Livsviktig mjölk behövs snabbt
Råmjölken är den första mjölk som finns i juvret efter lamningen. Den bildas i juvret under den sista delen av dräktigheten och innehåller antikroppar som bildats av tackan genom att hennes immunförsvar reagerat på de smittämnen som finns i besättningen. Vaccinationer mot till exempel gasbrand görs de sista veckorna före lamning för att de skyddande antikropparna ska kunna föras över via råmjölken till lammet.
Lammets föds med små energireserver i form av brunt fett. Inom några få timmar är dessa förbrukade och lammet är därför i stort behov av den feta och proteinrika råmjölken. Normal kroppstemperatur hos nyfödda lamm är 39-40°C. Faller kroppstemperaturen under 39°C har lammet hypotermi som kan utvecklas till ett livshotande tillstånd om det inte åtgärdas. Att kroppstemperaturen sjunker kan bero på yttre nedkylning genom att lammet inte slickats torrt av tackan efter lamningen. Det kan också bero på att lammet inte fått i sig någon råmjölk efter födseln. Det typiska är då att man först har ett mycket piggt och livskraftigt lamm som sedan efter några timmar blir liggandes med låg kroppstemperatur (<37°C). Ett tidigt råmjölksintag minskar risken för hypotermi.
Enzymer och hormoner i råmjölken är viktiga för utvecklingen av tarmfunktionerna hos lammet. Råmjölken har också en laxerande verkan. I tarmen skyddar antikropparna lokalt mot tarminfektioner, men antikropparna kan också passera tarmväggen och nå blodbanorna så att lammet skyddas mot infektioner till dess det har hunnit utveckla sitt eget immunförsvar vid ca 2-3 månaders ålder.
Tarmen är dock bara genomsläpplig för antikropparna under det första levnadsdygnet, men redan efter några timmar minskar upptaget drastiskt. Ju snabbare lammet får i sig sitt mål av råmjölk desto bättre.
Ju mer råmjölk desto bättre skyddad
Om allt fungerar vid lamningen har lammet gjort resningsförsök inom 15 minuter efter födseln och börjat dia själv inom den första levnadstimmen. Man bör undersöka juvret på tackan så snart hon lammat. Dra ut några strålar ur varje spene och kontrollera att mjölken ser normal ut och för att hjälpa till att få bort de vaxproppar som skyddar juvret under dräktigheten. Dessa kan i vissa fall sitta så hårt att lammet har svårt att suga bort dem. Ett tips är att ge lammen en slurk råmjölk i samband med denna kontroll genom att mjölka några strålar direkt i en nappflaska som man sedan ger lammet. Nyfödda lamm har en mycket stark sugreflex, så det är gjort på nolltid och man är sedan säker på att lammet har fått en första slurk och att juvret fungerar som det ska. Bevaka lammen och håll koll på att de fortsätter äta genom att se hur deras magar fylls. Lamm äter ofta, men däremellan slappnar de av och vilar. För att få i sig tillräcklig mängd energi och antikroppar behöver ett lamm dricka ca 2 dl råmjölk per kg kroppsvikt det första dygnet. I kullar med många lamm är det sällan råmjölken räcker till alla. Ofta får det svagaste och minsta lammet för lite.
Kvaliteten på råmjölken och mängden kan variera
För att kontrollera kvaliteten på råmjölken kan man mäta dess innehåll av immunoglobuliner. I norska studier har man sett att det finns stora variationer i råmjölkskvaliteten mellan olika tackor. Hos ko är det vanligare att förstakalvare har sämre kvalitet på råmjölken än äldre kor. Hos tacka har man däremot sett en tendens till sämre kvalitet med stigande ålder. Juverinflammation eller juver som läcker före lamningen ger naturligtvis dålig kvalitet. Råmjölk från nyinköpta djur som inte har hunnit utsättas för alla de smittämnen som finns i den nya besättningen, kommer att sakna skydd mot en del av de infektionssjukdomar som lammet senare kommer att stöta på. Underutfodring av tackan de sista sex veckorna före lamning då råmjölken bildas, leder till en minskad produktion av råmjölk.
Olika lamm får i sig olika mycket råmjölk
Genom att kontrollera nivåerna av immunoglobuliner i lammens blod kan man få en uppfattning om hur mycket råmjölk lammen fått i sig. På SvDHVs årliga djurhälsokonferens redovisade veterinär Synnöve Vatn, Helsetjensten for sau resultat från ett forskningsprojekt i Norge där man mätt nivåerna i blodet hos lamm som var mellan 1-3 dagar gamla. I projektet letade man efter faktorer hos tacka och lamm som kunde kopplas samman med de uppmätta värdena. Nästan 30 % av lammen hade för låga nivåer av immunoglobuliner i blodet, vilket indikerar att de fått i sig för lite råmjölk. Hos lamm som hade dött de första levnadsdagarna hade 67 % för låga nivåer. I samma undersökning såg man att det fanns en större risk för låga nivåer av immunoglobuliner hos vissa lamm. Lamm från äldre tackor eller tackor med lågt hängande juver (<20 cm mellan spenspets och golv), lamm i kullar med trillingar, lamm med låga födelsevikter och svagfödda lamm tillhörde risklammen och hade oftare låga värden. Dessa lamm löper stor risk att få i sig för liten mängd råmjölk eller få sitt första mål för sent och tillhör också gruppen av lamm där man ser den högsta lammdödligheten.
