Man räknar med att minst hälften av de smågrisproducerande besättningarna i Sverige är smittade. I de smittade besättningarna genomgår i stort sett alla grisar en lawsoniainfektion någon gång under uppväxten. Oftast sker detta under tillväxtperioden. Lawsoniabakterien sprids i första hand med smittad träck. Man har visat att den vid en temperatur på mellan 5–15°C kan leva i gödsel i minst 14 dagar. Detta innebär att djur kan smittas om de kommer till en stallavdelning som inte rengjorts efter den senaste djurgruppen eller där rengöringen varit bristfällig. Det räcker med en liten mängd bakterier för att en gris skall smittas. Efter en inkubationstid på en till tre veckor kommer den smittade grisen att skilja ut bakterier under kanske tio till tolv veckor framåt. Vissa djur verkar ha extra svårt att bli av med smittan och det går inte att utesluta att kroniskt smittade suggor kan förekomma. Andra smittkällor som diskuterats är råttor, möss, flugor och kackerlackor. Bakterien har hittats hos möss i svenska besättningar.
Påverkar tillväxten
Gråbrun diarré är ett vanligt symtom vid lawsonia. Diarrén kommer vanligtvis någon eller några veckor efter avvänjningen. Förloppet är sällan så akut som vid klassisk avvänjningsdiarré orsakad av E. coli. Frånvaro av diarré innebär dock inte att lawsonia kan uteslutas som orsak i de fall grisar växer dåligt eller blir ruggiga. Ibland yttrar sig sjukdomen bara i nedsatt tillväxt och hög foderförbrukning. Sjukdomen uppträder även i en akut form som karaktäriseras av blodig diarré och som kan leda till plötsliga dödsfall. Denna form drabbar framförallt lite äldre djur, som gyltor och slaktsvin.
Symtom
• Diarré
• Hög foderförbrukning/nedsatt tillväxt
• Plötsliga dödsfall, akut blodig diarré
Omgångsuppfödning
I studier, som gjorts under ledning av Magdalena Jacobson på SLU, kom man fram till att en tillräckligt lång vistelse i en välordnad karantän var den viktigaste faktorn för att minska risken för att lawsoniasmitta introducerades med livdjur. Eftersom det ännu inte finns någon diagnostisk metod som är tillräckligt känslig för att med säkerhet kunna hitta smittade djur är provtagning innan inflyttning i besättningarna i nuläget inte aktuell. Omgångsuppfödning med tvätt, desinfektion och ordentlig upptorkning är den viktigaste förebyggande åtgärden för att hålla smittrycket nere. Tomtiden mellan omgångar bör vara minst fem dagar.
Ren miljö
Eftersom lawsoniainfektion påverkar tillväxten ökar ofta antalet djur som inte kan flyttas till slaktsvinsstallet eller förmedlas. Det är därför värdefullt att ha tillgång till en restavdelning, så att man inte blandar underviktiga, lawsoniainfekterade djur från en tidigare omgång med djur från nästföljande omgång. Observera att även en restavdelning måste tömmas och tvättas för att inte fungera som en ”uppförökningsanläggning” för smittan. De flesta bakterier trivs i fuktiga miljöer. Därför är det viktigt att hålla grisarnas boxmiljö så torr och ren som möjligt
under uppfödningen. En faktor i detta sammanhang är luftfuktigheten. Hög luftfuktighet försämrar ofta hygienen i stallet. På fuktiga ytor bildas det dessutom lättare beläggningar som försvårar rengöringen (se artikel om Biofilm). Tillskottsvärme gör det möjligt att, med bibehållen stalltemperatur, ventilera och ändå hålla luftfuktigheten låg.
Vaccin via munnen
Det finns ett kommersiellt vaccin tillgängligt, Enterisol Ileitis vet. (Boehringer Ingelheim). Vaccinet ges antingen med automatspruta direkt i munnen eller via medicinblandare i dricksvattnet, alternativt i tråget. Eftersom vaccinet är levande är det viktigt att det bara sätts in när diagnosen lawsonia är säkerställd. Det är också viktigt att det ges vid rätt tidpunkt beroende på när grisarna infekteras. Skyddande immunitet uppnås tre veckor efter vaccination och kvarstår i 17 veckor. Erfarenheter från fältet pekar på att vaccinet har en bra klinisk effekt.
Medicinsk behandling
Tylosin (Tylan vet.) är förstahandsval vid behandling av lawsonia. Enskilda sjuka djur bör behandlas med injektion. Om sjukligheten är utbredd blir det ibland nödvändigt att via vatten eller foder medicinera hela gruppen. Utomlands har det gjorts en del försök att på olika sätt sanera besättningar från lawsonia. Dessvärre har dessa saneringar inte alltid varit framgångsrika.
Läs mer:
För er som vill läsa mer om diarréer under tillväxtperioden rekommenderas Djurhälsovårdens skrift: Avvänjningsboken/Tillväxtboken från 2005.
Förebyggande åtgärder
• Omgångsuppfödning
• Tvätt mellan omgångar
• Tomtid mellan omgångar
• Bra boxhygien
• Vaccination
Susanne Stjernelid
Grishälsoveterinär
