MV/CAE-programmet för får/get

Inkubationstiden är lång och kliniska symtom ses sällan på får under tre till fyra års ålder.  MV/CAE är sjukdomar med ett långsamt förlopp som kan förekomma dolda i besättningen under lång tid och först efter flera år orsaka kliniska effekter.

Sjukdomarna kan ge flera olika symtom beroende på vilket organ som angrips.

Hos får angrips ofta lungorna vilket yttrar sig i första hand som andnöd (framförallt vid ansträngning). Maedi betyder möda vilket beskriver andnöden. Kronisk avmagring till följd av en inflammation i hjärnan är ett annat klassiskt symtom hos får. Visna betyder tyna bort, skrumpna ihop, vilket beskriver denna typiska avmagring.  Juverinflammation och ledinflammation är andra symptom som kan ses vid MV-infektion hos får.

Hos vuxna getter är ledinflammationer ett vanligt symptom, medan killingar och yngre getter i första hand drabbas av neurologiska störningar pga inflammation i hjärnan. CAE är en förkortning av Caprin Artrit Encefalit vilket översatt betyder ledinflammation och hjärninflammation hos get. Getter kan liksom får utveckla juverinflammation, lunginflammation och avmagring till följs av sjukdomen.

Maedi Visna (MV) och Caprin Artrit Encephalit (CAE) är mycket närbesläktade virussjukdomar som drabbar får och get. Både får och get kan infekteras av båda virustyperna och infektion hos ena djurslaget kan vara en smittkälla för det andra djurslaget.

Det går inte att skilja MV och CAE åt med den vanliga testmetodiken på blodprov (serologi).

Viruset sprids via råmjölk, mjölk, blod, saliv och luftvägssekret/noskontakt.

Spridning från tacka/get till lamm/killing sker både via råmjölk, mjölk och direktkontakt. Denna spridningsväg är vanligast.

Smittspridning via noskontakt är mindre effektiv och tar vanligen längre tid än via mjölksmitta. Virus kan också spridas indirekt via kläder och redskap.

Det vanligaste sättet som MV/CAE sprids mellan besättningar är utbyte av livdjur.

Påvisande av infektionen i ett tidigt skede är viktigt för att kunna bekämpa sjukdomarna och därmed förebygga smittspridning inom och mellan besättningar.

MV/CAE är obotliga och tillgång till vaccin saknas.

Sjukdomarna kontrolleras och bekämpas med hjälp av kontrollprogrammet. Anslutning och friförklaring genererar också en säker livdjurshandel mellan anslutna besättningar.

För att delta i kontrollprogrammet betalar anslutna besättningar en årlig avgift från och med januari 2020 på 350 kr.

Anslutna besättningar betalar även en avgift i samband med provtagningen baserat på antalet prover som tas (se tabell) samt ersättning till veterinären/provtagaren.

Moms tillkommer på samtliga avgifter.

När besättningens status börjar gå ut skickar Gård & Djurhälsan ut en avisering om att en ny Djurägarförsäkran ska fyllas i. Vi skickar aviseringen via mail och du förnyar djurägarförsäkran i första hand via Mina sidor. Om besättningen ska ta prov skickar Gård & Djurhälsan ut material och intyg för provtagning till djurägaren först när djurägarförsäkran är inskickad. Djurägaren måste själv ansvara för att djurägarförsäkran sänds in i så god tid att provtagning hinner ske innan besättningens status går ut.

Boka tid med din lokala veterinär i god tid!

• Djuren måste vara identitetsmärkta enligt Jordbruksverkets föreskrifter.
• Djuren bör vara nyklippta eller som minst klippta på halsens båda sidor för att underlätta provtagning. (Bild nedan)
• Prov ska inte tas på tackor och getter under perioden 1 månad före till 1 månad efter lamning/killning
• Det är viktigt att du inte bokar in provtagning under denna tid eftersom du inte kan få ett nytt status förrän samtliga djur som är aktuella för provtagning har provtagits.