Råmjölk i sond till risklamm
Lammet bör ha fått i sig sitt första mål råmjölk senast inom 2-3 timmar efter födseln. Lamm som riskerar att inte själva få i sig tillräcklig mängd råmjölk bör sondmatas.
Risklamm:
- Lamm med låg födelsevikt
- Svaga lamm
- Trillingar, fyrlingar etc
- Lamm från magra, äldre och sjuka tackor, tackor med dysfunktionellt juver.
Ge ”risklamm” ett första mål råmjölk på 50 – 150 ml råmjölk (50 ml till lamm <3 kg, 100 ml för ett medelstort lamm på 4 kg och 150 ml till lamm >5 kg) i sond inom 30 minuter efter födseln. Om man måste fortsätta att ge råmjölk därför att lammet inte kan dia behöver det få i sig 50 ml/kg kroppsvikt inom 2-3 timmar och ca 200 ml/kg totalt under de första 18-20 timmarna efter födseln, fördelat på minst 4-5 givor. Man bör också fortsätta att ge råmjölk till lamm som kan dia men inte får tillräckligt.
Ge aldrig mer än 200 ml per gång så att inte löpmagen blir överfylld. Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett lamm har diat själv eller inte. Ge då en mindre mängd på cirka 25-50 ml och känn över magen om den verkar fylld.
Sondmatning
Sondmatning av lamm kan du lära dig på Gård & Djurhälsans lamningskurser. Sonden kan köpas på postorderfirma specialiserad på lantbruks- eller veterinärprodukter. Tänk på att varm mjölk är ett utmärkt näringsmedel för bakterier. Spara aldrig uppvärmd mjölk och var noga med att diska och desinficera sonden mellan användningstillfällena. Lamm som är nedkylda med kroppstemperatur under 37°C och inte kan hålla huvudet uppe själva ska inte sondmatas. De behöver värmas upp först.
1. Lägg lammet i knäet. Mät så att sonden når från lammets mun ner till sista revbenet och gör en markering på sonden i höjd med lammets mun. Är sonden för kort i förhållande till lammet, kontrollera att sonden når minst ner till mitten av lammets bröstkorg. Är sonden väldigt lång i förhållande till lammet, placera änden vid lammets sista revben och gör en markering på sonden i höjd med lammets mun.
2. Fukta sonden med varmt vatten så glider den lättare.
3. Håll upp huvudet med din vänsta hand under lammets haka och hals. För in sonden i munnen med din högra hand och låt den långsamt glida över tungan mot svalget. Låt lammet sväljreflexer utlösas så att sonden passerar ner i matstrupen. Högt upp på halsen under käken går det nu att känna både sonden och lammets luftrör som ligger sida vid sida.
4. Om lammet hostar eller visar andra tecken på obehag så ta ur sonden och börja om.
5. När sonden har passerat bröstbensspetsen ges 50-150 ml kroppsvarm råmjölk som första mål. Töm råmjölkssprutan/behållaren långsamt så att inte löpmagen blir överfylld. Alternativt; låt råmjölken rinna av sig själv om en öppen behållare används.
6. Nyp ihop sonden när den dras ut så att ingen kvarvarande råmjölk rinner ut.
Råmjölk från ko eller råmjölksersättning
Se till att ha ett lager fryst råmjölk till hands inför lamningssäsongen. När lamningen väl är igång kan råmjölk tas från en nylammad tacka, men saknas tackråmjölk går det bra att använda råmjölk från ko. Vissa kor har dock råmjölk med antikroppar som förstör lammets röda blodkroppar, vilket leder till att lammet får anemi vid 1-3 veckors ålder. Risken för detta är mycket liten, men för att minimera risken bör man blanda råmjölk från flera olika kor för att späda ut de icke önskvärda antikropparna. Det finns också råmjölksersättning i pulverform att köpa. Fryst råmjölk ska tinas långsamt och inte i mikrovågsugn, så att inte antikropparna förstörs. Behöver man fortsätta ge lammet mjölk är köpt lammnäring det bästa alternativet om man inte har tillgång till mjölk från en tacka. Mjölkersättning för kalv har alldeles för lågt energiinnehåll för att passa till lamm, men i många besättningar används vanlig helmjölk från ko. Ofta ges den syrad. Man tillsätter då 10 % filmjölk och låter blandningen stå i rumstemperatur i ca 12 timmar.
Lammdödlighet
Enligt data från Elitlamm 2010 är den genomsnittliga lammdödligheten 6 % fram till dag 5. Enligt Elitlamms siffror ökar lammdödligheten med antal lamm per tacka. Uppgifter saknas om vad som är den vanligaste orsaken till lammdödligheten i Sverige, men i Norge och Storbritannien anges näringsbrist, nedkylning och koliinfektioner som vanliga orsaker till att lamm dör de första levnadsdagarna. Allt detta kan förebyggas med tidigt råmjölksintag. Lamm som inte har fått i sig tillräcklig mängd råmjölk inom sina första levnadstimmar löper större risk att utsättas för nedkylning och sjukdomar och har sämre möjligheter att överleva. I Norge har veterinär Synnöve Vatn, Helsetjensten for sau sammanfattat råmjölksrådgivningen med det smarta begreppet RRR= Råmelk – Raskt og Rikeligt.
