För att möta konsumenternas krav om tillgång på färskt svenskt lammkött året om, försöker ett ökande antal svenska fårägare styra delar av sin produktion mot s.k. vinterlamning, vilket innebär slaktmogna lamm under vår och försommar. En avgörande faktor i denna produktion är att få tackorna att komma i brunst före deras naturliga brunstperiod infaller. Förutom ras är olika skötselåtgärder viktiga och enligt litteraturen finns det en rad faktorer vilka sannolikt påverkar slutresultatet. Indikationer finns från fårnäringen att dräktighetsresultaten varierar kraftigt mellan besättningar som tillämpar vinterlamning och generellt anses dräktighetsresultaten vara lägre jämfört med den traditionella vårlamningen.
I dagsläget saknas forskning rörande reproduktionsresultaten för vinterlamning i Sverige. Syftet med studien var att försöka utvärdera fruktsamhetsresultatet (uttryckt som lamningsprocent och antal lamm per tacka) vid vinterlamning, med hjälp av registreringar i fårdataprogrammet Elitlamm, samt att utifrån en enkätundersökning försöka utvärdera ett antal andra faktorer som skulle kunna påverka resultatet.
Pilotstudien omfattade produktionsdata som registrerats och hämtats från Elitlamm för 12 olika besättningar för åren 2009-2011, samt svar från en utskickad enkät. Besättningarna representerade fyra olika raser: Gotlandsfår, Finull, Dorset och korsningar. För att kunna jämföra de olika besättningarnas resultat vid vinterlamning omfattade studien även dessa 12 besättningars resultat vid vårlamningen.
Resultatet från vår pilotstudie tydde på att fruktsamhetsresultatet (lamningsprocent, antal lamm per tacka) i de undersökta svenska fårbesättningarna med vinterlamning, generellt inte var lägre än vid vårlamning. Flera faktorer påverkade det slutliga fruktsamhetsresultatet, men resultatet från vår studie tydde på att de svenska raserna Gotlandsfår och Finull fungerade väl i en vårlammsproduktion, särskilt när enbart äldre tackor användes. Effekten av faktorer som ”priming” med hjälp av bagge, klippningstidpunkt och den mest optimala tidpunkten för tillsättande av bagge bör dock utredas vidare, liksom hur dessa faktorer inverkar på tidsintervallet mellan baggsläpp och befruktning, samt när lamningsperioden infaller.
Hela examensarbetet finns att läsa här!
Anna-Jennie Andersson, student, SLU •
