Sverige har med internationella mått mätt ett mycket bra läge när det gäller salmonella hos våra djur. Detta beror på att vi har flera kontrollåtgärder som innebär att salmonella bekämpas i alla led, från foder till färdigt livsmedel.
Myndigheter och näring arbetar gemensamt för att förebygga och bekämpa de få fall av salmonella som förekommer. Gård & Djurhälsan har under lång tid arbetat med frågeställningar för att förenkla och kostnadseffektivisera bekämpningen av salmonella.
Mål: Fria livsmedel
Målet med den svenska salmonellakontrollen är att inhemskt producerade livsmedel av animaliskt ursprung skall vara fria från salmonella. I det svenska kontrollprogrammet ingår provtagning i normalslakten och vid obduktion av kalvar samt provtagning och hanteringen av smitta i besättningar.
Övervakning av salmonella på slakteri och vid obduktion är viktig för att styrka Sveriges vår salmonellafrihet och behålla våra salmonellagarantier gentemot EU.
Hanteringen av smittade besättningar idag
Årligen har hittills cirka 5 till 15 nötkreatursbesättningar spärrats som följd av att salmonella kunnat odlats från djur eller miljö. Åtgärderna vid förekomst av salmonella i djurbesättningar regleras i zoonoslagen. När smitta påvisas i en besättning beslutar Jordbruksverket om en spärr.
Spärren innebär bland annat:
- Att djur inte får föras till eller från besättningen utan särskilt tillstånd.
- Restriktioner för till exempel gödselspridning och slakt.
- För att få skicka djur till slakt krävs att de hålls i en egen fri smittskyddsenhet samt två provtagningar utan påvisande av salmonella.
Hur bekämpningen ska göras skrivs i en saneringsplan för varje besättning. Planen innebär provtagningar av djuren, förbättrade hygienrutiner och tvätt av byggnader.
När åtgärderna är utförda görs ny provtagning och om inte smitta påvisas kan spärren hävas.
Ersättning vid spärr
En salmonellaspärr innebär merkostnader för den drabbade djurägaren. Merkostnaderna kan bestå av förlorade djurvärden, extraarbete, kostnad för särslakt, sanering och förlorade intäkter under spärrtiden. De uppkomna kostnaderna ersätts delvis av staten. Hur stor andel som ersätts beror på en mängd faktorer. Generellt är ersättningen max 50 % av de uppkomna ersättningsbara kostnaderna. Om besättningen är ansluten till smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning är maximal ersättningsnivå 60 % eller 70 % beroende på vilket steg besättningen är ansluten till. Därutöver kommer ersättning från de eventuella försäkringar som besättningen har.
Besättningar som köper in mer än 150 nötkreatur från fler än 5 besättningar per löpande 12-månaders period bedöms löpa särskilt stor risk och får ingen statlig ersättning
Blodprov för att undersöka förekomst av antikroppar
Gård & Djurhälsan arbetar i projekt som finansieras av Jordbruksverket. Under 2024 erbjuds serologisk provtagning för antikroppar mot salmonella i diko- och ungnötsbesättningar. Exempelvis kan det vara möjligt att provta djur i samband med handel och utställningar. Provtagning och analys bekostas av projektet. Målet är att lära oss mer om salmonella och utveckla rådgivningen i nötköttsproduktionen.
Vad händer om antikroppar påvisas?
Antikroppar medför ingen spärr och besättningen får inga restriktioner. Om antikroppar påvisas erbjuds du som djurägare ett veterinärbesök där du får information om salmonella och du får chans att ställa frågor. Tillsammans diskuterar ni också om det behövs några åtgärder för att stärka smittskyddet på gården.
Ytterligare prover tas om intresse finns. I första hand tas blodprov från 3 till 6 månader gamla kalvar för att avgöra om det nyligen har varit en cirkulerande salmonellasmitta på gården.
En ny hantering av salmonella på djurgårdar är på gång
Sedan länge har det funnits tankar och idéer om hur det svenska kontrollprogrammet för salmonella skulle kunna uppfylla målet med fria livsmedel utan att enskilda djurhållare drabbas hårt vid en spärr och att undvika ett stort antal avlivningar av djur. Stegvis har också åtgärderna vid spärr förändrats.
Under 2021 och 2022 genomförde Jordbruksverket tillsammans med SVA ett regeringsuppdrag om åtgärder för att effektivt förebygga och hantera förekomst av salmonella hos lantbrukets djur. I en nationell tankmjölksscreening, som gjordes år 2019, hade 4 procent av mjölkgårdarna antikroppar mot salmonella i tankmjölken. Sedan år 2000 har mellan 4 och 13 gårdar med nötkreatur spärrats för salmonella per år. Enligt en uppskattning kommer endast 6 procent av smittade nötkreatur under restriktioner för att bekämpa smittan. En slutsats är att i nuläget används stora summor för att göra stora kostsamma insatser på få gårdar.
Det har även gjorts uppföljningar i tidigare spärrade besättningar som visar att smittan sannolikt finns kvar även efter att spärren hävts. Ett utbrott kan involvera många djur och en konsekvens kan bli att många djur behöver avlivas. Det är inte hållbart ur ett livsmedelsförsörjnings- och miljöperspektiv.
Förstudien beskriver också att djurägare som utfört förebyggande åtgärder för att enklare kunna sanera inte får tillräcklig ersättning för de investeringar som gjorts.
Vad händer i framtiden
Jordbruksverket har fått ett regeringsuppdrag att se över och göra om övervakning och hantering av salmonella i djurproduktionen och fortsätta utreda de alternativ och åtgärder som föreslogs i förstudien. Gård & Djurhälsan deltar i arbetet som ett bollplank åt myndigheterna.
Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har fått ett uppdrag av regeringen att tillsammans med näringen, driva utvecklingen mot mer förebyggande arbete och mer ändamålsenlig salmonellaövervakning. Målsättningen är att den nya salmonellahanteringen ska bibehålla högt ställda krav på livsmedelssäkerhet men att insatserna ska vara mer träffsäkra. Ett annat mål är att minska matsvinnet genom att färre djur behöver avlivas i bekämpningen.
Exempel på arbete som Jordbruksverket och SVA driver under 2024 för att möjliggöra en förändrad salmonellahantering
- Utforma en övervakning i nöt- och grisbesättningar baserad på provtagning på slakteri och i tankmjölk för att få en bättre bild av förekomsten av salmonella i djurbesättningar nationellt. Målsättningen med övervakningen är också att i högre grad kunna identifiera besättningar som utgör en större risk för smittspridning till andra besättningar och livsmedel.
- Utforma förslag till ett nytt regelverk för hantering av salmonella hos livsmedelsproducerande djur. De nya reglerna ska göra tydligare skillnad mellan restriktioner i syfte att motverka smittspridning, och bekämpningsåtgärder på gård. Restriktioner och kriterierna för dessa avgörs av myndigheterna medan valet av bekämpningsåtgärder överlämnas åt djurhållaren med stöd av specialutbildade veterinärer.
- Utforma provtagningsstrategier inför slakt och försäljning av djur för att kontrollera risken för smittspridning från besättningar som bedöms ha förhöjd risk att sprida salmonella.
- Ta fram förslag på nytt regelverk för ersättning där syftet är att mer statliga medel ska fördelas till förebyggande åtgärder som förhindrar att smitta kommer in och sprids i besättningar.
Källor:
Surveillance of infectious diseases in animals and humans in seden 2022. National Veterinary Institute (SVA), Uppsala, Sweden. SVA:s rapportserie 89 1654-7098
Förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur. Jordbruksverket och SVA.
Faktaruta:
|
