Resistenta parasiter – Nytt läkemedel hjälpte inte

Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 4-2020

Avmaskningsmedel

I Sverige finns två typer av avmaskningsmedel att ge via munnen till får. Dessa registrerade preparat hör antingen till substansgrupp A: Makrocykliska laktoner, såsom Ivomec® och Noromectin® samt kombinationspreparatet Trichlamox®, eller grupp B: Bensimidazoler, såsom Axilur® och Valbazen®.

Vi har även sökt och fått licens hos Läkemedelsverket för att använda ytterligare en substans från en tredje grupp, (C) innehållande levamisol där preparatet t ex heter Chanaverm. I de svenska besättningar där resistens mot de registrerade preparaten A och B har påvisats finns alltså möjlighet att använda den tredje substansgruppen C.

För några år sedan (2018) öppnades det upp för en fjärde typ av avmaskningsmedel när ytterligare en grupp D: Monepantel (Zolvix) registrerades som EU-godkänt. Vi har med försiktighet rekommenderat användning av denna substans, men med nedslående resultat som vi bland annat redogör för nedan.

På en större gård

En större gård visade långvariga problem med låg tillväxt på lammen och nedsatt hälsa samt hög förekomst av stor löpmagsmask (Haemonchus contortus).
En omfattande utredning av parasitläget startades i besättningen efter installning i oktober 2018 då fem olika resistensundersökningar gjordes parallellt i en grupp av tackor. Vi testade:
1. Ivomec® och
2. Noromectin® (dessa två tillverkas av olika bolag men innehåller samma aktiva substans),
3. Valbazen®,
4. Chanaverm (licenspreparat) och
5. Zolvix (EU-registrerat).
Maskarna visade resistens avseende de tre första läkemedlen, men inte ett enda parasitägg påvisades en vecka efter avmaskning med Chanaverm respektive Zolvix.
Efter denna utvärdering av de olika avmaskningsmedlen togs beslut om att avmaska hela övriga besättningen med Zolvix.

Samma tackor provtogs även ett halvår senare, inför betessläpp våren 2019. Både de tackor som fått Chanaverm respektive Zolvix visade då fortfarande 0 epg i tio stycken individuella prover. Till synes frid och fröjd alltså.

Snabbt förvärrat läge

Lammen 2019-20

I slutet av augusti 2019 visade dock besättningens flasklamm relativt höga äggtal (i medeltal 4 200 epg), medan tack- och bagglammen bara hade 50 respektive 150 epg. Flasklammen hade dock varit på gemensamt bete med de övriga, och därför gjordes en avmaskning av alla lamm med Zolvix i början av september. De släpptes i samband med behandlingen på rena beten innan de stallades in i november.
Under vintern växte lammen fortsatt dåligt, och de drabbades av bland annat lunginflammation och listerios. I februari undersökte djurägaren själv löpmagen på ­­ett dött lamm och påvisade då rikligt med vuxna Haemonchus i löpmagen. Detta ledde till att lammgruppen avmaskades för andra gången med Zolvix under mars månad 2020. Egentligen borde dessa lamm ha blivit avmaskade och kontrollerade i samband med installningen eftersom de gått på bete ca två månader efter den första avmaskningen.

Figur 1. Ett stort antal lamm undersöktes via träckprov, vägdes och avmaskades.
Figur 2. Lamm med något blek färg på ögats slemhinna, träckprov visade 9 300 epg och 90 % Haemonchus.

