Slaktkod 79/80 på slaktavräkningen visar att man har stora leverflundran på sina betesmarker. Parasiten förekommer framförallt på sanka, blöta och översvämmade marker.
Symtomen varierar beroende på antalet flundror i levern, djurens kondition och graden av infektion med andra betesparasiter.
– Näringstillstånd, immunförsvar, mineralstatus och andra hälsostörningar påverkar också sjukdomsbilden, säger Virpi Welling, Gård & Djurhälsan.
Nedsatt tillväxt på slaktdjuren och tidig utslagning av dikor på grund av dåligt hull, försämrad fertilitet eller nedsatt mjölkavkastning kan vara symptom på angrepp av stora leverflundran. Andra tecken kan vara nedsatt kondition, underhull och i svåra fall käftgropsödem och blodbrist.
– Men en låggradig infektion kan förekomma utan att ge några specifika tecken på sjukdom, säger Virpi Welling.
Djuren insjuknar vanligtvis under sensommaren eller hösten då flundrorna vandrar i levervävnaden. Senare på året har leverflundran kommit fram till gallgångarna där de suger blod och lägger ägg. Äggen utsöndras via tarmen och träck och når betesmarkerna på våren och startar sin livscykel till olika larvstadier som infekterar nästa djur.
– Ett djur kan ha leverflundror av olika utvecklingsstadier och från olika år samtidigt vilket kan komplicera sjukdomsbilden ytterligare och leda till en försämrad leverfunktion på sikt, säger Virpi Welling.
Idag är rapport från slakteriet det vanligaste sättet att få vetskap om att leverflundran finns i besättningen. Alla slakterier rapporterar tyvärr inte koderna till djurägaren. Andra sätt att hitta den är träckprov där man från senhösten kan hitta ägg.
I blod- eller mjölkprov tagna tidigast två till tre veckor efter en infektion kan antikroppar mot stora leverflundran analyseras. Obduktion är ett annat viktigt och enkelt diagnostiskt verktyg.
Behandling mot stora leverflundran görs för att förhindra sjukdom hos smittade djur.
– För att få ett effektivt resultat av behandlingen krävs kunskap och en genomtänkt strategi, säger Virpi Welling.
Bedömer man efter samtal med sin veterinär att åtgärder behöver sättas in avmaskas vanligen de vuxna djuren och rekryteringsdjuren, men rutinmässig avmaskning av dikalvar som slaktas året därpå är sällan aktuellt. Avmaskningen görs under oktober/november och eventuellt en gång till under januari/ februari ifall djuren stallas in sent.
– Den optimala avmaskningstidpunkten är dock besättningsspecifik och också beroende på vilket maskmedel som är lämpligast för den enskilda besättningen. Vid val av avmaskningsmedel är det viktigt att ha kunskaper gällande preparatval ( injektion, pour on eller per oral beredning), dosering, karenstid och aktuell avmaskningstidpunkt, säger Virpi Welling.
Så hittar du stora leverflundran
- Rapport från slakteriet, kod 79/80
- Obduktion
- Äggräkning vid träckprov från och med senhösten
- Blod- eller mjölkprov för bestämning av antikroppar, tagna tidigast två till tre veckor efter infektion
