Tänk att något som är så viktigt i Sverige är ett stort problem att lösa i andra länder. Ägaren, som var väldigt intresserad av naturligt beteende och kornas välfärd, tyckte att det var så omständligt att diska nappspann så att kalvarna helt enkelt fick dricka ifrån skålar, för att det var lättare att hålla dem rena.
Det är ganska smart att kalvar har ett sugbehov så att de kan dia kon och få i sig mjölk. Sugbehovet triggas av smaken av mjölk och är störst i samband med mjölkutfodringen och klingar av under 10 till 20 minuter efter utfodringen. Om kalvar dricker mjölk från en napp står de ofta kvar och suger på nappen även när mjölken är slut.
Om kalvarna inte får dia på en spene eller napp tillräckligt länge ökar risken för så kallad korsdiande. Korsdiande är när kalvarna suger på varandras kroppsdelar, tex. på öron eller naveln. Kalvarna kan också börja suga och nafsa på inredningen.
Ibland ses problem med korsdiande även hos kalvar som diar från napp. Om du ser problem med korsdiande trots att kalvarna har en napp finns det minst två saker du kan testa för att öka tiden som kalvarna diar på nappen. Först, testa att ge kalvarna mer mjölk, minst 8 liter mjölk per dag (gärna upp till 12 liter). I amman ska varje mjölkgiva vara minst 2 liter så att kalven kan känna mättnad och kan suga under längre tid.
Om det är svårt att öka mjölkgivan ytterligare kan lägre mjölkflöde i nappen vara ett alternativ. Ibland hjälper det också att byta till en mjukare napp eller napp med mindre hål så att det tar lite längre tid att för kalven att suga i sig mjölken. Men se upp så att flödet inte blir för lågt, i kalvammor där kalvar får mjölk i 2-litersportioner med lågt mjölkflöde (3 dl/min) dricker kalvarna inte alltid upp hela mjölkgivan eftersom de ger upp när mjölken kommer för långsamt.
Om kalvarna går i grupp med andra kalvar kan de börja att putta bort andra kalvar från napparna för att se om det finns mjölk i någon annan napp. Kalvar som blir bortskuffade har då inte hunnit suga färdigt och kan istället för att suga på nappen börja suga på en annan kalv. En avskärmning runt mjölkutfodringen låter då kalven vara ifred längre.
Jag kan inte låta bli att fundera över vilka saker som känns lite som lyxprodukter till djuren idag men som kan vara en självklarhet om 10 år?
Kanske borstar till alla nötkretur? Borstar får bli fokus i nästa artikel.
Källor:
de Passille, A. M. 2001. ’Sucking motivation and related problems in calves’, Applied Animal Behaviour Science, 72: 175-87.
de Passille, A. M., F. Borderas, and J. Rushen. 2011. ’Cross-sucking by dairy calves may become a habit or reflect characteristics of individual calves more than milk allowance or weaning’, Applied Animal Behaviour Science, 133: 137-43.
Jensen, M. B., and M. Budde. 2006. ’The effects of milk feeding method and group size on feeding behavior and cross-sucking in group-housed dairy calves’, Journal of Dairy Science, 89: 4778-83.
Jensen, M. B., A. M. de Passille, M. A. G. von Keyserlingk, and J. Rushen. 2008. ’A barrier can reduce competition over teats in pair-housed milk-fed calves’, Journal of Dairy Science, 91: 1607-13.
Loberg, J., and L. Lidfors. 2001. ’Effect of milkflow rate and presence of a floating nipple on abnormal sucking between dairy calves’, Applied Animal Behaviour Science, 72: 189-99.
Nielsen, P. P., M. B. Jensen, U. Halekoh, and L. Lidfors. 2018. ’Effect of portion size and milk flow on the use of a milk feeder and the development of cross-sucking in dairy calves’, Applied Animal Behaviour Science, 200: 23-28.
