Många har under senare år upplevt att navelbråck hos grisar har ökat. Förmedlingsgrisar med navelbråck över en viss storlek får inte förmedlas och djurtransportörer kan neka att lasta grisar med större navelbråck på grund av att de kan skadas under transporten.
Ofta kallas alla problem i grisens navelregion för navelbråck. Ett navelbråck diagnostiseras genom att innehållet i påsen under buken är möjligt att reponera, trycka tillbaka upp i buken genom bråckporten, det vill säga öppningen in i bukhålan.
Andra problem i navelregionen kan vara bölder och oläkta navelinfektioner. Det är heller inte ovanligt att bölder och bråck förekommer samtidigt.
Problem i navelregionen hos växande grisar
Svenska Pig har tillsammans med Svenska Djurhälsovården genomfört en studie i fem besättningar där man tittat på navelproblem. Resultaten är publicerade som Pigrapport 53.
Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av problem i navelregionen under grisens tillväxtperiod, samt vilka problem som förekom. Vi ville också se om grisar med navelproblem växte sämre och om man tidigt kunde förutse vilka grisar som eventuellt behövde avlivas.
Pilotprojekt under 2011
Studien föregicks av ett pilotprojekt under 2011 där vi följde en omgång grisar från födsel till slakt för att studera navelproblem. Varje gris i pilotprojektet fick sin navel kontrollerad av veterinär vid 5 tillfällen. I pilotstudien fann vi totalt 42 grisar av 623 (6,7 %) med någon form av navelproblem. Av dessa 42 grisar återgick hälften till att vara helt kliniskt normala. Nio grisar, ca 20 %, fick avlivas på grund av att uppfödning av dessa inte var förenligt med god djuromsorg. Med erfarenheter från detta pilotprojekt utformades den stora studien.
Fem besättningar studerades vid tre tillfällen
Studien genomfördes under maj-augusti 2012. I fem besättningar följdes samtliga grisar i en grisningsomgång avseende navelproblem. Antalet grisar i försöksomgångarna varierade mellan besättningarna, från 360 till 920 grisar. Besättningarna valdes utifrån geografiskt läge och att de ansåg att de hade en hög förekomst av navelproblem. Besättningarna besöktes vid tre tillfällen. Första gången var då grisarna var i tillväxtstallet, sedan efter insättning i slaktsvinsstallet och slutligen innan grisarna levererades till slakt. Totalt ingick 2 660 grisar i studien och dessa undersöktes vid de tre tillfällena genom att en veterinär, som var densamma vid varje besök, kände på samtliga navlar vid besöken. Grisar med avvikelser individmärktes och dokumenterades. Totalt gjordes 7 830 navelundersökningar. Vid det tredje besökstillfället vägdes grisar och uppgifter om utfodringen samlades in vid alla tre besöken.
Navelböld vanligaste diagnos
Totalt hade 216 av de 2 660 undersökta grisarna någon form av navelproblem. Detta motsvarar 8,3 % av grisarna. Den vanligaste diagnosen var navelböld, 133 grisar, följt av navelbråck, 68 grisar, samt övriga anmärkningar, 15 grisar. Vilken typ av problem som förekom vid de olika besökstillfällena varierade mellan besättningarna.
Inga skillnader sågs i slaktvikt, eller boxmedelvikt innan slakt, hos grisar som föddes upp till slakt med navelproblem jämfört med grisar utan navelproblem. Inga skillnader kunde heller ses när det gäller utfodring (foderinnehåll och fodergivor), varken mellan besättningar eller inom besättning i boxar med eller utan grisar med navelbråck.
Vanligt att navelproblem avläker innan slakt
Av de 133 grisar som hade navelböld återgick 77 % till att bli normala eller så bra att de kunde födas upp till slakt. Hos 32 av dessa 133 grisarmed böld utvecklades ett bråck och drygt hälften av dessa navelbråck återstod vid det tredje och sista besöket.
Totalt 68 grisar hade navelbråck, 87 % av dessa blev normala eller så bra att de kunde födas upp till slakt.
Bråckets och bråckportens storlek avgörande
I vetenskaplig litteratur anges förekomsten navelbråck vara 0,5 – 1,5 %. I denna studie var förekomsten navelbråck 2,7 %. En orsak kan vara att besättningarna valdes på grund av att de tidigare påtalat en hög förekomst av navelproblem. Studien kan inte svara på orsaken till navelproblem hos gris och fler studier behöver därför genomföras.
I studien påvisades ett samband mellan navelbråckets, respektive bråckportens storlek och chansen för att grisen skulle kunna födas upp till slakt. Sammantaget kan man säga att om själva bråckpåsen är mindre än 200 mm och om bråckporten har en diameter som är mindre än 35 mm när grisen sätts in i slaktsvinsstallet, är möjligheten stor att grisen kan födas upp till en lönsam slaktgris.
Av de 216 grisar som hade navelproblem i tillväxtavdelningen eller vid 16-19 veckors ålder (vid andra undersökningen), återgick 34 % av problemgrisarna till att bli helt normala, 48 % blev så bra att de kunde födas upp till slakt och 18 % avlivades eller dog. Jämfört med pilotstudien stämmer detta ganska väl. Där återgick 50 % till att bli helt normala, ytterligare 29 % kunde födas upp till slakt och 21 % avlivades eller dog.
Djurskyddet först och främst
En slutsats av studien är att det är tveksamt om en gris med ett navelbråck som har en diameter större än 200 mm, vilket ungefär motsvarar en handboll, kan födas upp med lönsamhet. Detta kan vara en rimlig utgångspunkt när man bör överväga avlivning. En gris som har ett bråck som riskerar att släpa i golvet eller är skadat skall dock alltid avlivas eftersom uppfödningen inte är förenlig med god djuromsorg.
Vi vill rikta ett varmt tack till de fem grisföretagare som ställde sina besättningar till förfogande.
Studien är finansierad av stiftelsen Svensk Grisforskning.
| Sammanfattning • De navelproblem som förekommer hos gris under uppfödning till slakt är i huvudsak navelböld och navelbråck. • Navelproblem kan förändras under uppfödningstiden, navelbölder och navelbråck kan läka ut, grisar med navelböld kan utveckla navelbråck och grisar med navelbråck kan även drabbas av navelbölder. • Navelbråck särskiljs från navelböld genom att det finns en kännbar öppning i grisens navelregion, bråckport. • Navelbråcksgrisar som har en bråckport som är mindre än 35 mm har störst chans att klara uppfödningen hela vägen till slakt. • Hälften av grisarna med navelproblem kan födas upp till lönsamma slaktgrisar så länge problemen inte är större än ”handbollar” och det inte finns yttre skador på navelpåsen. |
| Diameter | Praktiskt mått | Åtgärd | |
| Bråckpåse | <200 mm | Tennisboll/handboll | Uppfödning |
| >200 mm | Fotboll | Avlivning | |
| Bråckport | <35 mm | 1-2 fingrar | Uppfödning |
| >35 mm | 3 fingrar | Avlivning |
Gunnar Johansson
Djurhälsoveterinär, Uppsala
Petra Mattson
Svenska Pig
