Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 3-2019
Intresset för kejsarsnitt på får väcktes när vi diskuterade dräktighetsförgiftning under idisslarmedicinkursen och huruvida det var möjligt att rädda tacka och lamm. Med detta i åtanke var ett syfte med denna studie att undersöka indikation, frekvens och utförande av kejsarsnitt på får i Sverige. Efter några diskussioner med fårägare insåg jag att deras åsikter var splittrade när det gäller inställning till kejsarsnitt. Det finns hittills ingen studie som är utförd i Sverige avseende kejsarsnitt på får och därför var det intressant att ta reda på hur vanligt förekommande kejsarsnitt på får är i Sverige, vilka operationsmetoder som används, om kejsarsnitt utförs oftare på någon särskild ras samt hur utfallet blivit.
Orsaker till att kejsarsnitt utförs
Kejsarsnitt är en kirurgisk behandlingsmetod som används för att rädda djur vid förlossningar när fostret inte kommer ut inom rimlig tid och har förr ansetts som ett sista alternativ vid komplicerade förlossningar, men är nu ett vanligt förekommande ingrepp i flera länder. Målet är att leverera en levande avkomma till ett moderdjur som är kapabel att ta hand om den.
Det finns flera orsaker till varför det kan uppstå problem vid en förlossning och det beror antingen på modern, fostret eller är en kombination (i flertalet fall går det att få ut foster genom slidan trots att de ligger i felaktig position). Det förekommer även tillfällen då det inte är möjligt att få ut foster genom slidan samt fall där modern blir sjuk av annan anledning så att hon inte kan genomgå en normal förlossning. Då behöver ett kirurgiskt ingrepp utföras för att få ut fostret eller fostren. Anledningarna till att kejsarsnitt utförs hos tacka delas upp i två kategorier: Den ena är behandling vid ett lamningsproblem där lamning via slidan inte är möjlig eller väldigt riskabel vilket inkluderar fellägen som inte går att rätta till, ring womb (tillstånd hos tacka när livmoderhalsen inte är öppen) som inte svarar på medicinsk behandling, , litet moderdjur/stort foster samt kraftigt slidframfall med traumatiska skador. Den andra kategorin är planerade kejsarsnitt där behandling av svår dräktighetsförgiftning och tidigare känt trauma (t.ex. bäckenfraktur) gör att tackan inte kan föda normalt. Ytterligare indikationer för kejsarsnitt på får är brusten livmoder, missbildade foster samt missbildning av förlossningsvägarna.
Kejsarsnitt som är utfört tre dagar tidigare, metoden är flanksnitt. Foto: Snorre Stuen
Tacka tio dagar efter ett kejsarsnitt. Foto: Snorre Stuen
Operationsmetod
Den vanligaste metoden som används under fältförhållande är flanksnitt. Tackan ligger då fastspänd på sidan och ett vertikalt eller något snett snitt på 20–25 cm görs i huden i flanken. Fördelar med denna metod är att lammen inte skadar såret när de diar. Det är en låg risk för förorening av operationssåret och hudsnittets läkning kan lätt observeras. Nackdelar är att det kräver en omfattande klippning av operationsområdet samt att vid tillfällen då våmmen är fylld kan den hindra åtkomsten till livmodern. Vid ett flanksnitt kan det blöda kraftigt från de sneda bukmusklerna vilket också är en nackdel. Vid svåra lamningsproblem och där tackan har dåligt allmäntillstånd bör avlivning övervägas ur djurskyddssynpunkt.
Prognos
Överlevnaden hos tackorna har rapporterats vara mellan 57,1–97,8% i olika studier. Överlevnaden påverkas av hur länge lamningsproblemet pågått, allmäntillstånd hos tackan, förekomst av förlossningsskador samt tillstånd på lamm. Prognosen anses som god för tackan om kejsarsnitt görs tidigt, inga förlossningsskador finns hos tackan samt att lammen lever eller precis dött. Prognosen är däremot mer osäker om tackan lider av dräktighetsförgiftning, har ett dåligt allmäntillstånd samt om förlossningsvägar skadats eller i de fall när foster börjat brytas ner.
