Smittvägen är oftast fekal-oral och de unga djuren smittas vanligen av sina mödrar. Inkubationstiden är lång, ofta flera år och infektionen är smygande. De dominerande symtomen är diarré och avmagring. Produktionen blir nedsatt.
I Sverige har vi under många år övervakat infektionen och bekämpat den vid de fåtal tillfällen då den påvisats, vilket har lett till att vi har en mycket god situation i landet.
Mellan 1998 och 2023 har vi haft ett kontrollprogram för paratuberkulos hos nötkreatur. Programmet startades upp 1998 efter ett omfattande smittspårnings- och bekämpningsarbete efter att sjukdomen upptäckts hos en importerad tjur. Syftet med kontrollprogrammet var att kunna ha paratuberkuloskontrollerade avelsbesättningar och därmed förhindra introduktion av sjukdomen i den svenska avelsbasen för köttraser.
Det arbete som gjorts har lett till att vi vetenskapligt kan visa att sjukdomen hos nötkreatur har en prevalens på lägre än 5 % och vi tror att den inte förekommer alls. Vårt unika läge har gjort att vi har särskilda krav avseende paratuberkulos vid förflyttningar av djur (SJVFS2021:23).
För att fortsatt visa läget i den svenska djurpopulationen finns en övervakning som regleras i den nationella övervakningsplanen. Denna omfattar klinisk övervakning och provtagning av djur i samband med obduktioner för alla berörda djurslag. För nötkreatur sker dessutom serologisk övervakning via blod- och mjölkprover enligt en plan framtagen av SVA. För att på sikt kunna etablera en nationell status även för får sker under 2024 även övervakning genom provtagning av fårkadaver på destruktionsanläggning.
Sedan 2012 har nästan 4 000 djur provtagits i samband med obduktion och inga smittade djur har påvisats.
Antal provtagna djur | |
Annat/ ej angivet | 6 |
Exoter/ kameldjur | 126 |
Får | 1 272 |
Get | 93 |
Nöt | 2 282 |
TOTALT | 3 779 |
Kontaktperson
Anita Jonasson
Veterinär Djurhälsa – Djurvälfärd
Tel: 013-24 48 42
anita.jonasson@gardochdjurhalsan.se