Enligt Gård & Djurhälsans databas över sjukdomsregistrering vid slakt är svenska lamm generellt friska men lunginflammation och brösthinneinflammation är två av de vanligaste diagnoserna som ställs. Prevalensen har ökat de senaste åren, både bland lamm och vuxna får. Lunginflammation är också den vanligaste diagnosen som ställs vid obduktion av får som har dött plötsligt.
Olika typer av lunginflammation
Symptomen på lunginflammation kan variera i allvarlighetsgrad från nedsatt tillväxt, hosta, näsflöde, feber och slöhet till ett snabbt förlopp där lammet plötsligt dör. Det är många olika bakterier och virus som kan vara inblandade men två av de vanligaste bakterierna är Mannheimia haemolytica och Mycoplasma ovipneumoniae och därför brukar man kalla sjukdomarna mannheimios (tidigare ”pasteurellos”) eller mykoplasmos (”pälsfårshosta”). Mannheimios är förknippat med ett snabbt och akut förlopp. Ibland ses inga symptom innan man hittar unga, döda lamm på betet. Äldre lamm är mer motståndskraftiga men om de är utsatta för stress, dålig luftmiljö eller har ett nedsatt immunförsvar på grund av andra infektioner så kan även de utveckla sjukdom. Olika virus och mykoplasma är exempel på lindrigare infektioner som kan bana väg för mannheimios.
Gotlandsfåret som gett namn åt benämningen pälsfårshosta då det var hos dem som sjukdomen först uppmärksammades i Sverige. Benämningen är dock missvisande då sjukdomen inte är rasbunden.
Mykoplasmos är förknippat med ett kroniskt förlopp med nedsatt tillväxt, nedsatt immunförsvar och en blöt hosta. Mycket är fortfarande okänt om hur mykoplasma påverkar lungorna men studier har visat att bakterien har en förmåga att förstöra delar av lungornas immunförsvar vilket gör de känsliga för infektion av andra bakterier som ger mer allvarliga symptom. I övrigt så anses bakterien i sig inte ge så allvarliga symptom så den behöver inte alltid behandlas över huvud taget. Lammen smittas i ung ålder av äldre symptomlösa smittbärare och sjukdomsförloppet är långsamt. Utbrott kan ske om man blandar flockar eller om det tillkommer yttre miljöpåverkan som stress, dålig luftmiljö eller ytterligare infektioner.
Tyvärr är den här uppdelningen av lunginflammationer inte lika enkel i verkligheten då dessa två bakterier både kan förekomma samtidigt och även i samverkan med andra bakterier och virus.
Behandling av lunginflammation
För att utforma ett optimalt behandlingsprotokoll för besättningen är det viktigt att veta vilken bakterie som främst orsakar lunginflammationen. Men diagnostiken på levande djur är problematisk och begränsas både av kostnad och av att många av bakterierna även kan förekomma normalt i näshålan hos friska får vilket gör resultaten osäkra.
Penicillin är generellt förstahandsvalet för behandling av misstänkt lunginflammation men då mykoplasma är naturligt resistent mot penicillin krävs ett antibiotika med bredare spektrum om den ska behandlas. För att minska onödig användning av bredspektrumantibiotika är det nödvändigt att öka kunskapen kring vilka bakterier eller virus som brukar orsaka lunginflammation samt att utveckla diagnostikmöjligheterna.
Undersökning av lungor vid slakt
Den här studien undersökte möjligheterna att utveckla ett system för att sortera ut besättningarna där hostan orsakas av Mycoplasma ovipneumoniae från besättningarna där orsaken till hostan är en annan. Om det vore möjligt att vid slaktkroppsbesiktningen utröna orsaken till lunginflammationen får man en grund för en bra behandlingsstrategi i den aktuella besättningen. Därför var målet med denna studie att undersöka om en specifik bakterie kunde korreleras mot ett specifikt utseende av lungan, samt att även undersöka prevalensen av Mycoplasma ovipneumoniae i lungor med lunginflammation funna vid normalslakt i Sverige. Ett annat mål var också att öka kunskapen om vilken påverkan mykoplasma kan ha på lungorna.
Totalt 44 lungor med lunginflammation samlades in från två slakterier i Uppland. Lungorna undersöktes, fotograferades och ett prov togs för bakterieodling. Lungorna undersöktes också i mikroskop. Mycoplasma ovipneumoniae isolerades från 76% av lungorna och Mannheimia haemolytica från 63% av lungorna, alltid i kombination med mykoplasma. All isolerad mannheimia var känslig mot penicillin vilket är ett glädjande resultat då det innebär att vi inte har mycket antibiotikaresistens inom det området ännu.
En lunga som visar skarp avgränsning mellan normal vävnad och förändrad vävnad i de främre loberna (överst i bild). De här förändringarna är kroniska.
Förändringarna på lungorna var generellt förvånansvärt kraftiga med tanke på att alla dessa lamm passerat besiktningen innan slakt. Får är flyktdjur och är experter på att dölja sina sjukdomssymptom vilket blev extra tydligt med resultaten i den här studien.
De högra, främre loberna på en lunga som är drabbad av både lunginflammation och brösthinneinflammation som ger den ojämna, matta ytan på lungan.
De flesta lungorna i studien hade ett likartat utseende där de främre lungloberna var sammanfallna, rödaktigt missfärgade och med en köttig konsistens. Det var en skarp avgränsning mot normal lungvävnad. Det var ofta ett tjockt slem i luftvägarna (fig.4) och de hade kraftiga inflammatoriska förändringar som man kunde se i mikroskop (fig.5). Förändringarna kunde vara både akuta och kroniska.
Tjockt slemmigt sekret i luftvägarna.
Mikroskopisk bild. Till vänster normal lungvävnad som är luftfylld och till höger en kraftig lunginflammation.
Mykoplasma förknippad med ett specifikt utseende på lungor
Mycoplasma ovipneumoniae kunde i den här studien korreleras mot ett specifikt utseende på lungan. Det antyder att det skulle kunna vara möjligt att grovt diagnosticera mykoplasma utifrån lunginflammationens utseende. Men för att få en helt säker diagnos krävs ändå provtagning. I dagsläget finns ingen specifik sjukdomskod för mykoplasmaorsakad lunginflammation vid sjukdomsregistrering vid slakt, vilket skulle kunna hjälpa både djurägare och veterinärer. Frågan har lyfts i fall det här resultatet kan ligga till grund för fler sjukdomskoder avseende lunginflammation.
Lunginflammation är en komplex sjukdom
Studiens resultat väcker flera frågeställningar och bäddar för ytterligare studier inom området. Dels var förändringarna så pass kraftiga även i lungor där mykoplasma var den enda bakterien som isolerades, vilket kan betyda att mykoplasmas roll är underskattad när det gäller hur mycket den påverkar djuren. Dels hittades mannheimia i stor utsträckning trots att det här var djur som inte visat några symptom innan slakt. Det visar att den bakterien kan vara involverad i ett mer kroniskt förlopp också, tillsammans med mykoplasma.
Lunginflammation på får är en komplex och multifaktoriell sjukdom och vi ser fram emot fler studier som kan utöka kunskapen i ämnet. Det bästa man som djurägare kan göra är att förebygga sjukdom med att ha en god luftmiljö i stallet, inte ha för många djur på liten yta, inte blanda djurgrupper och att ha nyinköpta djur i karantän.
Felicia Asp Tauni, Distriktsveterinär
Läs examensarbetet i sin helhet här!
