Sveriges särställning i MRSAsammanhang anses ha sin förklaring i att svenska bönder sedan lång tid varit restriktiva med import av djur och speciellt grisar samt en låg förbrukning av antibiotika. MRSA anses inte överföras med konsumtion av griskött, men människa och djur kan sprida bakterien mellan besättningar. Under sommaren stod det klart att MRSA, meticillinresistenta Staphylococcus aureus, hade hittats i en undersökning utförd på slaktgrisar. Bakterien orsakar stor oro inom humansjukvården, men är inget hälsoproblem hos grisar. Dessa bakterier har lyckats utrusta sig med egenskaper som gör dem oåtkomliga för flera viktiga grupper av antibiotika. Det gör att möjligheten att kurera människor med svåra infektioner minskar dramatiskt.
Vanlig i många länder
I ett antal länder har man funnit att det är mycket vanligt att grisar bär på en speciell typ av MRSA, kallad ST398, i sina trynen. Det är samma typ som nu har påvisats i ett prov från svenska grisar. Grisar kan smitta människor och man anser att grisar är reservoar för just den här typen av MRSA. Bakterierna finns i första hand på huden, i tryne i och munhåla på djuren och smittar via kontakt och inte via livsmedel. Främst är det därför människor som arbetar med djur som smittas och infektionen är i första hand ett arbetsmiljöproblem. Ur ett internationellt perspektiv är förekomsten hos grisar i Sverige låg. De två tidigare undersökningarna, 2007 och 2008 var negativa. Under försommaren 2010 togs 191 trynprover på grisar i samband med slakt och 1 av dessa var positivt. MRSA finns i Sverige – men förekomsten troligen låg MRSA på gris har för första gången påvisats i Sverige. Det var resultatet av en provtagning med syftet att ta reda på om bakterien kan påträffas bland grisar i vårt land. Men ur ett internationellt perspektiv är förekomsten hos grisar i Sverige sannolikt mycket låg.
Råd
Nyckelfaktorer för att förebygga förekomst av MRSA är kontrollerad livdjurshandel, ansvarsfull antibiotikaanvändning och goda smittskydds- och besöksrutiner. Svenska bönder har sedan lång tid tillbaka varit restriktiva med import av levande djur och speciellt grisar. Det kan vara en av förklaringarna till att vi först nu har hittat MRSA. En fortsatt begränsad och kontrollerad livdjurshandel kommer att vara lika viktigt framöver i arbetet att hindra smittor från att komma över Sveriges gränser.
• Ha koll på att lastbilar som transporterar djur mellan besättningar och till utlandet är rena och desinfekterade när de kommer till din gård.
• Sörj för ett smittsäkert arbete i utlastningsrummet.
• Att importera djur är riskabelt eftersom MRSA är vanligt bland grisar i en del andra länder. Vid import är det viktigt att följa Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) införselkrav vad gäller provtagning
Antibiotikaanvändning på sikt
Alla bakterier på och i djuret eller människan påverkas under en antibiotikabehandling. Antibiotikabehandlingen fungerar som en drivande faktor för förökning och spridning av resistenta bakterier. Om MRSA kommer in i en besättning är risken därför troligen mycket större att den förökar sig och sprids bland djuren om mycket antibiotika används.
• Tänk på att använda läkemedel på ett ansvarsfullt sätt.
• Gå igenom behandlingsinstruktionen och behandlingsjournalen med din besättningsveterinär.
• Arbeta hela tiden för att minska behovet av antibiotika genom förebyggande insatser.
Smittskydd viktigt
De resistenta bakterierna smittar. Därför ska risken att bakterier förs mellan djur inom och mellan besättningar minskas genom goda hygienrutiner i besättningen. Människor och andra djur kan föra med sig smittan till grisarna. En fungerande personal- och besöksingång är ett viktigt skydd mot omvärlden. Rena kläder och skor ska sättas på. Händer tvättas och helst också desinficeras innan någon går in till djuren. Händerna ska också tvättas och desinficeras när man lämnar djurutrymmet. Flera fall av MRSA på hund, katt och häst har hittats tidigare i Sverige. Håll katter och hundar, som inte enbart vistas på gården, avskilda från grisarna. Hästar brukar sällan tas med till jobbet, men kan smitta grisarna via stallkläder och händer. De flesta fallen på häst i Sverige har varit MRSA ST398, som ju är speciellt vanlig hos grisar i andra länder.
• Inför obligatorisk handtvätt och desinfektion innan grisavdelningarna beträds och en möjlighet att tvätta händerna mellan skötsel av grisar av olika ålder.
• Erbjud ett utrymme för personalens hundar så att djurintresserade grisskötare ges möjlighet att ta sin hund med till jobbet.
• Med bra rutiner är det inte farligt att arbeta med grisar eller att befinna sig i ett grisstall.
• Att använda munskydd av smittoskäl är en överdriven åtgärd.
Vi tar det första påvisade fallet av MRSA hos gris på största allvar. Vi kommer nu att intensifiera arbetet med dessa frågor för att motverka spridning av MRSA mellan besättningar och till djurskötare och annan djurhälsopersonal. Ta kontakt med oss om du har frågor.
Maria Lindberg
Grishälsoveterinär