Några orsaker till dödsfall hos tacka är enligt litteraturen dräktighetsförgiftning, brusten livmoder och bukhåleinflammation efter ingreppet. Överlevnaden hos lammen beror på deras mognad. De överlever sällan om de föds mer än 48 timmar före beräknad lamning.
I en norsk studie med 324 tackor visades att 70% av tackorna där kejsarsnitt utfördes och 72% av de som födde vaginalt användes i avel nästkommande säsong. 89 % av de tackor som genomgick kejsarsnitt och 90% som lammat normalt blev dräktiga igen. De tackor som tidigare genomgått kejsarsnitt födde färre antal levande lamm nästkommande år jämfört med de som fött vaginalt. Detta berodde på att tackor som genomgått kejsarsnitt fick färre trillingar samt fler dödfödda lamm. Det skulle kunna bero på strukturella förändringar i livmodern efter kejsarsnitt.
Svenska undersökningar
År 2010 publicerade Jenny Eriksson examensarbetet ”Kejsarsnitt på nötkreatur – Indikation, frekvens och utförande”, där studien utfördes 2008. Då detta nu är tio år sedan var ett syfte med mitt arbete att göra en uppföljande studie samt undersöka förekomsten av kejsarsnitt på får i Sverige.
Enkätstudie
Undersökningen bestod av två enkäter. Den ena med frågor till veterinärer och den andra med frågor till fårägare. Enkäterna utformades i det internetbaserade undersökningsverktyget Netigate och distribuerades via mejl till veterinärer samt fårägare. För att nå ut till fårägarna skickades enkäten till de som var anslutna till Gård & Djurhälsan, som är ett rådgivningsföretag för produktionsdjur i Sverige. Enkäterna lades även ut i grupperna ”Veterinärmedicin stordjur” och ”Vi som har får” på Facebook.
Under de senaste elva åren har det rapporterats in elva kejsarsnitt på får till Jordbruksverket. Enligt denna studie verkar det som antalet utförda kejsarsnitt på får i Sverige är högre än vad som är inrapporterat till Jordbruksverket.
Veterinärernas svar
Det var 254 veterinärer som slutförde enkäten och det inkom flest enkäter från veterinärer verksamma i Västra Götalands län, där det också finns flest får i Sverige. Största andelen veterinärer som besvarade enkäten hade arbetat i 16–20 år. Av de veterinärer som svarade på enkäten hade 23% utfört kejsarsnitt på får, jämfört med 55% på nötkreatur. Tio kejsarsnitt på får har enligt enkäten utförts de senaste 12 månaderna, uppdelat på nio veterinärer och flest hade utförts i Kalmar och Hallands län.
Utav de tio kejsarsnitt som enligt enkäten utförts på tacka under de senaste 12 månaderna berodde fyra på felläge, tre ring womb, två dräktighetsförgiftningar och ett på grund av för stort lamm. Överlevnaden hos tackorna som kejsarsnittades de senaste 12 månaderna var enligt veterinärenkäten 90%. Enligt en indisk studie påverkar graden av förruttnelse av foster överlevnaden hos tacka och i fall med ruttna foster var överlevnaden 57% hos tackorna medan i fall med levande eller precis döda foster var överlevnaden 95%. Det var åtta lamm som överlevde enligt veterinärenkäten. Veterinärerna hade möjlighet att lämna kommentarer på orsaker till dödsfall hos moderdjuren. Stelkramp, fostervätska i buken, bukhinneinflammation, skadad livmoder var orsaker till dödsfall hos tacka.
Sextioen procent av veterinärerna som svarade på enkäten tyckte att kejsarsnitt är en metod som bör utnyttjas mer. Bland de veterinärer som hade arbetat i 0–5 år eller var utbildade utomlands var det flest som tyckte att kejsarsnitt borde användas mer. Den främsta orsaken till att de veterinärer som inte utför kejsarsnitt väljer att avstå var otillräcklig kunskap eller erfarenhet. Kostnaden för ett kejsarsnitt på nötkreatur och får var enligt veterinärerna oftast 5000–6000 kr.
