och parasitologiska undersökningar. Analysarbetet pågår för närvarande och SLU kommer att delge resultaten så snart dessa är sammanställda.
Management i samband med födelsen viktigt
De forskningsresultat som redovisades på kongressen gav på så sätt en brokig bild av diarréproblematiken. Konklusionen blir att vi tyvärr än så länge inte har någon lösning på NNPD-problemen. Av den anledningen är det också svårt att rekommendera effektiva åtgärder. På sikt kommer vi säkerligen ha en lösning på problemet. Fram till dess får vi fortsätta att optimera vår skötsel av grisarna i samband med grisningen för att ge spädgrisarna så optimala förhållande som möjligt. Här spelar faktorer som råmjölk, hygien, värme, frihet från drag stor roll. Även faktorer som till exempel flyttningar och hantering i samband med behandlingar kan påverka diarrén.
Erik Nörregård
Djurhälsoveterinär Tomelilla
