Det är en utmaning att få lönsamhet i grisproduktion, inte bara i Sverige. Även i Sandra Edwards hemland är konkurrensen hård och priserna pressas då kött importeras från länder som Tyskland och Danmark. I många fall är de svenska utmaningarna inte långt ifrån de brittiska.
The pig cycle
Priset på griskött varierar mycket och har så alltid gjort, det är dalar och toppar som förr brukade jämna ut sig. Man tjänar och förlorar pengar om vart annat i perioder. Till viss del påverkas priset av produktionen inom landet. Typiskt är att det under en period går bra för grisproducenter, några vågar satsa, utbudet blir för stort och priset dyker neråt. När priset är dåligt lägger producenter ner efter ett tag, utbudet minskar och brist uppstår. Priserna höjs och vi är tillbaka där vi började. Tyvärr verkar det dock som om dalarna blir allt längre och topparna allt kortare. På lokal och nationell nivå blir det färre slakteriföretag vilket minskar konkurrensen och håller tillbaka prisutvecklingen. Globalt sett gör en allt friare och mer öppen marknad att våra länder utsätts för konkurrens av länder som kan producera griskött till en betydligt lägre kostnad. Britter handlar oftast kött producerat inom landet när det gäller färska styckningsdetaljer. Dock är charkvaror och bacon produkter som oftast blir utkonkurrerade av billigare utländska alternativ. Fördelen i Storbritannien är att det finns en stark tradition att handla hos den lokala slaktaren. Cirka 30 % av grisarna slaktas hos lokala slaktare.
Vad är djurvälfärd?
Definitionen av djurvälfärd kan variera. Är det djur som har ett naturligt liv och lever utomhus? Är det djur som är inomhus i ett klimat som är anpassat precis efter deras behov hela tiden? Är det hur djuren känner sig? Om de är stressade osv. För en effektiv produktion är det mycket viktigt att djuret inte är stressat, varken psykiskt (t ex för liten yta) eller fysiskt (t ex för hög temperatur). All typ av stress leder till sämre tillväxt och ett försämrat immunförsvar. Försök har också visat att grisar som omges av lugna djurskötare är betydligt mindre stressade och mer produktiva än djur som hanterats av mer aggressiva och stressade personer. För den medvetne producenten är denna djurvälfärd självklar, men det gäller att förmedla detta till konsument. Djurvälfärd ska helst ses på samma sätt av både grisar, lantbrukare och konsumenter.
Olika så kallade välfärdssystem – är det välfärd?
Utomhusgrisar upplevs oftast av konsumenten av grisar som haft en mycket hög djurvälfärd. Är det så? I vissa fall utsätts utegrisar av helt annan temperaturstress än vad grisar inomhus gör. Utegrisar behandlas mindre för t ex ledskador och anmärkningarna på lungsjukdomar är lägre men de har betydligt högre parasittryck. Vilket av dessa problem är störst ur djurvälfärdssynpunkt? Försök med djur i boxar på helspalt vs ströad box visar att de på helspalt hade mer ledproblem medan djuren på ströbädd hade stora problem med PMWS. Än en gång kan man fundera på vad som är mest djurvälfärd? Detta är inte självklart.
Mycket omdebatterat är avvänjningsålder. I försök har man sett att en senare avvänjning ger färre behandlingar i tillväxtavdelningen, men totalt sett från födsel till leverans kunde ingen skillnad påvisas i antal behandlingar. Detta för att de behandlingar som skedde vid tidig avvänjning istället skedde i BB hos de djur som gick kvar längre hos suggan. I tillväxt och hälsa var det alltså ingen skillnad om smågrisarna avvandes tidigt eller sent. Och just parametrarna tillväxt och immunsystemets funktion är de absolut tydligaste tecknen på hur djurvälfärden är.
Köttets ökade värde
Både Sverige och Storbritannien är länder där djurvälfärd anses mycket viktigt, till skillnad från de sydeuropeiska länderna. Vissa länder, t ex Sverige, har en hög djurvälfärd för att djurskyddslagen är hård, då är det alltså staten som skapar djurvälfärden men det kan vara svårt att få betalt för den på marknaden. Lättare att få betalt för hög djurvälfärd har länder med en lättare lagstiftning om djurskydd, men där konsumenterna drivit frågan för djurens skull. Det är viktigt att länder som våra fortsätter att berätta och förklara varför vårt kött är bättre än det billigare importalternativet, konsumenterna måste lita på att de köper en bra produkt. Tillit är det viktigaste för köptrogna kunder. I Storbritannien använder man ”Red Tractor”-märket för att visa att en produkt håller en viss kvalitet och gynnar brittiska bönder, på ett sätt en motsvarighet till vårt Svenskt Kött-märke. Det är många aspekter som gör att kött kan öka i värde. I en brittisk konsumentundersökning visade det sig att 22 % av kunderna var villiga att betala mer för att få ett säkrare livsmedel med tanke på exempelvis MRSA, medan endast 14 % var beredda att betala extra för extra hög djurvälfärd.
Sandra avslutade med att än en gång påpeka hur viktigt det är med konsumenternas tillit till landets egna produktion. Förklara för konsumenterna och se dem som era kunder, för det är de! Var alltid trevlig i mötet med konsumenter. Förklara för dem de olika förutsättningar som finns och vad djurvälfärd är. Det är väldigt sällan grisen och konsumenten har samma uppfattning om vad som är god djurvälfärd.
Hur ska lantbrukaren få en bättre lönsamhet på sin gård?
Det finns egentligen tre huvudalternativ.
1. Minska kostnader – En svår utmaning, men kanske kan foderpriset pressas genom att blanda i prisvärda och näringsrika restprodukter.
2. Öka produktiviteten – Få ut mer för samma kostnad, t ex fler avvanda grisar.
3. Öka produktens värde, försäljningspriset – Kan man lägga till ett extra värde på produkten? Utomhusgrisar, välfärdsgrisar?
Djurvälfärd – kan det vara lösningen?
Vad gör en ökad djurvälfärd för lönsamheten? Minskar kostnader? Nej.
Ökar produktiviteten? Ja.
Ökar försäljningspriset? Kanske!
Karin Olsson
Lantmästare Kalmar