Fårägarnas svar
Fyrahundraåttionio enkäter besvarades av fårägare i Sverige och flest svar på enkäten kom från Västra Götalands län. Den mest förekommande storleken på besättningen var 11–30. Det hade enligt enkäten utförts kejsarsnitt i 10% (51st) av besättningarna och det län där flest kejsarsnitt utförts på får var Skåne. Elva av 51 kejsarsnitt var på Gotlandsfår och tio av 51 var på blandras. Eftersom Gotlandsfår var den vanligaste rasen i enkäten var det inte förvånande att flest kejsarsnitt utförts på den rasen. Författaren till detta arbete har inte hittat studier på frekvens av kejsarsnitt på Gotlandsfår i litteraturen utan där är Suffolk och Texel de raser där kejsarsnitt är vanligast, vilket kan förklaras med att Gotlandsfår är en ras som nästan bara förekommer i Sverige. Detta arbete är den första studien över kejsarsnittsfrekvensen på får i Sverige.
Enligt fårägarna var ring womb den vanligaste orsaken till att kejsarsnitt behövdes. Tjugofyra procent svarade att tackan led av lamningsproblem av annan anledning än ring womb, dräktighetstoxikos, felläge eller för stort lamm.
Totalt undersöktes 40 enkätsvar där kejsarsnitt utförts och vid 20 av dessa överlevde tackan. Det var 19 kejsarsnitt där fårägaren svarade att tackan dog i anslutning till kejsarsnittet och i 12 av dessa kommenterade fårägaren att de först avlivade tackan och sedan skar ut lammen, vilket inte är ett kejsarsnitt. Således var det sju tackor som enligt fårägarenkäten dog under kejsarsnittet. Det går inte att få en rättvis bild hur prognosen för tackan blir efter ett kejsarsnitt om hon avlivas. Av de 21 tackor som kejsarsnittades överlevde enligt djurägarna 20 stycken vilket ger en överlevnad på 95%. Detta är något högre jämfört med veterinärenkäten. Endast fyra besättningar valde att betäcka tackan igen efter kejsarsnitt. Vid en av dessa besättningar där 20 kejsarsnitt hade utförts betäcktes tackorna igen, men information gavs inte huruvida tackorna blev dräktiga eller ej.
Enligt fårägarna var det 57% som svarade att lammen överlevde medan 35% svarade att de var dödfödda. En anledning till att lammen var dödfödda kan vara att förlossningen pågått för länge.
Anledningen till varför många fårägare inte ville att ett kejsarsnitt skulle utföras var att det ansågs som kostsamt. Sextionio procent av fårägarna svarade att de maximalt kunde tänka sig betala 2000 kronor för ett kejsarsnitt, vilket är ungefär en tredjedel av vad ett kejsarsnitt kostar enligt veterinärenkäten. Fyrtiotvå av 323 ansåg att det inte var intressant att utföra kejsarsnitt på får och nio tyckte inte att det rörde sig om en kostnadsfråga utan ville rädda tackan om det var möjligt. Till denna fråga lämnades många kommentarer, vilka har sammanfattats till: Det kan ta lång tid innan veterinär har möjlighet att komma, inte intresserad och ser inget behov, för lite kunskap i ämnet, tveksam ur avelssynpunkt, onödigt lidande för tackan, oetiskt och oekonomiskt, tackor ska klara sina förlossningar utan ingrepp, beror på tackans avelsvärde, brist på veterinärer som utför kejsarsnitt, smutsig miljö i stall och att det alltid går att få ut lammet.
Slutsats
Den nya kunskapen i detta arbete är betydelsefull då det är den första studien som utförts i Sverige där kejsarsnitt på får undersöks. Det har tidigare inte funnits information om hur vanligt kejsarsnitt är på får i Sverige, om kejsarsnitt är vanligare på en viss ras i Sverige, om och hur veterinärerna utför kejsarsnitt på får eller hur resultatet efter ingreppen blev. Attityden hos fårägare till kejsarsnitt har inte heller tidigare undersökts vilket gjorde det betydelsefullt att få fram hur mycket ett kejsarsnitt kostar jämfört med vad fårägarna är villiga att betala. Denna studie visar att det utförs ett fåtal kejsarsnitt på får i Sverige. Denna studie visar att det utförs ett fåtal kejsarsnitt på får i Sverige, främst på grund av kostnaden.
Arbetet kommer att publiceras under våren på Epsilon (SLU).
Ida Borg, student SLU
