Gårdarna som medverkade hade olika inriktning; några gårdar med mer fokus på avel, några på köttproduktion och/eller förädling. Den gemensamma nämnaren var i alla fall att gårdarna födde upp lamm på bete, s.k. beteslamm. Alla som har haft får i några år och föder upp beteslamm vet att det kan vara en utmaning att hålla rätt kvalitet på betet och att man måste kunna en hel del om fårens parasiter för att man ska lyckas med lammens tillväxt.
Bete – matcha behov och tillgång
Carl Helander, lammrådgivare på Helander texel, tidigare forskare på SLU, pratade under rubriken Hur man utnyttjar betet optimalt. På bete kan det vara svårare att matcha fårens behov med en avkastning som kan variera mycket över säsong, mellan år (årsmån) och typ av mark (åker- eller naturbete). Ett naturbete kan avkasta allt mellan 1500-6000 kg ts per ha och ett åkermarksbete, eller vallbete som Carl benämnde det, mellan 6-12 000 kg ts per ha och år.
När ska betet betas?
Det är optimalt att beta när gräset har ca 3 blad. Då är gräsets reserver återställda från ev. tidigare avbetning, samtidigt som inga tidigare blad hunnit vissna. Hur kan man uppskatta mängden bete? Använd en linjal eller gör en markering på stöveln. Rekommendationen är att släppa tackor med lamm vid ca 10 cm beteshöjd om du använder dig av rotationsbete. Avvanda lamm kan ha något högre bete vid insläpp, ca 12 cm, för att de ska få i sig tillräckligt mycket bete i varje tugga. Flytta djuren till nytt bete när de betat ner till ca 5 cm.
Olika betesstrategier
Det finns olika sätt att lägga upp sin betesstrategi för att hålla betet färskt. Ett effektivt sätt att utnyttja betet är s.k. rotationsbete. Carl pratade bl.a. om tre olika intensiteter av rotationsbete, från extensivt till intensivt. Det som skiljer intensiteten är fållstorleken och tiden i fållorna. Den mer intensiva varianten gör att djurtätheten kan öka och djuren erbjuds ett optimalt bete varje dag. Men systemet kräver omfattande stängsling, fler vattenförsörjningsplatser samt resulterar i högre smittryck. Carl menar att man kan öka betesutnyttjandet från 60 % till ca 80 % om man använder sig av intensivt rotationsbete jämfört med extensivt rotationsbete. Stripbete, som är en vanlig metod vid odling av grönfoderväxter som t.ex. foderraps, är en metod där du flyttar staketet lite varje dag så djuren får tillgång till en ny remsa av bete. Arbetsinsatsen blir högre men är ett bra sätt att öka utnyttjandet och ett hygieniskt sätt att utnyttja grönfoderväxter på sensommaren när vallens avkastning minskar.
5 saker du måste göra för att utnyttja betet bäst…
…enligt Carl är:
- Ha lamm med rätt gener. Gör ett aktivt urval av livdjur. Ha högproduktiva tackor och baggar.
- Betesplan. Erbjud lammen optimalt bete varje dag.
- Säkerställ att lammen är friska och växer. Ha en parasitstrategi och väg regelbundet under betessäsong.
- Uppfyll lammens mineral- och vitaminbehov.
- God stallutfodring och rätt gruppering både inne och ute.
Fårens parasiter ett kapitel för sig
Veterinärerna från Gård & Djurhälsan gav oss sina bästa tips hur man hanterar betesparasiter – något som alla får har mer eller mindre. Betesparsiter kan orsaka dålig tillväxt på lammen och nedsatt mjölkproduktion hos tackan. Tecken på sjukdom, som diarré eller blodbrist, ses endast vid kraftiga parasitangrepp och här gäller det att som fårägare ligga steget före för att undvika detta. Målet är att hålla parasiterna på en så låg nivå att de inte orsakar nedsatt produktion.
Lammen är känsligast och grupper med lamm på bete betyder större smittryck på betet. Det gäller att utsätta lammen för ett lågt smittryck på betet så de får chansen att långsamt arbeta upp ett immunförsvar mot betesparasiterna. Samtidigt gäller det att förhindra att man får in nya typer av parasiter, uppmanar veterinärerna. Om du måste köpa in livdjur, köp från så få besättningar som möjligt och fråga säljaren om deras ”parasithistorik” i besättningen, var särskilt uppmärksam mot Stora Magmasken och Stora leverflundran. Avmaska i karantän enligt Gård & Djurhälsans rekommendationer (för senaste information rekommenderas ett besök på Gård & Djurhälsans hemsida).
Hur hanterar men då de parasiter man har?
När man gör sin betesplanering är en bra åtgärd att erbjuda lamm (med eller utan sina mödrar) ett bete där inga får gått året innan. Ett s.k. rent välkomstbete gör att lammen exponeras i långsam takt för betesparasiterna och det minskar risken för produktionssänkningar. Det är optimalt om man kan planera in så att välkomstbetet räcker ca 3-4 veckor.
Om man kan beta återväxt som har ett lågt parasittryck är det mycket lämpligt för avvanda lamm som kan vara mer mottagliga för parasitangrepp. Växelbete med nötkreatur och häst har också god effekt eftersom de olika djurslagen bekämpar varandras parasiter.
Slutligen ta träckprover vid strategiska tidpunkter och avmaska vid behov.
Texeltackor med lamm på Johannelunds gård i Västergötland.
Träckprover – ett riktigt ”skitgöra”
När är det då strategiskt att ta träckprover? Jo, gärna på tackor som lammat före utsläpp på välkomstbete, samt på lamm innan avvänjning är två vanliga tidpunkter som rekommenderas. Men beroende på gårdens parasithistorik och betesplan kan ytterligare provtagningar behövas. Ta prover på 10 % av djuren i den aktuella betesgruppen du vill testa, dock från minst sex individer för att få en så bra bild av parasitläget som möjligt. Om träckproverna visar att avmaskning är nödvändig gäller det att tänka på att ha rätt ingivare, använda rätt dosering (och ej utgånget avmaskningsmedel) samt använda rätt teknik så att avmaskningsmedlet kommer rätt. Sedan får man komma ihåg att avmaskningar aldrig kan kompensera för en bristfällig utfodring. Nedsatta får drabbas mycket hårdare av parasiter.
Resistens mot avmaskningsmedel
Precis som bakterier kan utveckla resistens (motståndskraft) mot antibiotika kan parasiterna/inälvsmaskarna utveckla resistens mot avmaskningsmedel. Detta möjliggör vi varje gång vi avmaskar. Detta är ett problem som har uppmärksammats i Sverige. Därför är behandlingskontroll i karantän extra viktigt när man köper in djur. Då får du en extra koll så du inte köper in parasiter som är resistenta mot avmaskningsmedel. Veterinärerna på Gård & Djurhälsan poängterar att det finns en större risk vid kontakt med besättningar som importerat djur eftersom detta är ett större problem utomlands.
Sammanfattningsvis vad gäller parasiter är
- Parasitsmitta ger i första hand nedsatt produktion – viktigt med träckprover.
OBS att 0 EPG (Eggs Per Gram) inte betyder 0 parasiter. - Livdjur innebär stor smittrisk – följ karantänsrekommendationer
- Begränsa smitta på betet – använd gärna rent välkomstbete, återväxtbete, växelbete
Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla inblandade som deltagit i projektet. Nu hoppas vi att det resulterar i fler svenska lamm vilket är målet med projektet och Handlingsplan Lamm.
Titti Strömne
Lammrådgivare och projektledare för Fokusträffarna