Lammdödligheten fortsatte emellertid. En dryg vecka efter stallavmaskningen med Zolvix påvisade djurägaren återigen flera Haemonchus i löpmagen på ett lamm, och beslut togs om nytt gårdsbesök från G&D. Vid första besöket insamlades vuxna maskar från två stycken löpmagar i syfte att utveckla diagnostiken. Dessutom togs ett 30-tal träckprover från lammgruppen för behandlingskontroll en vecka efter avmaskning med Zolvix (Figur 1). Lammens ögonslemhinnor undersöktes också, men de var tämligen rosa och visade alltså inga tydliga tecken på blodbrist (Figur 2). Träckproverna avslöjade däremot dålig behandlingseffekt (i medeltal 300 epg) och därför togs beslut om att försöka göra en förnyad resistensundersökning enligt FECRT.
Eftersom det var första misstänkta fallet av resistens mot Zolvix i landet som i så fall dessutom utvecklats på rekordsnabb tid, efter endast två avmaskningar under ett års tid, så togs den 14 april ungefär dubbelt så många prover än vad som är brukligt, 29 st både före och efter avmaskning (Figur 3). Lammen med de 10 högsta värdena redovisas i tabell 1, och det framgår tydligt att resistens föreligger mot Zolvix. Beräkningar visade på endast 52 % effekt med ett 95 %-igt konfidensintervall mellan 39 – 64 %.
I samband med andra provtagningen gavs substansen levamisol (Chanaverm Plus) och då var effekten utmärkt, vilket framgår i samma tabell.

Tabell 1. Lammgrupp provtagen i april 2020. Samma lammgrupp avmaskades med Zolvix i september innan de stallades in november 2019. OBS i tabellen redovisas endast resultaten från tio lamm med högst epg i det andra provet.

Tackorna 2019-20

Hösten 2019 avmaskades tackorna efter installning i november. På våren 2020 visade de den 10 mars 0 respektive 50 epg i två samlingsprover. Eftersom vi såg höga äggtal i lammgruppen togs ytterligare prov tre dagar senare från andra tackor i samma tackgrupp som då visade i medeltal 750 epg. Efter ytterligare utredning i lammgruppen avmaskades även alla tackor med Chanaverm Plus före betessläpp.

Resistensundersökning avseende Zolvix genomfördes på 28 individprover.

Inga nya djur

I den aktuella besättningen har inga livdjur köpts in under den aktuella perioden.

Andra alternativ

Denna gård och fler med dem, som uppvisar en liknande resistensproblematik, är idag alltså hänvisade till ett enda verksamt preparat för kontroll av Haemonchus-angrepp på fåren.
På världsmarknaden finns en femte substans som säljs under namnet Startec™ som innehåller en kombination av abamektin och derkvantel. Vi undersöker nu möjligheten att kunna använda detta preparat även i Sverige.

Aktsamhet

Händelseutvecklingen i denna besättning visar dels att det är långt ifrån säkert att nya läkemedel alltid är ett fullgott alternativ, dels att effekten efter avmaskning bör övervakas även efter kortvarig användning. Exempletr belyser också att avmaskningsmedel alltid måste användas med stor försiktighet. För att avmaskningsmedel ska ha fullgod effekt under så lång tid som möjligt är det viktigt att bara avmaska vid konstaterat behov och på ett korrekt sätt.

En bra modell

Även om man är försiktig och hanterar avmaskningsmedlen på ett bra sätt finns ändå viss risk för att resistenta parasiter kommer in tillsammans med livdjur. Följ alltid våra karantänsråd som består i att ta träckprov och avmaska samt kolla effekten av behandlingen genom att ta ytterligare ett träckprov 7-10 dagar senare. Se mer om karantänsråden till exempel på G&D:s hemsida.
Oftast handlar det om inköp av en ny bagge. En väldigt bra möjlighet att begränsa problemet är att alltid ha separata beten till baggarna. Det hela bygger alltså på att de aldrig får gå på någon utomhusyta – bete/rasthage – där det även finns tackor eller lamm tillsammans med baggarna eller före/efter baggarna.
Betäckning ska då ske inomhus på ströbädden där de övriga djuren inte kan smittas av dessa parasiter. Skulle man i en sådan besättning drabbas av resistenta parasiter till följd bagginköp så har man ”bara” problemet bland baggarna och inte i hela besättningen.

Katarina Gustafsson G&D, Johan Höglund, SLU • 09 juli 2020