Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 4-2022
Hur uppstår ledinflammationer?
Ledinflammation hos lamm orsakas framför allt av bakterier och kan drabba en eller flera leder. Den drabbade leden är svullen, varm och öm och lammet är halt och vill ogärna stödja på benet. Ibland har lammet också feber. Lammet har ont och ligger mer än normalt vilket kan göra att det diar mindre och tappar i tillväxt. Bakterier som orsakar ledinflammationer kan nå leden via ett närliggande sår, men kommer i de flesta fall in i lammets kropp genom sår i munslemhinnan t.ex. i samband med att tänderna bryter fram, via den oläkta naveln eller via sår i huden t.ex. från öronmärkning och sprider sig vidare via blodbanorna till en eller flera leder. Spridningen via blodet är orsaken till att ledinflammation hos lamm ofta drabbar mer än en led.
Ibland kan bakterier spridas via blodet och ge upphov till infektioner i lammets ryggrad t.ex. leden mellan huvudet och första nackkotan. Infektioner i ryggraden orsakar rörelsestörningar med tilltagande förlamning i bakbenen eller total förlamning av samtliga ben.
Eftersom det unga lammet inte har ett utvecklat immunsystem medför detta att lamm är avsevärt känsligare för infektioner än vad vuxna får är. Lammets immunförsvar de första veckorna är helt beroende av att det fått i sig tillräckligt med råmjölk som innehåller antikroppar.
Exempel på bakterier som ger upphov till ledinflammationer
Den absolut vanligaste bakterien som ger upphov till ledinflammation hos unga lamm i Storbritannien är en streptokock-bakterie (Streptococcus dysgalactie). Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att det är liknande förhållanden här hos oss i Sverige. Lammen infekteras vanligen under sina första levnadsdagar men det kan dröja upp mot 1-2 veckor innan symptom på ledinflammation utvecklas. Lamm med ledinflammationer orsakad av streptokocker är som regel under 1 månad gamla. Bakterien finns i vagina hos vissa tackor samt i miljön. Den överlever länge (upp till en dryg månad) utanför djuret. Infekterade tackor smittar även ner ströbädden i samband med förlossningen. Hög beläggning och en smutsig ströbädd är en utmärkt miljö för spridning av bakterier till späda lamm.
Lamm ca 3 veckor. Inflammation i knäled orsakad av Streptococcus dysgalactie.
Lamm ca 3 veckor. Inflammation i leden mellan huvud och översta nackkotan orsakad av Streptococcus dysgalactie.
En annan bakterie som orsakar ledinflammation hos lamm är rödsjukebakterien (Erysepelothrix rusiopathiae), alltså samma bakterie som orsakar till exempel rödsjuka hos gris. Rödsjuka ger ofta symptom som ses hos något äldre lamm, i åldern mellan 2 och 6 månader. Andelen lamm som utvecklar symtom i flocken kan vara hög och de insjuknade lammen utvecklar ofta en kronisk inflammation i flera leder. Rödsjukebakterien är allmänt spridd i naturen t.ex.i jord och kommer in i lammets kropp via små sår i huden. Bakterierna sprids via infektion i blodet till leder, men även till andra organ i lammets kropp. Rödsjuka kan drabba många olika arter av både däggdjur (inklusive människa) och fåglar och den överlever mycket länge (månader-år) i miljön. Både sjuka djur och friska smittbärar-djur sprider bakterien vidare till närmiljön. Rödsjuka har en stor påverkan på djurens välfärd och på ekonomiskt utfall till följd av försämrad tillväxt och kassation av djur som inte är i slaktmässigt skick.
Lamm ca 6 mån. Inflammation i knäled orsakad av rödsjukebakterier.
Anaplasmos (betesfeber) är en bakterieorsakad sjukdom som sprids av fästingar. Infektionen orsakar hög feber och en sänkning immunförsvaret, vilket gör att kroppen är sämre rustad för att bekämpa andra smittämnen. Det är ofta Stafylokock-bakterier från lammets egen hud som sprids via blodbanorna och ge upphov till bland annat ledinflammationer och lunginflammationer. Det är alltså inte anaplasma-bakterien i sig som ger upphov till ledinflammationerna, utan det är anaplasmans påverkan på immunsystemet som banar väg för infektioner med andra bakterier.