Hantering vid provtagningstillfället

• Du ska ha samtliga får/getter som ska provtas samlade i fålla eller stall när veterinären anländer för provtagning.
• Djuren som ska provtas ska kunna fixeras på ett säkert sätt för både djur, djurhållare samt veterinär.
• Det ska finnas tillräcklig handräckningshjälp, så att provtagningen kan löpa smidigt utan onödiga dröjsmål. Detta innebär en person som håller djuren i samband med provtagningen, en eller flera person/-er som slussar ut/in djuren samt en protokollförare.
• Det ska finnas god belysning i utrymmet där djuren ska provtas.
• Det ska finnas tillgång till kallt och varmt vatten, tvål och torkmöjlighet för handtvätt och handdesinfektion, samt möjlighet för rengöring och desinfektion av stövlar.

• Grundregeln är att prov ska tas på alla får/getter över 12 månaders ålder.
• I besättningar med M3/C3-status eller M3ä/C3ä-status ska får/getter över 24 månaders ålder provtas. MEN om dessa är färre än fem ska alla får/getter över 12 månaders ålder provtas.

• Följesedeln med streckkoden ska följa med proverna till SVA.

• I Provtagningsjournalen antecknas provtagarens (veterinärens) uppgifter, datum för provtagning och de provtagna djurens identiteter.

• Veterinärintyget fylls i av veterinären i samband med provtagningen.

• Provtagningsjournalen och Veterinärintyget skickas elektroniskt till Gård & Djurhälsan. Det lättaste är att fota av dem med mobilen och mejla in dem till mv@gardochdjurhalsan.se.

• Originalen av Provtagningsjournal och Veterinärintyg sparas hos djurägaren.

Rören ska märkas med bokstav för djurslag (F=Får eller G=Get) och löpnummer. (Rören ska alltså inte märkas med djurens ID-nummer. ID-nummer noters på Provtagningsjournalen.)

En besättning som startar med djur med okänd status måste genomgå fyra provtagningar innan besättningen erhåller MV/CAE-fri status. De första tre provtagningsomgångarna tas på alla djur > 1 år och den fjärde provtagningen tas på djur >2 år.

En besättning som startar enbart med djur från MV/CAE-fria o/e M3/C3 besättningar kan ärva en M3/C3 status i två år räknat från inköp av de första djuren, förutsatt att besättningen ansluter sig till kontrollprogrammet (erhåller då status M3ä/C3ä). Därefter måste besättningen genomgå två provtagningar innan besättningen erhåller MV/CAE-fri status. Dessa två provtagningarna görs på alla djur > 2 år.
Antalet provtagningar är alltså hälften och antalet djur som måste provtas är färre om man börjar med M3ä/C3ä än på okänd.

Huvudorsaker till att denna provtagning sker:

• Sedan vi upphörde med att provta redan friförklarade besättningar utgör denna provtagning en form av indirekt kontroll av MV-fria besättningar som säljer livdjur. Det är mycket ovanligt med positiva djur i fria besättningar men det var via en sådan provtagning ett positivt djur från en stor livdjurssäljande besättning påvisades 2019.

• Dessutom blir provtagningarna en utökad av kontroll av den nyanslutna besättningen utöver djurägarförsäkran, för att så långt det är möjligt säkerställa att djurhållaren har förstått och hållit sig till regelverket innan besättningen får egen MV/CAE-fri status.

• Översynen av programmets säkerhet som gjordes tillsammans med SVA under 2020 drog bland annat slutsatsen att säkerheten i programmet är mycket hög men att djur från friförklarade besättningar regelbundet bör följas upp med ny testning.

På din djurägarförsäkran ska du ange alla dina besättningskontakter. Det betyder att du ska ange ALLA besättningar som djur från din besättningar har eller har haft kontakt med.

• Alla besättningar som du köpt djur från
• Alla besättningar som du sålt djur till
• Alla besättningar som du sambetat med
• Alla besättningar som du har hyrt/lånat in djur från
• Alla besättningar som du har hyrt/lånat ut djur till

Besättningskontakterna är viktiga för att vi ska kunna spåra en eventuell smitta, därför är det viktigt med både ingående kontakter och utgående.