Projektet genomfördes på en gård där produktionsresultat, behandlingsdata samt avvänjningsvikter jämfördes före och efter aktiv rådgivning med suggan i fokus. Fysiska besök kombinerades med digitala avstämningar. Vid de fysiska besöken genomfördes djupintervjuer, observationer i grisningsavdelning samt obduktioner av smågrisar. En plan för förändrade rutiner formulerades tillsammans med gårdens personal och uppföljning skedde både digitalt och vid fysiska besök. Länkar till rapport och artikel publicerad i Grisföretagaren finns nedan.
Syfte
Syftet med projektet var att genom en fallstudie undersöka om man, genom att tillämpa ett förändrat arbetssätt vid grisning baserat på suggans fysiologi och naturliga modersinstinkter, kan effektivisera arbetet i grisningsavdelning, minska smågrisdödligheten fram till avvänjning, öka avvänjningsvikten och minska andelen behandlingar för spädgrisdiarrér.
Genom studie ville vi också visa på de ekonomiska vinster som resultaten förväntades leda till.
Bakgrund
Ett ökat antal levandefödda smågrisar leder till ökat behov av åtgärder för att rädda dessa. I många besättningar läggs stort fokus på direkta insatser riktade mot smågrisarna så som kullutjämning, tandslipning, stödmatning m.m. I besättningar med täta grisningar används även allt fler ammor i takt med att kullarna blir större.
Vi såg ett stort behov av ett ökat fokus på suggornas välmående inför grisning och under tidig digivning. Vår hypotes var att, genom ett nytt arbetssätt hos personalen, där suggan sätts i fokus och ges rätt förutsättningar för att klara av förlossningen (t.ex. genom att öka mängden bobyggnadsmaterial), och där lugn och ro skapas vid etableringen av digivningen (t.ex. genom att reducera ljudnivån och minska arbetsmomenten som kräver att man går in i boxarna), kommer suggan att vara bättre rustad för att ta hand om smågrisarna under hela digivningen. En välfungerande mjölkproduktion redan från start minskar också behovet av att kullutjämna eller att använda ammsuggor och risken att sprida smittor genom att flytta suggor och blanda smågrisar från olika kullar minskas. Sammantaget ger detta i sin tur fler överlevande, friskare och tyngre, robustare smågrisar vid avvänjning.
Vid frågor kontakta projektledare:
Kaisa Ryytty Sylvén
Djurhälsoveterinär Gris
Tel: 018-10 69 80
kaisa.ryytty@gardochdjurhalsan.se