Utöver ovanstående finns en rad andra bakterier som kan orsaka ledinflammationer hos lamm.
Alla halta lamm har inte ledinflammation
Utfodringsbrister när det gäller vissa mineraler eller vitaminer kan ge symptom som liknar dem som ses vid ledinflammationer orsakade av infektioner. Symptom som kan ses vid olika typer av vitamin och/eller mineralbrist är stelhet, ostadighet, hälta samt ansvällning i och kring leder. Exempel på sjukdomar som kan ge ett eller flera av dessa symptom är Selen/Evitamin-brist, kopparbrist och rakitis (D-vitaminbrist). Det finns även ett svenskt fall där A-vitaminbrist hos lamm gav likartade symptom.
Hälta hos lamm kan också orsakas av traumatiska skador, infektion med orf, klövböld, Fotröta, CODD, Strawberry footrot (bakterieinfektion i och kring karleden), inflammerad klövtalgkörtel, främmande föremål i klövspalten (jord, sten mm).
Behandling av ledinflammation hos lamm
Det är mycket viktigt att sätta in behandling snabbt när ett lamm uppvisar symptom på ledinflammation. Kommer behandlingen in för sent så finns risk att det har hunnit utvecklas kroniska förändringar i leden och lammet inte blir helt bra. Behandling med antibiotika bör kombineras med smärtstillande/inflammationsdämpande läkemedel för att öka lammets välfärd. Om inte lammet svarar på behandling så ska avlivning övervägas.
Förebyggande åtgärder
Ledinflammationer hos lamm förebyggs genom att hålla en god hygien i lamningsboxar och övriga boxar. God handhygien i samband med hantering av och lammande tackor och nyfödda lamm. Rikligt med råmjölk i rätt tid ger lammet förutsättningar att klara av smittämnen det träffar på under den första tiden innan dess eget immunförsvar har hunnit utvecklas. Håll en god hygien i samband med öronmärkning. Vid utbrott av ledinflammationer i besättningen kan veterinär förorda förebyggande desinfektion av de nyfödda lammens navlar. Fästingprofylax av framför allt lammen i områden med känd anaplasmaförekomst. Se till att djuren har en god status när det gäller vitaminer och mineraler. Uppmärksamma och undersök lamm som har rörelsestörning/hälta för att snabbt kunna sätta in lämpliga åtgärder. I besättningar som har haft återkommande problem med ledinflammationer orsakade av rödsjuka så kan vaccination med rödsjukevaccin avsett för gris provas som en del i den förebyggande strategin. Tackorna vaccineras då under dräktigheten och lammen får skydd via råmjölken. Vaccinet är inte registrerat för får och det finns risk för biverkningar, men i vissa besättningar kan det vara ett alternativ.
Slutkläm och två stalltips
Det är viktigt att verkligen undersöka lamm som är halta för att försöka fastställa orsaken till hältan. Tag febern på lammet, undersök klövar, klövspalter och kronränder. Känn igenom alla ben och leder för att upptäcka tecken på svullnader och eller ökad värme. Tag kontakt med din veterinär för rådgivning, undersökning och behandling. Den eller de faktorer som orsakar utbrott av ledinflammationer och hältor hos lammen på en gård behöver nödvändigtvis inte vara det samma som orsakar liknande symptom på en annan gård. Det är viktigt att göra en ordentlig utredning för att om möjligt fastställa orsaken på varje individuell gård. Både behandling och de förebyggande åtgärderna för att motverka liknande problem i framtiden behöver som regel skräddarsys. Dock finns två konkreta och allmängiltiga råd som är gångbara i ur och skur: god hygien och kontrollera att alla lamm får i sig tillräckligt med råmjölk!
