De vanligaste symptomen
Listerios uppträder oftast under vinterhalvåret. Listeriabakterien kan orsaka flera olika former av sjukdom: hjärnhinneinflammation, kastningar eller ögoninfektion. De vanligaste symptomen hos får som insjuknar i hjärnhinneinflammationär olika former av rörelsestörningar och en enkelsidig ansiktsförlamning med hängande ögonlock och hängande öra. Sjuka djur blir slöa och kan ha feber. Rörelsestörningarna är lindriga i början men med tiden tilltar rörelsestörningarna och fåret börjar röra sig i cirklar– därav namnet kringsjuka som sjukdomen också kallas. Till slut bli djuret liggande utan att kunna resa sig. När listeriabakterien orsakar kastningar brukar tackan själv inte visa andra symptom.
Kastningarna inträffar vanligen 1-2 veckor efter att tackorna ätit smittat ensilage eller på annat sätt fått i sig bakterien. En tacka som kastat behöver oftast ingen behandling, men bör hållas under uppsikt. Tackor som kastat skall alltid skiljas av från de andra tackorna i gruppen så att smitta undviks. Om tackan är slö eller har feber kan detta bero på att hon drabbats av en livmoderinflammation som behöver behandlas. Finns misstanke om listerios så ska kontakt alltid tas med veterinär eftersom sjukdomen är anmälningspliktig. Symptomen vid hjärnhinneinflammation är typiska men diagnosen fastställs genom obduktion.
Tidigt insatt behandling kan ge effekt
En tidigt insatt antibiotikabehandling kan rädda får med hjärnhinneinflammation som inte fått allvarliga symptom. Har däremot sjukdomen hunnit utveckla sig så att djuren har kraftiga rörelsestörningar är en behandling utsiktslös och avlivning bör då ske om inte annat av djurskyddsskäl.
Människor kan också drabbas
Listeria kan även drabba människor även om risken är liten för friska människor med ett normalt immunförsvar. Utsätts personer för stora mängder av bakterien eller har nedsatt immunförsvar ökar mottagligheten. Detta kan vara förhållandet för gravida kvinnor som inte bör ha kontakt med tackor som t.ex. har kastat. Listeriabakterien kan också utskiljas med mjölk. Det är orsaken till att all fårmjölk måste pastöriseras innan den används som människoföda vid till exempel osttillverkning. Även gödsel från smittade djur kan innehålla listeriabakterier. Sprid det inte på grönsaksland där grönsakerna skall växa genom gödsellagret.
God foderhygien är A och O
Hur förebygger man listerios? Eftersom dåligt ensilageutgör den största risken måste man tänka på följande:
• Undvik jordinblandning i ensilaget genom att inte ha för låg stubbhöjd, minst 8 cm rekommenderas.
• Ensilera medan energihalten i gräset är hög för att ensileringsprocessen ska komma i gång ordentligt.
• Tillsätt gärna ensileringsmedel för att sänka pHvärdet. Värdet bör ligga under 5. Ju mer man förtorkar vallen desto svagare blir bildningen av mjölksyraoch därmed får man ett högre pH-värde. I ett ensilage med högre torrsubstanshalt än 65 % sker ingen naturlig pH-sänkning.
• Se till att alla balar blir täta och hålls täta. Rundbalarnas plastfilm kan lätt skadas av fåglar och sorkar eller genom en ovarsam hantering. Kommer luft in i ensilaget startar en nedbrytningsprocess där bl.a. ammoniak höjer pH-värdet.
• Utfodra ensilaget inom fem dagar efter öppnandet av ensilagesäcken. Varmt väder kan göra attensilaget tar värme fortare än så.
• Släng allt ensilage som luktar illa, speciellt om det är mögligt eller om det gått värme i det.
• Håll foderborden rena. Små sprickor i borden utgören perfekt miljö för bakteriernas tillväxt.
• Rensa foderbordet från ratat foder dagligen.
• Rensa bort ensilage som fallit på marken eller i ströbädden dagligen.
Per Beskow
Djurhälsoveterinär Linköping
