Att förlita sig på en bagge för betäckning i sin besättning är visserligen enkelt och bekvämt eftersom man själv inte behöver passa brunster eller utföra seminering, men det finns många faktorer som utgör en risk och som det kan vara värt att väga in när man funderar över avelsarbetet i sin besättning. Är det en ung bagge saknas garanti för att djuret har god könsdrift och fruktsamhet. Dessutom kan baggen bli sjuk eller skadad.
Smittskydd blir allt viktigare
Att köpa in djur till sin besättning innebär alltid en risk för sjukdomsproblematik, spannet av sjukdomar som man riskerar att ”köpa in” till sin besättning ökar i takt med en allt större rörelse av djur och människor i världen. Sverige får fortfarande anses som ett lågriskland när det gäller antalet sjukdomar som vi kan sprida när vi byter djur med varandra men man skall inte ta för givet att så alltid kommer att vara fallet. Redan idag finns misstänkta och bekräftade fall av parasitresistens hos får i Sverige vilket naturligtvis kan spridas vidare genom livdjurshandel. Funderar man på att köpa baggar från andra länder mångdubblas riskerna för att få in sjukdomar och parasitresistens, eftersom provtagning ibland inte ger tillräcklig säkerhet eller är praktiskt möjlig.
Flexiblare avelsarbete
Att använda sig av semin i sin besättning ger stora smittskyddsmässiga fördelar, men även avelsmässigt finns här möjlighet att göra snabba framsteg genom att bredda avelsbasen t.ex. genom att använda doser från flera olika baggar. Semin innebär även att man kan få tillgång till några doser av den där fina baggen som skulle blivit för dyr att köpa på auktion. Genom importerade doser överbyggs även geografiska avstånd.
Det är kanske inte rimligt att alla Sveriges lammproducenter skall övergå helt och hållet till semin. Men att delvis använda sig av semin, kanske på några tackor per säsong för att jobba med fler avelslinjer utan att utöka antalet inköpta baggar eller få möjlighet att rekrytera bagglamm som inte har släktskap med övriga besättningen är något som alla borde överväga. Att använda sig av semin är inte svårt, men kräver noggrannhet med bland annat brunstsynkronisering och brunstpassning för att få ett bra resultat. Om man till en början begränsar sig till ett fåtal semineringar behöver det dock inte innebära orimligt mycket merjobb.
Seminkurs
Seminkursen för fårägare ger de som deltagit tillstånd att seminera tackor i den egna besättningen. Förutom kursen krävs det också att det finns en ansvarig veterinär som är behörig inom fårsemin.
Tekniken som används för att seminera tackor är relativt enkel- det som är svårt är att seminera vid rätt tillfälle för att få bästa resultat. Vid kursen går vi igenom de regler som gäller för seminering i egen besättning och alla de saker som är viktiga att tänka på för ett lyckat resultat. Kursdeltagarna får träna på de praktiska momenten vid seminering inklusive insemineringsteknik. Sedan är det dags att skaffa sig erfarenhet i den egna besättningen.
Tekniken vid seminering av tacka varierar. I Sverige används numera en metod där sperman deponeras med en pistolett i slidan i närheten av livmoderhalsen. Metoden är enkel och snabb. Tackan står lugnt under semineringen och det går fort att få pistoletten på plats för att deponera spermierna.
Vid seminering är det färre tackor som blir dräktiga än om baggen får betäcka. Det finns många orsaker till det. En bagge betäcker ofta samma tacka många gånger- vi inseminerar vanligen tackan en gång. Baggen har en liten ejakulatvolym på bara några milliliter men flera miljarder spermier per ejakulat. I en semindos räknas spermierna i miljoner i stället för i miljarder. Vid naturlig betäckning är det färsk sperma medan seminsperma ofta är fryst och sedan tinad innan den används. Trots detta går det att få många av de tackor som semineras dräktiga- hur framgångsrik man är beror till stor del på om spermierna deponerats vid rätt tidpunkt under brunsten. För att hitta brunstiga tackor behöver man ta hjälp av en bagge.
Noggranna anteckningar om hur länge tackorna i besättningen brunstar och när semineringen utförts och med vilket resultat är viktiga hjälpmedel för att bli bra på att seminera.
